Förebilder i slöjd. En undersökning om vem som kan ses som förebild i nutida pedagogisk slöjd.

”Slöjdundervisningen skulle kunna spela en viktig roll för att ge eleverna fler exempel på förebilder genom att lyfta fram inspirerande exempel på konst, hantverkare, slöjdare, konsthantverkare, designers, konstnärer och formgivare. Det skulle vara spännande att se hur det skulle påverka undervisningen och lärandet i slöjden. Kanske det på sikt skulle påverka den status slöjd och hantverk har i vårt samhälle? Kanske elever skulle hitta mer motivation till att arbeta med hantverk eller till att använda slöjdens tankesätt om de kände till förebilder för hantverk och slöjd?”

Titeln är namnet på Elisabet Jagells nyligen presenterade c-uppsats i konstvetenskap vid Uppsala universitet. I sin studie undersöker Elisabet vilka formgivare, konsthantverkare, hantverkare, slöjdare eller andra personer som skulle kunna ses som förebilder i pedagogisk slöjd i en nutida kontext. Studien genomfördes genom en webbenkät där personer med olika kopplingar till slöjd fick ge förslag på förebilder. Deltagarna fick också beskriva förebildernas egenskaper och hur förebilderna eventuellt påverkar eller påverkat deras eget slöjdande. Elisabet har analyserat enkätsvaren ur två perspektiv: 1.hur respondenterna beskrev förebilderna, och 2.vilka förebilderna är. I uppsatsen diskuteras resultatet bland annat i relation till genus, interkultur och lärande i slöjd.

Uppsatsen inleds med ett konstaterande de flesta inom slöjdämnet förmodligen håller med om men sällan har reflekterat över: ”Inom konstvetenskap och inom bildundervisning i skolan lyfter man av tradition ofta fram enskilda konstnärer som representanter och förebilder för en tidsperiod. Liknande gör man inom musikvetenskapen och musikundervisningen och även till viss del inom idrottsundervisningen. Konstnärer och musiker får personifiera en konstinriktning eller en period och figurerar som förebilder för hur man kan skapa.

Inom slöjdundervisningen gör man inte det. Man lyfter mycket sällan fram enskilda formgivare eller konsthantverkare, hantverkare eller slöjdare som inspiratörer. Hur påverkar avsaknaden av inspiratörer och förebilder ämnet slöjd? Vilka skulle kunna ses som förebilder i ett skolslöjdsammanhang? Vad har en slöjdförebild för egenskaper?”

Slöjdlärarportalen ställde några frågor och bad Elisabet berätta mer utifrån sin uppsats.

Först om dig själv: Vem är du och vilken är din relation till grundskolans slöjdämne?

Jag är grundskollärare som vidareutbildat mig till slöjdlärare. Jag arbetar också som adjungerad adjunkt på lärarutbildningen vid Uppsala universitet.

Varför en studie om förebilder i slöjd, och varifrån kommer ditt intresse för ämnet?

Jag är också lärare i bild, jag har läst konstvetenskap och jag vet att inom bild och konstdomänen är förebilder ett självklart inslag. Konstnärer får agera representanter för olika genrer och tidsperioder. Konstnärer används också som inspiration i undervisning i bild. Genom att till exempel lära sig om vem Frida Kahlo var, hur hon målade och vilka motiv hon valde inspireras elever till eget skapande.

Nästan alla man frågar kan namnge en eller flera kända konstnärer eller musiker, men om du ber dem namnge en slöjdare är det många som inte kan namnge en enda. Det här tyckte jag var intressant och jag ville undersöka det närmare.

Du skriver ”Bristen på kända förebilder inom slöjd kan i hög grad påverka den pedagogiska slöjdens status och ställning. Ett större fokus på att lyfta fram en bredd av förbilder för slöjd i undervisningen skulle kunna öppna upp för förbättrade möjligheter att arbeta mot det grundskolans kursplan i slöjd tar upp”. Vilka aspekter av kursplanen är det du avser här i första hand?

