Slöjdlärarportalen fortsätter – anmäl dig gärna som medlem!
Slöjdlärarportalen introducerades i september 2016. Fram till idag har 17 artiklar riktade till slöjdlärare skrivits och publicerats. Slöjdlärarportalens målsättning är att föra forskningsresultat och annan väsentlig kunskap och information om slöjdämnet och slöjdundervisning vidare till verksamma slöjdlärare.
I december gjordes en första utvärdering av Slöjdlärarportalen i form av en enkät. Enkäten besvarades av 168 personer. Som en följd av utvärderingen har det bestämts att Slöjdlärarportalen blir kvar. Ambitionsnivån, en ny slöjdtext varje fredag, gäller tills vidare. Utöver fredagstexterna publiceras länkar till stödmaterial, avhandlingar, artiklar och annat med koppling till slöjdundervisning.
Vi vill också uppmana alla som önskar att Slöjdlärarportalen blir kvar att registrera sig som medlemmar. Ett högt medlemstal utgör ett viktigt argument för att fortsätta verksamheten. För att registrera dig klickar du på ”Medlemmar” och därefter på ”Registrera”. Fyll i dina uppgifter, vi uppmanar alla att ange sitt riktiga namn. Du kan kryssa i rutan ”Prenumerera” om du önskar få ett mejl varje gång det publiceras något nytt på Slöjdlärarportalen. Hjälp också gärna till att sprida information om Slöjdlärarportalen till dina slöjdlärarkollegor!
I det följande redovisas svaren på flervalsfrågorna i enkäten. Gällande svaren på de öppna frågorna finns några exempel med på slutet. Alla öppna svar finns dock med i det fortsatta arbetet med Slöjdlärarportalen. Allra sist kommenterar redaktionen kort utfallet av utvärderingen.
Ett stort tack till alla som tog sig tid och besvarade enkäten!
Frågor där det varit möjligt att ange flera svarsalternativ
Hitintills har artiklarna som publicerats på Slöjdlärarportalen kommenterats mycket sparsamt i varje artikels kommentarfält. Vad tror du är orsaken till att det lilla antalet kommentarer? Kryssa för ett eller flera alternativ som stämmer med din uppfattning
(Svarsalternativen var här: Rädsla eller respekt för att kommentera något som skrivits av forskare eller lärarutbildare. Dåligt eller ointressant formulerat innehåll. Tidsbrist. Inget intresse av att kommentera. Artiklar eller ämnen som inte varit av intresse att kommentera. Räknar inte med att berörda författare eller intervjuade kommer att läsa och eventuellt ge respons. Finns andra forum där jag föredrar att diskutera dessa frågor.)
Om du i föregående fråga kryssade för ”Finns andra forum där jag föredrar att diskutera dessa frågor” – i vilka forum föredrar du att diskutera innehållet i Slöjdlärarportalens artiklar? Kryssa för ett eller flera alternativ som stämmer med din uppfattning
Avslutande fråga om medlemskap
Öppna frågor
Här redovisas endast exempel från svaren på enkätens avslutande tre öppna frågor, exempel som inte säkert är representativa. Alla öppna svar ligger dock till grund för det fortsatta arbetet med Slöjdlärarportalen. Eventuellt återkommer vi i någon text med en analys dessa svar.
Det här skulle jag vilja se mer av på Slöjdlärarportalen (43 svar)
Till exempel:
”Då portalen funnits så kort tid och jag nyligen upptäckte den så känns det för tidigt att utvärdera den. Jag önskar att den kommer finnas kvar som en portal där man kan ta del av aktuell forskning, hitta länkar till föreläsningar mm. I fb grupper försvinner information så lätt i flödet och man går sällan tillbaka för att hitta det man sett. Tycker slöjdportalen är uppbyggd på ett sätt som gör det enkelt att hitta.”
