Lärarlyftet – ett riktigt och viktigt lyft för slöjden!

”Utan lärarlyftet hade situationen gällande lärarförsörjning i slöjdämnet varit krisartad och dessutom accelererande”

Text av: Peter Hasselskog

2011 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att planera för och organisera behörighetsgivande utbildning i skolans olika ämnen via Lärarlyftet II. Lärarlyftet är en satsning som motiveras av legitimationsreformen – att undervisande lärare ska vara utbildade och legitimerade för rätt årskurser och i rätt ämnen.

Lärarlytet vänder sig till den som redan är utbildad lärare, och som undervisar i ett ämne som inte ingår i hans eller hennes utbildning. I slöjds fall alltså utbildade lärare som har pågående slöjdundervisning utan ämnesbehörighet. Det krävs också medgivande från arbetsgivaren för att delta i lärarlyftet.

Lärarlyftet är en uppdragsutbildning där Skolverket specificerar krav och formulerar direktiv för kurserna. Därefter erbjuds olika lärosäten att lämna offert på behörighetsgivande utbildningar i respektive ämne. Gällande slöjd har tre av fyra lärosäten fram till idag gett kurser inom Lärarlyftet II. Umeå har gett kurser som vänder sig till lärare i årskurserna 1-3, 4-6 och till fritidspedagoger. Dessa kurser ger deltagarna behörighet att undervisa i slöjd upp till årskurs 6. Konstfack i Stockholm och HDK vid Göteborgs universitet har gett kurser riktade mot årskurserna 7-9 som dock ger behörighet att undervisa i slöjdämnet i hela grundskolans åk 1-9.

Studietakten i slöjdkurserna inom lärarlyftet har varierat något. I de flesta kursomgångarna har Umeå och Konstfack gett sina kurser på halvfart, medan Göteborg haft en något lägre studietakt där de flesta kursomgångarna gått över fyra terminer.

Vad skiljer lärarlyftet från andra vägar till slöjdbehörighet?

För den som är utbildad lärare krävs det enligt gällande behörighetsförordning 45hp för utökad behörighet i annat ämne upp till åk 9, och 30hp för behörighet i ett ämne upp till åk 6. Följaktligen har Umeås lärarlyftskurser i slöjd mot åk 1-6 varit på 30hp (motsvarande en termins helfartsstudier), och kurserna mot åk 7-9 på Konstfack och vid Göteborgs universitet omfattat 45hp (motsvarande 1,5 terminers helfartsstudier). Vid några kursomgångar har det krävts tidigare universitetsstudier i slöjd. En kurs har till exempel ”börjat på” 16 och gått till 45hp, med 15hp i slöjd som förkunskapskrav.

30 respektive 45hp gäller inte enbart för behörighet via lärarlyftet. Den som redan är legitimerad lärare kan lika gärna läsa in behörighet i ytterligare ämnen via ”vanliga” ämneslärarkurser. Lärarlyftet är dock en utbildning som är väl anpassad för att utöka sin behörighet. Utbildningen ges på delfart vilket gör att man kan fortsätta arbeta parallellt. Kurserna tar utgångspunkt i och utnyttjar deltagarnas pågående undervisning i slöjd som en resurs i utbildningen. Dessutom utgår ett stimulansbidrag á 500 kronor per hp (totalt 15.000:- för en 30hp-kurs och 22.500:- för en 45hp-kurs) till arbetsgivaren. Erfarenheterna visar att det varierar stort hur denna ersättning hanteras av arbetsgivarna. En del använder ersättningen för att täcka vikariekostnader, andra finansierar resor och kurslitteratur för deltagarna. Det varierar också i vilken utsträckning deltagarna tillåts delta i lärarlyftskurserna inom sin tjänst, tvingas ta tjänstledigt eller får viss nedsättning i tjänst under studietiden.

45hp i slöjdämnet kan förefalla lite, exempelvis i jämförelse med tidigare ett-ämnesutbildningar i slöjd. Här är det viktigt att framhålla att 45hp varken är mer eller mindre utrymme för ämnesstudier jämfört med dem som idag läser till lärare via ämneslärarprogrammet och har slöjd som sitt andra- eller tredjeämne. Hur stort utrymme som ges för ämnesstudier inom olika utbildningar till slöjdlärare är inte en fråga som ägs av de olika lärosätena. Kraven fastställs nationellt via olika förordningar och idag gäller alltså 45hp som minsta poängantal för behörighet i ett ämne upp till åk 9 i grundskolan.

500 nya slöjdlärare genom lärarlyftet!

Sedan 2012 har anmärkningsvärt många nya slöjdlärare utbildats via Lärarlyftet! Följande tabell bygger på uppgifter från Skolverket (11 maj -17) och visar hur många som påbörjat slöjdstudier via Lärarlyftet II sedan starten HT12. Det betyder att kursen fortfarande är pågående för de senast antagna omgångarna. Genomströmningen, dvs hur många som också slutfört kursen, har generellt varit mycket god i Lärarlyftet.