Jag tänker att det skulle kunna ge inspiration till att arbeta med flera delar av det centrala innehållet, men främst tänker jag på det som tas upp under rubrikerna ”Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer” och ”Slöjden i samhället”. Jag tänker att mer kända förebilder skulle kunna axla rollen som ambassadörer för den pedagogiska slöjden.

Du har medvetet avgränsat din studie till att omfatta trä- och metallslöjd. Du utesluter textilslöjden bland annat med hänvisning till att det här finns designers och textila formgivare som är mer kända för en bredare publik. Varifrån kommer dessa skillnader mellan slöjdämnets materialinriktningar tror du?

Ja, jag valde att göra den avgränsningen för att kunna få ett mer hanterbart undersökningsområde. Det är svårt att säga var de här skillnaderna mellan slöjdämnets materialinriktningar kommer… Jag kan gissa att det har att göra med att designers och textila formgivare till merpart är del av populärkultur som är mer tillgänglig för gemeneman. Textil formgivning handlar mycket om kläder och inredning, något som ligger oss väldigt nära. Det är spekulationer.. Det här skulle vara ett intressant ämne att undersöka närmare vetenskapligt.

Du skriver att ”respondenterna beskriver sina slöjdförebilder som kreativa, nyfikna och generösa”. Hur tror du, utan att kunna veta säkert förstås, att motsvarande beskrivningar av förebilder inom andra skolämnen skulle skilja sig från de du visat i relation till slöjdämnet?

Jag tror inte att det nödvändigtvis skulle skilja sig. Många personer som blir förebilder inom olika ämnesområden skulle nog kunna beskrivas som kreativa, nyfikna och generösa. Hos slöjdförebilden resulterar egenskaperna i fantastiska slöjdföremål, hos en matematikförebild i klargörande ekvationer. Den tredje egenskapen, generösa, tror jag är av stor betydelse. Att vara generös innebär någon form av kommunikation, att man delar med sig. Slöjdförebilden delar generöst med sig av sina kunskaper och inspirerar andra. En förebild inom vilket ämne som helst behöver på något sätt kommunicera för att kunna fungera som förebild, tänker jag.

Som en del i din uppsats analyserar du läro- och kursplan med fokus på förebilder och inspirationskällor. Du konstaterar att de inspirationskällor som anges, direkt eller indirekt, inte inkluderar personer. Istället föreskrivs i kursplanens centrala innehåll exempelvis hantverk, slöjdtraditioner, berättelser, arkitektur, konst och design. Uppfattar du det som ett medvetet val i styrdokumentens texter? Är det ett klokt eller olyckligt val, varför?

Jag tolkar det som att formuleringen lämnar det öppet till lärarna att själva utforma detaljerna i undervisningen utifrån de allmänna riktlinjerna. Att använda sig av namngivna slöjdförebilder kan vara ett sätt arbeta med det centrala innehållet för årskurs 7-9: ”Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning av egna idéer.”.

Jag tycker att det är klokt att styrdokumenten ger utrymme för tolkning och innovativ undervisning. Samtidigt kanske lärare behöver inspiration och stöd i att hitta nya vägar i undervisningen för att den ska kunna vara uppdaterad och funktionell. I nationella utvärderingen i slöjd 2013 svarade drygt 40 % av de tillfrågade eleverna att de sällan eller aldrig får arbeta med arkitektur, konst och design som inspirationskällor i slöjdarbetet. Det tycker jag visar tydligt att slöjdlärare behöver mer inspiration i hur de kan arbeta med det här centrala innehållet i slöjd.

Du har valt ut respondenterna till din studie utifrån kategorierna; slöjdlärare, elever, professionella hantverkare, hemslöjdskonsulenter, lärarutbildare/slöjddoktorander, etnografer/museiintendenter, konstvetare, och journalister med fokus på slöjd. Berätta kort om skillnaderna i svaren mellan svarande från de nio kategorierna.

