Anna Sjöqvist arbetar vid Karlstads universitet och är antagen som doktorand i pedagogiskt arbete med inriktning specialpedagogik. Annas avhandlingsarbete fokuserar estetiska ämnen i grundsärskolan, med ett särskilt fokus på slöjd. Efter att Anna presenterade ett intressant paper med rubriken Slöjd ‒ en särskild specialpedagogisk verksamhet? vid Make&Learn-konferensen på HDK vid Göteborgs universitet ställer Slöjdlärarportalen några frågor om doktorandprojektet:
Berätta om din bakgrund och hur du blev intresserad av slöjd i grundsärskolan!
Man kan nog säga att jag redan som liten var en slöjdare, på det sättet att jag tillverkade kläder, utrustning och inredning till dockor och leksakshästar. Jag hanterade mycket tidigt symaskinen men utan elen inkopplad; att driva maskinen för hand gav en stor portion träning i uthållighet. Efter olika folkhögskolekurser och diverse arbeten, bland annat som lärarvikarie, började jag 1995 på textillärarprogrammet vid Uppsala universitet. Utbildningen gav mig gedigna ämnes- och hantverkskunskaper och VFU-perioderna gav inblick i textillärares pedagogiska praktik i grundskolan. Då jag har speciallärare i familjen blev jag dock under utbildningens gång nyfiken på slöjdens betydelse för elever med olika funktionsvariationer.
Jag blev särskilt intresserad av hur slöjdundervisningen i grundsärskolan kunde gestalta sig; hur slöjdlärare resonerade kring och genomförde undervisning i en kontext som på många sätt skiljer sig från grundskolans. I en examinationsuppgift under utbildningen valde jag därför att fokusera just slöjdundervisning i grundsärskolan; jag genomförde en intervju med en textillärare och observerade ett par lektioner i textilslöjd med grundsärskoleelever. Jag tyckte då att det verkade vara ett mycket spännande arbete, som erbjöd både utmaningar för och utveckling av både lärarrollen och själva slöjdämnet. Vad jag inte kunde ana då var att denna ”ministudie” skulle forma mitt kommande yrkesliv och så småningom även leda till forskarstudier!
Vad är det du forskar om och hur kommer du att skriva om din forskning?
Det övergripande syftet med min forskning är att bidra med kunskaper om undervisning och lärande i estetiska ämnen i grundsärskolan, med ett särskilt fokus på slöjd. Min forskning har ett tydligt skolfokus och befinner sig i skärningspunkten mellan två fält: å ena sidan slöjden som skolämne och å andra sidan specialpedagogiken och den särskilda verksamhet som grundsärskolan utgör. Det finns relativt lite forskning om vart och ett av dessa fält, och kombinationen av dem; slöjd i den svenska grundsärskolan, tycks i stort sett obeforskad. Att så lite kunskap finns gör det svårt att placera sin forskning i ett sammanhang. För att kunna presentera resultat med både bredd och djup har jag valt att genomföra mitt avhandlingsprojekt i form av två delstudier.
Den första delstudien består av en webbenkät till rektorer med ansvar för grundsärskolor. Syftet med enkäten är att undersöka några av de ramfaktorer som påverkar undervisning i estetiska ämnen i grundsärskolan. Detta innebär ett fokus på både praktiska faktorer som lärares utbildning, undervisningsgruppernas utformning och i vilka lokaler undervisningen bedrivs. Genom enkäten undersöks också rektorers inställning till och värdering av estetiska ämnen för elever i grundsärskolan. Detta innebär bland annat frågor om vilken kompetens rektor anser viktigast hos läraren; specialpedagogisk kompetens eller ämneskompetens.
Min andra delstudie, som jag nu är mitt uppe i, innebär fallstudier vid två grundsärskolor. Jag genomför videoobservation av slöjdlektioner och intervjuer med sammanlagt fyra slöjdlärare. Syftet med denna delstudie är dels att undersöka lärarnas undervisningsstrategier, men också att studera hur elevernas lärande och utveckling av olika förmågor tar sig uttryck. Eftersom avhandlingsprojektet på detta sätt delats upp i två delstudier har jag och mina handledare ansett att en sammanläggningsavhandling är lämpligast som form. Jag skriver därför artiklar för internationella tidskrifter, där den första skickas in nu under hösten. Avhandlingens sammanbindande kappa kommer jag dock att skriva på svenska.
Vilka erfarenheter har du med dig in i avhandlingsarbetet?
Jag är utbildad textillärare, för grundskolans åk 7-9 och gymnasiet. Min arbetslivserfarenhet som textillärare består i stort sett enbart av undervisning i särskolan. Jag har arbetat som textillärare i grundsärskolan i 15 år, och därefter två år på en gymnasiesärskola med Waldorfinriktning. Parallellt med arbetet har jag vidareutbildat mig till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning (den påbyggnadsutbildning som krävs för att vara behörig i särskolan) vid Mälardalens högskola. Jag har också kompletterat med en utbildning till bildlärare för åk 7-9 på Konstfack.
