Intervju med Mia Keller om stödmaterialet ”Slöjdens estetiska och kulturella uttryck”

Intervju med Mia Keller, universitetsadjunkt på slöjdlärarutbildningen på HDK, Göteborgs universitet. Mia har på uppdrag av Skolverket ansvarat för arbetet med stödmaterialet Slöjdens estetiska och kulturella uttryck – inspiration för slöjdundervisning, ett material som publicerades strax före jul.

Hur kommer det sig att det har blivit ett stödmaterial kring estetiska och kulturella uttryck i slöjdämnet?

Anledningen till att materialet kommit till är att den nationella utvärderingen som genomfördes 2013 visade att just delen med att arbeta med att tolka slöjdföremålens estetiska och kulturella uttryck upplevdes som svårt. Det bidrog till att detta inte fick så stor plats i undervisningen. Skolverket tog då initiativ till att skapa ett material i syfte att ge större förståelse och bidra till att just förmågan att tolka estetiska och kulturella uttryck får större plats i slöjdlärares undervisning.

Hur har arbetsprocessen sett ut?

Arbetet har delats mellan Peter Hasselskog, Emma Gyllerfelt och mig samt i nära dialog med Skolverkets kontaktpersoner. Vår ambition var att materialet skulle bidra till att skapa en större förståelse för hur slöjdlärare kan tolka målet och hur det kan implementeras i slöjdundervisning. örsta steget var att skapa en struktur för de delar som vi ville ha med, bakgrund och koppling till det långsiktiga målet ”att tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck” och vad senaste utvärderingen visade. Men också att det skulle finnas hjälp och stöd för lärare att diskutera just den förmågan, med kollegor men även med elever för att förståelsen ska bli större. Skolverkets ämnesutvärdering NÄU13 visade att det centrala innehållet med koppling till slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer gavs litet utrymme i slöjdundervisningen. Vidare visades att åtta av tio slöjdlärare var mycket eller ganska angelägna om att delta i kompetensutveckling på området. Nära hälften av lärarna uppgav i utvärderingens enkäter att deras undervisning lite eller inte alls gav eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck. Vi var också angelägna om att lyfta fram exempel på lärare som arbetade med detta på ett intressant sätt, hellre än att fokusera på ett material som säger ”hur lärare borde göra”.

Vilka utmaningar ser du i slöjdlärares arbete med förmågan att tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck?

Under några år har jag varit ansvarig för en kurs på HDK som handlar just om förmågan att tolka estetiska och kulturella uttryck. Det som blivit tydlig då är att lärare arbetar med förmågan, men att de kanske inte gör det så medvetet och att det finns ett stort behov av att diskutera och samtala med andra kollegor om hur man kan arbeta med att tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck i elevgrupper. Jag kan tänka att den största utmaningen i en slöjdlärares arbete är att se att just den förmågan är en lika viktig del som förmågan ”att formge och framställa föremål”. Det behöver inte vara det ena eller det andra. Förmågan att tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck kan få ett lika stort utrymme och att eleverna förstår att uttrycket är en viktig del av skapandet. För att eleven ska kunna skapa sig ett eget formspråk så behövs intryck från olika inspirationskällor och att våga utmana sig i sitt skapande. Jag tror en viktig del är att våga prova nya saker i arbetet med eleverna, utvärdera och diskutera med kollegor för att utveckla sin undervisning och ge just det här långsiktiga målet ett större utrymme.

Hur är materialet upplagt?

Materialet är upplagt på så sätt att det finns en bakgrund som tar upp kurs- och läroplan, därefter så blir det en genomgång av begrepp, lite olika exempel på upplägg och utgångspunkter, hur man kan omsätta det i sin undervisning och bedömning. Mellan alla delar så ligger det intervjuer med några olika slöjdlärare och slöjdforskare, som kan ses som inspiration och förslag på vidare fördjupning.

Hur kan slöjdlärare tänka kring användning av materialet?

Materialet är tänkt att kunna användas på olika sätt, i diskussioner med eleverna, i diskussioner mellan kollegor, kunna omsättas i planering av undervisning och att kunna inspirera lärare till att arbeta mer med förmågan i undervisningen. Ge estetiska och kulturella uttryck ett större och naturligare utrymme i slöjdundervisningen.

Det är en del diskussionsfrågor med i materialet, hur kan slöjdlärare tänka kring dessa?

Frågorna kan tänkas som stöd i diskussioner med elever och mellan kollegor men också som stöd i de formativa samtalen med eleverna under lektionstid och inför, under och efter ett arbetsområde, alltså genom hela processen. Något som inte framkommer i materialet är genusperspektivet. Frågan om hur genus kan lyftas in i undervisningen och problematiseras för slöjdlärare är alltid både viktig och aktuell. Möjligheterna att lyfta frågan vid arbete med förmågan att tolka estetiska och kulturella uttryck kan vara en ingång.

Hur arbetar du själv med förståelsen av estetiska och kulturella uttryck i slöjdlärarutbildningen?

Just nu har jag ansvar för en fristående kurs som har som utgångspunkt att utveckla förståelsen och arbetet med förmågan att tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck. Kursen riktar sig både till verksamma lärare och till de som läser till slöjdlärare just nu. Jag är även kursansvarig för grundutbildningen inom ämneslärarprogrammet där förmågan har ett stort utrymme i en av kurserna. båda kurser är diskussionerna viktiga och att studenterna får möjlighet att arbeta både genom teori och praktik med förståelsen av förmågan att tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

 

Materialet går att ladda ner som pdf på Skolverkets hemsida alternativt beställa som tryckt version för 50:-/st (+ porto).

 

Mia Keller