Under hösten framkom att Linköpings universitet, utifrån ett externt utredningsförslag, diskuterade nedläggning av vissa utbildningar, bland annat slöjdlärarutbildningen. Tidigare och nuvarande slöjdstudenter protesterade. Landets tre andra slöjdlärarutbildningar vädjade om att Linköping inte enbart skulle se till interna förutsättningar och ekonomi, utan också ta ett nationellt ansvar för lärarförsörjningen i slöjdämnet. I dagens text på Slöjdlärarportalen berättar Anders Narbrink vid slöjdlärarutbildningen i Linköping vad som hänt och hur läget för deras slöjdlärarutbildning ser ut idag.
Det finns säkert många i slöjdsverige som undrar hur framtiden ser ut för lärarutbildningen för slöjdämneti Linköping. Vi fick oväntat varsel om nedläggning sent i höstas och har sedan dess haft en period av ovisshet inför de beslut som nu har tagits på fakultetsnivå och i Universitetsstyrelsen vid Linköpings universitet (LiU). Jag, Anders Narbrink, vill här ge en kort summering av vad som har skett under de senaste månaderna och vilka förutsättningar vi har för att utbilda för slöjdämnets utveckling idag.
Under 2018 gjordes en utredning om humaniora vid Linköpings universitet av en extern utredare. Syftet var att kartlägga verksamheten inom humaniora och föreslå åtgärder för strategisk utveckling, ändrad institutionsstruktur och stabila ekonomiska förutsättningar. Utbildningar för slöjd och övriga estetiska ämnen omfattades även av utredningen som presenterades i mitten av oktober. Den externa utredaren föreslog i sin rapport att utbildningen för slöjdämnet skulle läggas ner och att våra utbildningar skulle avvecklas, både program och kurser inom lärarutbildningen samt programmet för Slöjd, hantverk och formgivning, SHF, inom filosofisk fakultet.
Motiveringarna var bland annat att vi hade för få studenter och lågt söktryck inom SHF och Ämneslärarprogrammet vilket ger dåliga ekonomiska förutsättningar i relation till kostnader för lokaler och personal. I underlaget till rapporten saknades information om våra fristående slöjdkurser på distans där vi har stora grupper och högt söktryck. Dessa kurser ingår även som delar av andra lärarutbildningar för studenter vid LiU inom VAL (Vidareutbildning av lärare) och KPU (Kompletterande pedagogisk utbildning).
Vi arbetade intensivt tillsammans med fakulteten för Utbildningsvetenskap, UV, för att ge en korrekt bild av slöjdens verksamhet inför de beslut som skulle tas i mitten av december. Det visade sig också att vi skulle få ett starkt stöd från våra tre andra lärosäten med lärarutbildningar i slöjd (dvs. Göteborgs universitet, Umeå universitet och Konstfack) och från flera andra organisationer inom slöjd- och hantverksområdet. Flera skrivelser skickades till LiU med argument för att behålla slöjdutbildningarna och vi är mycket tacksamma för det engagemanget.
Vad blev då fakultetsstyrelsernas och universitetsstyrelsens beslut för slöjdutbildningarnas framtid vid LiU?
En del av vår verksamhet, kandidatprogrammet för Slöjd, hantverk och formgivning, SHF, kommer att avvecklas för att ge utrymme åt utveckling av nya programutbildningar inom humaniora. Filosofiska fakulteten har beslutat att stoppa antagningen till SHF från och med HT 2019. Ett nytt program med profil mot gestaltande verksamhet som hantverk och formgivningplaneras starta HT 2021 där vi räknar med att medverka.
Utbildningar för slöjdämnet inom utbildningsvetenskap och lärarutbildningarna har man beslutat att behålla och satsa på en utveckling av verksamheten. Linköpings universitetsledning ger stöd åt ett utvecklingsprojekt där vi bland annat ska utreda samverkansmöjligheter både internt med andra utbildningar vid LiU och externt med våra andra lärarutbildningar i slöjd vid Umeå universitet, Göteborgs universitet och Konstfack. Vi har krav på oss att visa ekonomisk stabilitet och projektet ska utvärderas inom en begränsad tid inför beslut om fortsättning.
Linköpings universitet kommer fortsätta att erbjuda slöjd i inom Ämneslärarprogrammet och i form av fristående kurser upp till och med 90hp på både helfart/Campus och halvfart/distans. Vi behöver utöka volymen på våra kurser och planerar att göra dubbla intag till slöjdkurserna på distans från och med nästa läsår. Det blir då en ordinarie antagning till HT 2019 och en ny antagning till VT 2020 för att möta det stora söktryck vi har på dessa kurser.
Så, trots att många organisatoriska frågor återstår, kan vi med viss lättnad konstatera att vi i Linköping får uppdraget att fortsätta utbilda lärare i slöjd. Vi vill utveckla vårt utbud och göra våra kurser tillgängliga för fler som vill utbilda sig och hoppas kunna bidra till att landets skolor ska få tillgång till så många behöriga slöjdlärare som möjligt.
Anders Narbrink
Universitetsadjunkt i Trä- och metallslöjd, Enhetschef vid Estetiska enheten, IKK, Linköpings universitet
Det gläder mig!
En så bra utbildning med så hög kvalité och kompetenta utbildare vore en skam om den las ned.
Heja Anders!? Hoppas inte att det ligger en dold agenda bakom att ta bort slöjdämnet, vilket jag befarar. Lösningen är högre löner till slöjdlärare, så ökar söktrycket. Det funkar i alla sammanhang. Svårare är det inte.
Instämmer. Heja Anders. Distanskurser med fler och tätare kursträffar tror jag är en väg att få upp söktrycket. Lisom HÖGRE LÖNER. Men luspanka kommuner kommer inte välvilligt att betala mer.
?✌
Linköping är slöjdens vagga, gick själv där slöjdlärarlinjen med start 1984-85, en fantastisk utbildning på ett år 40 Hp. Gick på gamla” slöjdis” som låg mitt inne i stan, har starka minnen från den tiden.
På den tiden fanns det bara detta utbildningsstället i landet som utbildade trä och metall lärare.
Söktrycket var stort till utbildningen, ett fåtal kom in, men när väl utbildningen var avslutad så fanns det massor av jobb att söka över hela landet. Och det är fortfarande ett bristyrke som det redan på den tiden var.
Låt Linköping leva vidare med slöjdutbildningen, här finns traditionen sedan 1960.
Anders! Jag tror också på samarbete med övriga slöjdlärarutbildningar, även om de var för sig kan ha olika profil. Det gäller bara att lösa det organisatoriska och minimera kostnader för resor osv. Kanske digitala plattformar kan användas i större usträckning?
Men framför allt gäller det att hitta intresserade studenter, har ni pengar för marknadsföring? Hur ser hemsidan ut? För några år sedan var det oerhört svårt att hitta slöjdlärarkurserna både på LiU, GU och UmU.
Tack för info och lycka till med fortsättningen.
Härligt att höra!
Heja Anders!
Varför inte starta fortbildning för färdiga slöjdlärare. Distansutbildning med uppsamlingsträffar. Det har vi pratat om i vårt nätverk.
Bra förslag Sonny Lindhe, fortbildning skulle vara toppen om Lindköping kunde hålla i. Då blir man uppdaterad i vad de nyutbildade får.