Varje år anordnas en nordisk pedagogisk kongress och i år hölls den i Oslo mellan den 8‒10 mars. Årets konferenstema var Educational Research: Boundaries, Breaches and Bridges. Slöjdlärarportalen var på plats och vi skriver här om några intryck från kongressen.
NERA, The Nordic Educational Research Association, är ett nätverk som öppet för alla som är intresserade av pedagogisk forskning i de nordiska länderna. Den årliga kongressen är en mötesplats för nordiska forskare inom olika pedagogiska områden. NERA ger också ut en nordisk vetenskaplig journal om pågående forskning Nordic Studies of Educational Research. Årets kongress hölls i Norge på Universitetet i Oslo med 600 deltagare. Varje dag framfördes storföreläsningar utifrån mer övergripande områden såsom; värderingar av utbildningsrelaterad forskning och betydelse av utbildning för individer över tid; om utbildning och utvecklingsorganisationer för att utveckla global hållbar utveckling i låginkomstländer och i länder som drabbats av konflikt och bräcklighet; och om villkoren för hur professionell expertis integreras och tillämpas i olika utbildningsprogram.
Utöver storföreläsningar erbjuder en NERA-kongress en mängd presentationer och diskussioner i symposier, sessioner och posterpresentationer där forskare kan presentera och diskutera aktuell forskning. NERA-kongressen bjuder in till samarbeten och det stora och vida utbudet är också en fantastisk möjlighet att få ta del av ”vad som är på gång”. Att få välja i en mängd inlämnade abstrakt i en abstraktbok på 570 sidor är delikat, men samtidigt inte helt lätt. Vid en så pass stor kongress är presentationerna därför kopplade till symposier och sessioner i NERA:s 25 nätverk med inriktningar inom de flesta områden t.ex. förskola, vuxenutbildning, högre utbildning, lärarutbildning, ledarskap, genus, politik, didaktik, ICT och fritid, för att nämna några.
Som exempel deltog Slöjdlärarportalen i NERA-nätverkets sessioner och symposium om skolutveckling, School Development. Symposiet handlade bland annat om kreativitet, innovation och entreprenörskap med intressanta diskussioner utifrån nordisk forskning inom kollegialt lärande, företagsamhet och pedagogiskt entreprenörskap. Det går att läsa mer om detta exempelvis utifrån finlandsvensk forskning. En av sessionerna om skolutveckling innehöll presentationer om aktuell forskning om myndigheters och politiska satsningar, exempelvis Skolverkets läslyftprojekt och matematiklyft i Sverige, och om förutsättningar och effekter av ett i Norge obligatoriskt nationellt projekt med mål att öka högstadieelevers motivation för skolarbetet. Forskningen berörde dels hur projekten hade implementerats men framför allt om premisser och resultat av satsningarna. Utöver alla tankar som presentationerna öppnar upp för gled också funderingar, som slöjdare, över till att vi ”var glada att slöjden fick vara med” i Skolverkets läslyftssatsning med en text om Multimodala resurser för lärande som finns publicerad i Skolverkets Läslyfts-modul ”Från vardagsspråk till ämnesspråk, del 8” (en text som Slöjdlärarportalen tidigare skrivit om). Den läslyftstexten, ”modulen”, skulle enligt Skolverkets anvisningar rikta sig till alla s.k. praktiskt estetiska ämnen i skolan, men som företrädare för slöjdämnet tog vi oss friheten att exemplifiera utifrån slöjd i artikeln. En förhoppning är att slöjdlärare redan har tagit del av artikeln. Modulen, som hör till Läslyftets ”frivilliga texter”, är tänkt att läsas av lärare inom de praktiskt estetiskta ämnena, och för att dessa lärare också skulle få något mer ämnesspecifikt att läsa. Som slöjdare kan man ju tycka att en sådan text kunde vara obligatorisk för samtliga lärare för att på så vis öppna upp för alla vad slöjdämnet kan bidra med. Det kommer att publiceras fler texter som riktar sig mot slöjdämnet då Skolverket har bjudit in slöjd för sina ”moduler” att dels skriva en text om muntlig kommunikation i slöjden, dels en text om undervisning med nyanlända elever. Slöjdlärarportalen kommer att skriva om dessa texter när de har publicerats på Skolverkets sidor.
Av speciellt ämnesintresse i relation till slöjd vid NERA-kongressen var presentationerna i NERA-nätverket inom bild- och slöjdområdet, Arts, Culture and Education. I förhållande till slöjdfältet beskrevs ett bildinriktat norskt projekt utifrån experimentella studier i lärarutbildning om kroppens fysiska, visuella och taktila upplevelser i arbete med ullmaterial. En presentation från Island redogjorde för en implementering av innovation inom textilundervisning med utgångspunkter i utvecklingsprojektet Innovation in Textile med fokus på återvinning. Särskilt intressant var att både lärare, lärarutbildare, lärarstudenter och elever arbetade tillsammans i samma projekt och lokal vilket resulterade i intressanta lärprocesser. Utöver samordnade diskussioner och dokumentationer avslutades projektet med en gemensam utställning med elevers och lärarstudenters slöjdföremål.
I en av sessionerna i NERA-nätverket Arts, Culture and Education presenterades också ett nordiskt slöjdpedagogiskt projekt med de första resultaten från inledande forskning i Finland och Danmark utifrån ett forsknings- och utvecklingssamarbete, SELAS, Sloyd Education Learning and Sustainability. SELAS är ett forskningssamarbete under NordFo-organisationen (Nordiskt forum för forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd) som kommer att undersöka och beskriva hur slöjd förhåller sig till hållbar utveckling utifrån etiska-, sociala-, kulturella-, ekonomiska- och miljöaspekter. Projektet genomförs i de nordiska länderna dels i utbildningsrelaterad slöjd, dels bland utövare utanför en institutionell ram. Att speciellt uppmärksamma är att NERA-nätverket har fått godkänt att publicera ett temanummer med artiklar från bild- och slöjdområdet i relation till hållbar utveckling i NERA:s journal Nordic Studies of Educational Research. med beräknad publicering i slutet av 2019. Slöjdlärarportalen återkommer med rapportering om temanumret när artiklarna är publicerade.
Text av: Marléne Johansson
Kommentera