De vuxna som har slöjdrelaterade jobb gav exempel på olika slöjdförebilder som var lokalt kända eller rikskända i Sverige. Elevernas förebilder var främst släktingar såsom en händig farfar, morfar eller mamma. Väldigt få gav exempel på internationellt kända slöjdförebilder. Det är intressant och kan indikera att slöjd många gånger verkar i en liten Sverige-bubbla som om slöjd bara var ett svenskt eller nordiskt fenomen.

I din analys har du urskilt fem kategorier av egenskaper hos de förebilder respondenterna nämner: 1.personlighet och livsstil, 2.egen hantverksstil, 3.delar med sig av sina kunskaper, 4.hantverksskicklighet, och 5.entreprenör. Hur ser du på dessa olika sätt att definiera en förebild? Vilken typ/kategori av förebild uppfattar du som mest motiverad att inkludera i slöjdämnet och slöjdundervisningen?

De fem kategorierna jag kunde urskilja tycker jag stämmer ganska väl med det centrala innehållet, kunskapskraven för slöjd och de undervisningsmetoder många slöjdlärare använder. Ett samspel mellan typerna av förebilder tror jag är bäst.

1. Personlighet och livsstil: En undervisning där slöjd berör påverkar elevernas personlighet och livsstil.
2. Egen hantverksstil: Vi uppmanar eleverna att komma med egna idéer och egna uttryck.
3. Delar med sig av sina kunskaper: Eleverna ska göra dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet.
4. Hantverksskicklighet: Vi har i uppdrag att ge eleverna möjligheter att utveckla hantverkstekniker.
5. Entreprenör: Vi har i uppdrag att utmana eleven att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.

Hur ser du, både personligen och utifrån din studie, på förhållandet mellan slöjd ”som i hantverk, hemslöjd och konsthantverk”, och skolämnet slöjd?

Slöjd är ett mångfasetterat begrepp med många olika fraktioner. De olika typerna av slöjd överlappar delvis varandra och begreppen är också i ständig omvandling och utveckling vilket gör att det inte är helt lätt att veta vad som är vad. Jag ser en fördel med att använda slöjd som ett inkluderande helhetsbegrepp som innefattar all form av slöjd. Ett sådant övergripande begrepp visar på gemensamma styrkor och olikheterna kan visa på mångfald. Samtidigt har jag genom uppsatsskrivandet också sett fördelarna med att skapa en stark egen exklusiv domän. Ett exempel på det är det relativt nya begreppet konsthantverk. Genom att tydligt definiera begreppet och ihärdigt slå vakt om sin egenart genom skarpa gränser för vad som ska inkluderas och exkluderas har konsthantverk skapat egen arenor och goda förutsättningar för konsthantverkare att både utvecklas och lyckas i sin yrkesutövning. Kanske skolämnet slöjd, den pedagogiska slöjden, skulle kunna lära något av konsthantverksdomänens definitionsbyggande.

I uppsatsen nämner du tre olika typer av möjliga förebilder i slöjd; objekt, person och plats. Men i undersökningen fokuserar du genom frågan ”vem” på personer som förebilder. Vilka objekt eller platser skulle du kunna se som förebilder i slöjd?

Vi använder många gånger objekt som förebilder inom den pedagogiska slöjden. Kanske har slöjdläraren ett eller flera skrin som visningsexempel när elevernas skrin-projekt ska starta. Här finns en stor risk att visningsexemplaren blir alltför styrande i elevernas idéutveckling. Där får man som slöjdlärare se upp beroende på vad man vill att eleverna ska utveckla och uppnå. Att använda något som inte är ett slöjdobjekt som inspiration kan vara en väg att gå. I skrin-exemplet skulle förebilden till exempel kunna vara det som ska vara i skrinet.