 

Sammanlagt har alltså omkring 500 nya slöjdlärare som utbildats och legitimerats efter studier inom lärarlyftet (inklusive de med pågående studier) sedan HT12. Dessa 500 nya behöriga slöjdlärare motsvarar ungefär sju procent av de verksamma slöjdlärarna i grundskolan. Med tanke på att det genom ”ordinarie” slöjdlärarutbildning via ämneslärarprogrammet endast utbildas 20-30 slöjdlärare årligen i landet är siffrorna från Lärarlyftet närapå sensationella! Ämneslärarprogrammet har visserligen stigande antagningssiffror, men är fortfarande allt för lågt för att ens möta de årliga pensionsavgångarna. Utan lärarlyftet hade situationen gällande lärarförsörjning i slöjdämnet varit krisartad och dessutom accelererande!

Organisation och innehåll

På Högskolan för design- och konsthantverk (HDK) vid Göteborgs universitet är det Ann-Marie Martinsson som ”är” Lärarlyftet! Annarie har varit kursansvarig för samtliga tio kursomgångar sedan 2012. Så här berättar hon om lärarlyftskurserna i Göteborg:

-Kan du kort beskriva upplägget i en lärarlyftskurs á 45hp?

Kursen har två huvudsakliga inriktningar: Slöjdämnets material, redskap och hantverkstekniker i textil eller trä och metall, samt ämnesdidaktik. När det gäller ämnesdidaktiken så är huvudområdena: styrdokument, lärarrollen, elevers lärande samt bedömning och betyg. I de tidigaste lärarlyftskurserna så hade vi fyra eller fem endagarsträffar per termin, varav två var inriktade på ämnesdidaktik och två eller tre hade fokus på hantverkstekniker och material. Utifrån deltagarnas utvärderingar har vi sedan ett par terminer istället två till tre stycken tvådagarsträffar per termin där vi kombinerar didaktik med hantverkstekniker och material.

-Skiljer sig en grupp med lärarlyftsstuderande från andra slöjdlärarstuderande, hur i så fall?

De som läser ämneslärarprogrammet har oftast ingen erfarenhet av att undervisa i skolan. Lärarlyftsstudenterna är utbildade lärare med pedagogisk erfarenhet från sina andra ämnen och har dessutom vissa slöjdkunskaper som gör att de redan undervisar i slöjd. Detta gör att lärarlyftsstudenterna har en helt annan ingång och en större förförståelse att utgå ifrån. 

-Hur skulle du beskriva den typiska deltagaren i lärarlyftet?

En lärarlyftsstudent har oftast redan ett intresse för hantverk som gjort att de vågat gå in och undervisa i slöjdämnet på sin skola. De är mycket intresserade av att lära nytt både vad gäller slöjddidaktiken och hantverket. Lärararlyftsstudenterna önskar oftast inget hellre än att få komma på fler campusträffar och då är det inte enbart för undervisningen skulle utan också för erfarenhetsutbyte med varandra.

 -Vad gör deltagarna på plats respektive på distans under kursen?

På plats har vi bland annat föreläsningar, litteraturseminarier och workshops. Inför och efter varje campusträff har deltagarna uppgifter att arbeta med på distans. Det kan vara av didaktiskt slag men det kan också vara mer hantverksmässiga uppgifter som ska genomföras i den egna slöjdsalen, med eller utan elever. Vi använder oss av en digital lärplattform för kommunikation mellan deltagarna samt mellan deltagare och lärare. Här sker bland annat diskussioner, inlämning och respons på uppgifter. På lärplattformen finns också all information som deltagarna behöver, från studieguide till kursuppgifter och kontaktuppgifter till lärare och övriga kursedeltagare.

 -Vilka är de vanligaste studievägledningsfrågorna du får kring lärarlyftet?

Den vanligaste frågan är nog vilken behörighet man får när man läst ”Lärarlyftet årskurs 7-9” som vår kurs heter. I de flesta andra ämnen som är riktade till årskurs 7-9 blir behörigheten endast årskurs 7-9, men om man läser lärarlyftet i slöjd, eller i annat praktisk-estetiskt ämne, så får man behörighet att undervisa årskurs 1-9. Det är också många sökande som ringer efter besked om att de inte kommit in på kursen trots att de ansett sig vara behöriga, oftast beror det på att de inte skickat in blanketten med huvudmannens godkännande. Detta går att komplettera med i efterhand. Än så länge har alla behöriga sökande kommit in i varje kursomgång här i Göteborg. Omgång 11 som börjar HT17 är öppen för sen anmälan ända fram till kursstart den 25/8!

 -Har intresse och söktryck förändrats under de fem år lärarlyftet pågått?

