Linda-Marie Herger har skrivit en magisteruppsats vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, om hur praktiska och teoretiska aspekter av ämnet slöjd har skrivits fram i texter inför undervisningsplaner och läroplaner. Slöjdlärarportalen har ställt några frågor till Linda-Marie om magisteruppsatsen.
Du har nyss blivit ”magister”, beskriv hur det känns:
Det har varit ett långt och mödosamt arbete att få hela magisteruppsatsen i hamn, så till en början var det nästan svårt att förstå att jag kommit i mål. Nu några veckor efter att jag blivit godkänd känns det väldigt bra.
Berätta lite om din bakgrund och ditt intresse för dina studier:
Intresset för att skapa och att vara kreativ har funnits med mig hela livet. Redan i 13-års åldern hade jag i uppdrag att brodera bland annat ”Vingåkersduken” till en handarbetesbutik. Jag läste treårigt gymnasium med inriktning Textil & Konfektion. Efter gymnasiet studerade jag vidare på Tillskärarakademin i Göteborg där jag utbildade mig till mönsterkonstruktör och teaterskräddare. Därefter tog jag examen som herrskräddare på en KY-utbildning i Uddevalla. Under studietiden arbetade jag som cirkelledare inom mönsterkonstruktion, sömnad, virkning och stickning. Efter utbildningarna hade jag förmånen att arbeta som skräddare och rekvisitaassistent (med bland annat snickeri & betong gjutning) inom olika filmproduktioner under cirka fem år. Där fick jag verkligen utlopp för min kreativitet och min förmåga att tänka utanför boxen. År 2010 bestämde mig för att läsa till slöjdlärare på Göteborgs universitet eftersom jobbet som skräddare innebar långa arbetsdagar och mycket resande och för att jag ville arbeta med att förmedla det kreativa arbetssättet vi hade inom filmproduktionen till barn och ungdomar i skolan. Jag har behörighet i slöjd men även matematik, svenska, svenska som andra språk och Montessoripedagogik. Det var först under studierna som jag läste kommentarmaterialet till Lgr11 för ämnet slöjd och den formulering som bland annat skrivits in att Begreppsparet teori och praktik har genom åren varit problematiskt att hantera i slöjdens kursplaner. Jag kunde inte släppa meningen och den väckte min nyfikenhet. Varför så problematiskt?
Din magisteruppsats har titeln ”Hur har praktiska och teoretiska aspekterna av ämnet slöjd skrivits fram vid införandet i undervisningsplaner och läroplaner”, vad handlar den om?
Magisteruppsatsen handlar om att undersöka hur begreppsparet teori och praktik i ämnet slöjd har skrivits fram i tidigare förarbeten inför undervisningsplaner och läroplaner från år 1900 fram till år 2017. Detta med utgångspunkt att det i kommentarmaterialet för Lgr11 i ämnet slöjd skrivits in att begreppsparet teori och praktik genom åren har varit problematiskt att hantera i slöjdens kursplaner.
Hur har du gått till väga för att finna materialet som ligger till grund för din magisteruppsats?
Arbetet har bland annat bestått av att jag har letat fram samtliga förarbeten inför undervisningsplaner och läroplaner från år 1900 till år 2017. Sammanlagt över 100 förarbeten varav 10 har varit relevanta för just mitt arbete. Ett problem har varit att många förarbeten inte har varit kategoriserade och datoriserade och inte alltid har förekommit i kronologisk ordning. Eftersom jag alltså inte kunde hitta alla förarbeten på databasen Regina, har jag i rena detektivandan fått leta bok för bok för att hitta alla förarbeten både i Handelshögskolans dammiga biblioteksarkiv, Humanistens biblioteksarkiv och Pedagogens biblioteksarkiv. Bibliotekarierna där har varit väldigt tillmötesgående och visat mig stort förtroende genom att låta mig fritt leta efter det arkivmaterial jag har behövt. Stort tack till dem!
Vilka resultat visar din undersökning på?
Resultat visar att de förändringar som förekommit när det gäller praktiska och teoretiska aspekter av slöjdämnet går att förstå som en följd av samhällsutvecklingen när det gäller synen på teoretiska och praktiska kunskaper och en förskjutning mot estetiska aspekter och tonvikt på teoretiskt innehåll i slöjdämnets undervisning. Det går också att utläsa en förändring i slöjdens roll i skolan från fostrande till större betoning på personlighetsutvecklande. De praktiska och teoretiska aspekterna har diskuterats, ofta som integrerade eller komplementära, men först på senare tid som problematiska.
Hur tänker du kring nuvarande formulering ”manuellt och intellektuellt arbete i förening”, i relation till begreppsparet teori-praktik?
Jag anser att formuleringen manuellt och intellektuellt arbete i förening är förlegat. Begreppsparet teori och praktik speglar i sin tur en maktkamp mellan olika ideologiers och politikers styrning och kontroll. Hur vi formulerar detta i framtiden måste baseras på ytterligare forskning.
Hur anser du att man som företrädare för slöjdämnet ska beskriva ämnet i förhållande till teori och praktik idag?
Vi kanske ska se bortom ideologierna och fundera på helt nya begrepp. Jag hoppas i framtiden att kunna forska med just denna fråga i fokus, vad är ett modernt sätta att definiera ämnet slöjd? Går det att få fram ett enskilt begrepp som ger en helhet av vad slöjden är eller bör vara idag? Vid införandet av undervisningsplanen av år 1919 förklarades syftet med ämnet slöjd bland annat genom att eleven under arbetets gång skulle ta del av hela sig med hand-ande-tanke. Det här var exceptionellt för sin tid att sammanföra människan till en helhet med tanke på att undervisningen tidigare hade baserats på en uppdelning av människan. Tänk om vi äntligen hundra år senare kan återupprätta slöjdens djupare mening och återigen ge ämnet ett tydligt syfte.
Framåtblickar… för dig…, för slöjden, för forskningen?
Det har varit många formuleringar i magisteruppsatsen som skulle vara intressanta att fördjupa sig i. Jag ser exempelvis möjligheter i att gå betydligt djupare in i samtida pedagogiska, ideologiska och politiska diskurser, där dessa fångas upp och artikuleras med fokus på ämnet slöjd. Min förhoppning är att forska vidare inom det här området i framtiden.
Mer om Linda-Marie:
Aktuell med: Magisteruppsatsen Hur har praktiska och teoretiska aspekterna av ämnet slöjd skrivits fram vid införandet i undervisningsplaner och läroplaner.
Bästa slöjdminne: Jag har många härliga slöjdminnen tillsammans med mina elever så det är svårt att välja. Ett jag särskilt kommer ihåg handlar om en nyanländ elev i årskurs 5 som ännu inte hade blivit accepterad av sina klasskamrater. När eleven väldigt självständigt gjorde ett mycket fint arbete med att urholka en träskål, vilken hen hade lärt sig av sin morfar, fick klasskamraterna upp ögonen för hens förmågor på ett helt annat sätt. Detta resulterade bland annat i att klasskamraterna i slöjden började lära eleven de olika redskap och verktygens namn. De bad också eleven att hjälpa dem i deras slöjdarbeten. Eleven fick alltså genom detta en helt annan gemenskap med sina klasskamrater. Det var rörande att se hur de fann varandra i gruppen.
Länk till magisteruppsatsen:http://hdl.handle.net/2077/59086
Kommentera