Äldre traditionella slöjdföremål, som man hittar på till exempel Digitalt museum, skulle också kunna agera förebild.

Slöjd som del av kulturarvet är ofta förknippat med en geografisk plats. Det traditionella slöjdföremålet är tillverkat på en specifik plats där lokal tillgång på material och lokala behov och förutsättningar har påverkat utformningen. Eleverna skulle kunna få i uppgift att utgå från en specifik plats, ett specifikt behov och bli tilldelade specifika material för att skapa ett slöjdföremål. Det är egentligen inte olikt en designprocess där designers får i uppdrag att ta fram en produkt utifrån specifika kriterier rörande bland annat material, efterfrågan och funktion.

Vad uppfattar du som det viktigaste motivet till att i större utsträckning inkludera namngivna förebilder i slöjdundervisningen?

Jag tror att namngivna förebilder kan verka som ambassadörer för vårt ämne och stärka ämnets ställning. Namngivna förebilder kan fungera som ”minneskrokar” som eleverna kan hänga upp sina kunskaper på för att bättre komma ihåg slöjdens metoder och tankesätt. Namngivna förebilder kan också vara ”speglar” som elever kan spegla egna tankar, drömmar och idéer mot. Eleven kan identifiera sig med förebilden och hämta inspiration till egna livsval. Det finns så många fantastiska slöjdförebilder att lyfta fram. Det är en outnyttjad resurs.

Utifrån genomförandet och resultatet av din studie, vilka konkreta råd skulle du vilja ge till landets slöjdlärare?

Välj ut en hantverkare, konsthantverkare eller designer du gillar, läs på om hen och skapa nya arbetsområden inspirerade av hen. Starta arbetsområdet med att berätta om förebilden och visa på kopplingen mellan förebildens skapande och elevernas slöjdprojekt. Det behöver inte vara att eleverna ska skapa samma typ av slöjdföremål som förebilden. Många gånger kan det vara en fördel att i utformningen av arbetsområdet istället inspireras av förebildens arbetssätt, tankesätt eller metoder, av förebildens materialval eller av förebildens val av tema. Dela sedan med dig av arbetet så att fler kan inspireras till liknande projekt.

Och till sist den givna frågan: Har du själv någon förebild i slöjd, vem och varför?

Jag valde att använda en bild av Aia Jüdes Näverskor från projektet Näver say Näver på titelsidan av min uppsats. Näverskorna sammanfattar uppsatsen på ett bra sätt. Konstnären Aia Jüdes nämndes inte av någon av respondenterna. Ändå är hon, i min mening, ett bra exempel på en förebild för slöjd och på hur en sådan kan arbeta i en nutida kontext. Jüdes skor sammanfattar mycket av det respondenterna lyfter fram som unika egenskaper hos en slöjdförebild: modig, djärv, leker, passion, går utanför boxen, rötter i kulturhistoria och med bra känsla för modernt formspråk, undersökande, ifrågasättande. Genom att förflytta det starkt traditionella materialet näver och den tillhörande tekniken till ett modernt formspråk i en ikonisk modesko skapar Jüdes en spänning som får oss att se slöjden i nytt ljus. Näverskorna är skapade i projektet Näver say Näver, men ingår även i den normbrytande slöjdföreställningen Next Level Craft som Aia Jüdes också kurerat. Genom den typen av arenor kan slöjduttryck bli känt för fler än en smal slöjdintresserad grupp. De högklackade skornas uttryck och det sammanhang de exponerats i utmanar traditionell slöjd och inbjuder till normbrytande nytänk.

Du hittar hela Elisabet Jagells uppsats ”Förebilder i slöjd. En undersökning om vem som kan ses som förebild i nutida pedagogisk slöjd” här (där kan du också se Aia Jüdes näverskor på titelsidan av uppsatsen).

Frågorna ställda av Peter Hasselskog