Första terminen, hösten 2012, skulle vi starta en lärarlyftskurs i intervallet 16-45hp enligt önskemål från Skolverket. Vi hade 80 sökande men endast fem behöriga! Omkring 55 sökande var lärare, undervisade som obehöriga i slöjd och hade huvudmannens godkännande, men bara fem av dem hade redan läst 15 hp i slöjd vilket var kravet då kursen började på 16 hp. Detta kändes ju ganska tröstlöst men efter en snabb förhandling med Skolverket om att istället få starta en kurs på 1-45hp kunde vi ta in 54 deltagare första terminen. Efter det har vi i Göteborg startat lärarlyftet i slöjd 1-45hp varje termin med lite varierande antal kursdeltagare men med ett snitt på omkring 25 deltagare.

 -Hurdan har responsen från deltagarna varit under och efter kursen?

Vi har fått oförskämt bra kursvärderingar och vi utnyttjar verkligen responsen vi får för att göra varje kursomgång ännu bättre. Vi är ett lärarteam som jobbar bra ihop och utvecklar kurserna hela tiden. Vi utgår från deltagarnas erfarenheter och har anpassat kurserna till att de redan har en bakgrund som lärare, och inte minst att de har pågående slöjdundervisning i sin tjänst under kurstiden.

 

Vad för slöjdlärare blir lärarlyftarna?

Finns det några skillnader mellan dem som utbildats genom lärarlyftet, i ämneslärarprogrammet, via VAL-utbildningen eller genom något av tidigare alternativ till slöjdlärarutbildning? Naturligtvis påverkas en lärare av den utbildning man genomgår, men också av de kunskaper och erfarenheter man har med sig in i utbildningen. När det gäller längden eller mängden ämnesstudier i all lärarutbildning så styrs det centralt via förordningar och regler som varierat stort över tid (se t ex intervjun med Kajsa Borg på Slöjdlärarportalen 170428). Idag läser en blivande slöjdlärare 90hp slöjd inom VAL eller KPU, 45hp inom lärarlyftet, respektive 45-90hp inom ämneslärarprogrammet. En speciell förutsättning för deltagarna i lärarlyftet är att de redan har en lärarutbildning i ryggen och inte minst att de har pågående slöjdundervisning under studietiden. Det senare är något som är en stor tillgång i utbildningen om undervisningen anpassas, exempelvis genom att kursuppgifter genomförs i den egna pågående undervisningspraktiken.

Mitt intryck efter att ha mött över 200 blivande slöjdlärare i kurser inom lärarlyftet vid föreläsningar, seminarier, i diskussioner och genom olika uppgifter är att denna grupp utgör ett oerhört viktigt kompetenstillskott till slöjdlärarkåren. Med en ”ingång” till slöjdämnet via lärarutbildning och undervisningserfarenhet i andra ämnen än slöjd, snarare än via eget hantverksintresse, tror jag att gruppen kan och kommer att bidra med något väsentligt gällande slöjdämnets utveckling i grundskolan.

Validering av befintliga kunskaper

Sedan 2015 tillbaka kräver Skolverket att det ska vara möjligt för dem som söker och antas till kurs inom Lärarlyftet att få sina befintliga kunskaper validerade. Det innebär att den som exempelvis har goda kunskaper inom delar av hantverksområdet kan ansöka om validering och få tillgodoräkna sig dessa kunskaper inom aktuell lärarlyftskurs. Det är möjligt att ansöka om validering av såväl reell som formell kompetens, det spelar alltså ingen roll var, när och hur kunskaperna förvärvats. För den som beviljas validering upprättas en individuell studieplan och man deltar därefter enbart i de delar av respektive lärarlyftskurs som har fokus på andra delar än de där man validerats. Kurstiden blir densamma, men studietakten lägre genom att vissa delar då kan hoppas över.

HT17, sista möjligheten till utbildning via lärarlyftet?

Enligt nu gällande politiska beslut ska lärarlyftet vara avslutat vid utgången av 2018, men justeringar har gjorts tidigare. Följ utvecklingen och eventuella ändringar på Skolverkets webbplats. Avslut på alla Lärarlyftskurser under 2018 innebär att för de kurser som går över tre terminer är kommande kursstart höstterminen 2017 sista möjligheten. Inför HT17 erbjuds följande behörighetsgivande kurser i slöjd inom lärarlyftet, samtliga kurser är öppna för sen antagning. Klicka på respektive kurs för mer information, eller gå direkt till anmälan via Antagning.se (sök på ”Lärarlyftet slöjd”)

Umeå	Konstfack	Göteborg
FP, 1-30hp 1-3, 1-30hp 4-6, 1-30hp	7-9, 1-45hp	7-9, 1-45hp

Peter Hasselskog, Lektor vid slöjdlärarutbildningen på HDK, Göteborgs universitet

Kommentera gärna:

Är du en av dem som läst slöjd via lärarlyftet vid något av våra lärosäten? Kommentera gärna utbildningen och dina intryck under och efter kursen, eller skriv en lite längre text för publicering här på Slöjdlärarportalen (mejla till slojd@hdk.gu.se).