Av det jag hittills sett på Slöjdlärarportalen är följande delar och/eller textinriktningar inte av intresse för mig (16 svar)
Till exempel:
”Inget har varit ointressant, tvärtom jag har funnit texterna som viktiga. Jag har uppskattat och tyckt det varit särskilt intressant med de texter som problematiserat slöjdlärarkårens spretighet i att kunna peka på skälen för skolslöjdens existens idag. Dessa texter har känts stärkande och oerhört viktiga för min och mina slöjdlärarkollegors möjlighet att få en större samsyn på slöjdämnet och dess undervisning samt att på goda grunder kunna bli mer kunniga i vår yrkesutövning.”
Beskriv kort din största behållning av Slöjdlärarportalen (57 svar)
Till exempel:
”Mer vetenskapligt anknutna inlägg har varit bra. Dock är forumet för långsamt och därmed en större tröskel att komma över för att kommentera jämfört med sociala medier där mycket av det utökade kollegiet funnits hittills.”
”Forskningen som belyses, det är fakta inte en massa tyckande, därför kommenterar jag inte utan tar till mig och bearbetar”
”Jätteviktig unik plats och aktör för slöjdämnet! Ser det som en digital ersättare för tidningen slöjdforum.”
”Att läsa väl genomtänkta och formulerade texter som på ett sakligt och vetenskapligt vis lägger fram tankar om slöjdämnet. De behövs mer av den varan istället för allmänt tyckande”
”Det är viktigt med en separat sida om forskning så att det är lättare för slöjdlärare att arbeta utifrån vetenskaplig grund. Det finns andra sajter där man kan diskutera och dela med sig av allt annat.”
Redaktionens kommentar
Vi kan förstå och hålla med om att fyra månader är en kort tid för att genomföra en utvärdering. Dock har de många svaren bidragit med många värdefulla synpunkter för fortsättningen, inte minst har uppfattningen att Slöjdlärarportalen fyller en viktig funktion för slöjdlärare och att slöjdundervisningen stärkts.
Drygt 200 medlemmar och nästa lika många enkätsvar, varav hälften från medlemmar, kan ses som både positivt och negativt. Ingen tvekan om att information om Slöjdlärarportalen behöver spridas också på andra vägar än via sociala medier. Här får ni som redan hittat den gärna hjälpa till!
Det är glädjande att en majoritet uppfattar Slöjdlärarportalen som nationell kanal med fokus på att sprida forskningsresultat med relevans för vårt ämne. Övriga slöjdlärarutbildare och forskare i landet har en stående inbjudan att bidra med texter och inlägg. Frågan om hur och av vem den ska drivas i framtiden är också öppen. Uppmana gärna din ”favoritlärarutbildare/forskare” att bidra med texter!
Det är också värt att uppmärksamma att tre av fyra i enkäten uppgett att Slöjdlärarportalen har stort eller mycket stort värde som kompetensutveckling. Här ser vi en viktig funktion i framtiden. Vi som företräder slöjdämnet är inte bortskämda med ämnesspecifik kompetensutveckling, tillfällena är få och kostnaderna ofta höga. Visst vore det välkommet om Slöjdlärarportalen kunde utgöra en väsentlig kanal för utveckling och fortbildning gällande slöjdämnet?
Flera öppna svar visar att den diskussions- och kommentarfunktion som funnits i anslutning till varje veckotext inte är så efterfrågad, till exempel ”Det finns andra sajter där man kan diskutera och dela med sig av allt annat”. Här tar vi i redaktionen oss en funderare – ska diskussioner uppmuntras, och ska det i så fall ske via portalen eller t ex via en egen Facebook-sida?
Tack igen alla som bidragit med respons genom att besvara enkäten om Slöjdlärarportalen.
Du är alltid välkommen att höra av dig med synpunkter och förslag till: slojd@hdk.gu.se
Redaktionen för Slöjdlärarportalen:
Emma Gyllerfelt, Peter Hasselskog, Lotta Hermansson och Marléne Johansson
Kommentera