Mitt forskningsfokus har på ett tydligt sätt sitt ursprung i mitt eget arbete som slöjdlärare. Kanske skiljer sig mina erfarenheter som textillärare från många andra slöjdlärares inte bara på det sätt att jag bara varit verksam i särskolan, utan även genom att de verksamheter jag undervisat i har haft en stor betoning på och utrymme för estetiska ämnen. I grundsärskolan har eleverna idag dubbelt så mycket slöjd som elever i grundskolan, något som togs på allvar på den grundsärskola jag arbetade. Skolan satsade på hög kompetens i de estetiska ämnena; vi var till exempel två textillärare som undervisade tillsammans, och vi hade även ett tätt samarbete med bild- samt trä- och metallslöjdslärarna på skolan. Det täta samarbetet mellan oss estetiska ämneslärare skapade en spännande och utvecklande arbetsmiljö där vi ständigt diskuterade vår egen undervisning; hur den kunde utformas, förändras och utvecklas för att skapa förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. Denna lärarerfarenhet av didaktik i praktiken är nog till stor del bakgrunden till det som nu är mitt forskningsintresse och avhandlingsarbete.
Hur är det att arbeta inom slöjd som doktorand i pedagogiskt arbete?
Pedagogiskt arbete med sitt fokus på praktiknära forskning och läraryrket utgör ett bra sammanhang och ram för min forskning. Doktorandtjänsten jag sökte inom pedagogiskt arbete skulle ha en inriktning mot specialpedagogik, och jag har därmed min främsta tillhörighet inom specialpedagogikämnet på Karlstads universitet. Det är också inom denna grupp som mina handledare finns, och det är inom speciallärarprogrammet som jag har en del institutionstjänstgöring som lärare. Min forskning står ju på två ben, och man kan säga att det specialpedagogiska benet står stadigt. Det andra benet, slöjdämnet, är dock lite mer ostadigt. Det finns varken slöjdlärarutbildning eller slöjdforskning vid Karlstads universitet och jag har saknat sådana sammanhang. Konferensen Make&Learn var därför mycket givande för mig och en möjlighet att lära mer och knyta kontakter. Jag ska också gå en forskarutbildningskurs i estetiska ämnen vid Umeå universitet nu i höst, vilket jag ser mycket fram emot.
Framtida visioner, för din forskning, för slöjden, för lärarna och för eleverna?
Som slöjdlärare i särskolan upplevde jag en stor brist på kunskaper och forskning om slöjdundervisning i just denna kontext. Internationella studier visar att estetiska ämneslärare ofta känner sig okunniga och oförberedda att undervisa elever med olika funktionsvariationer. Resultat från min första delstudie antyder att det inte är ovanligt att ämneslärare i slöjd också får undervisa i grundsärskolan, varför specialpedagogiska inslag i slöjdlärarutbildningen kan ses som särskilt viktiga. Det är här som jag tänker mig att min forskning skulle kunna fylla en funktion. Men jag tror att kombinationen slöjd och specialpedagogik kan vara till nytta på fler sätt än bara för elever i särskolan. Att diskutera slöjdämnet och slöjdundervisning med en specialpedagogisk infallsvinkel kan kanske vara en katalysator och väcka nya tankar och idéer inom ämnet, och på så sätt utveckla slöjdundervisningen för ALLA elever.
Aktuell med: Doktorand i pedagogiskt arbete med inriktning specialpedagogik. Avhandlingsarbete fokuserar estetiska ämnen i grundsärskolan, med ett särskilt fokus på slöjd.
Bästa slöjdminne: Det är svårt att plocka fram ett specifikt minne… ett kanske inte så bra men desto roligare var när jag sydde ett par byxor och efter att ha sytt byxbenens inner- och yttersömmar skulle prova för att mäta benlängden – varpå jag upptäckte att jag tänkt helt galet och istället för att ha två ben på byxan fanns bara ett, men ett väldigt rymligt ett. Då fick jag mig ett gott skratt! Egentligen är det lite märkligt att jag över huvud taget utbildat mig till textillärare. När jag själv gick i mellanstadiet var de mycket styrda uppgifterna i textilslöjden bland annat att sticka och sy babykläder. Detta provocerade mig (vad skulle jag, 12 år, med babykläder till??) så att när vi sedan i högstadiet fick välja slöjdart, satte jag aldrig mer min fot i textilsalen utan valde konsekvent trä- och metallslöjd. Jag tycker fortfarande att det är roligt med träslöjd, men är också glad att jag på krokiga vägar hittade tillbaka till textilsalen!
[…] 1/1 Intervju med Anna Sjöqvist, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet […]