Dags att uppgradera synen på slöjdämnet

“Det skriks efter kreativitet på arbetsmarknaden, även då inom arbeten som handlar om dataprogrammering, och slöjden är en viktig del i att lära sig att arbeta kreativt.” Citat ur intervju med utbildningsminister Gustav Fridolin i kuriren, 22 januari 2016.

Helena Bäckström är slöjdläraren som, så många andra, reagerade på journalisten Frida Boisens krönika om att byta ut slöjdämnet mot programmering. Helena vände frustrationen till något konstruktivt och bjöd in Frida Boisen och utbildningsminister Gustav Fridolin till sin undervisning. Båda har tackat ja! Tyvärr behövde det första tillfället avbokas men nu finns ett nytt datum i slutet av maj. Här nedan några frågor till Helena:

Tankar om hur du reagerade på Fridas artikel?

Jag blev upprörd och irriterad när jag läste Fridas krönika. Jag tyckte att hon hade en förlegad sysn på både slöjden som ämne och på skolornas användning av datorer. Här på Gärdesskolan i Sollentuna har vi använt datorer 1-1 sedan läsåret 2011/2012 och de används av eleverna i alla ämnen. I slöjden har elever från klass 3-9 datorer eller iPads med sig till slöjdsalarna och vi använder dem till inspiration, planering, att visa arbetsbeskrivningar och se filmer samt till att dokumentera arbetsprocessen.

Hur kom det sig att du bjöd in Frida Boisen och Gustav Fridolin till din undervisning, vad hoppas du få ut av mötet?

Jag tvekade mellan att nonchalera Fridas krönika totalt eller skriva tillbaka och berätta vad jag tycker. Jag valde att skriva till henne om mina åsikter men lade till en inbjudan att hon var välkommen att komma hit och se hur vi arbetar. Jag skickade sedan samma inbjudan till Gustav Fridolin eftersom det var till honom som Frida Boisen hade riktat sin krönika.

Vilka argument vill du föra fram om diskussionerna antingen blir för vaga eller om de blir för heta? Och vad grundar du i så fall dina argument på?

Jag förväntar mig inte några heta diskussioner utan har snarare bjudit in dem för att visa upp slöjdundervisningen så som vi bedriver den och sedan prata vidare om några viktiga frågor efteråt. Vi slöjdlärare är ju ganska vana att försvara vårt ämne och redan för 25 år sedan när jag gick utbildningen behövde ämnet försvaras. Då var det Beatrice Ask som ville plocka bort slöjden. Vi får se vart diskussionerna leder oss den här gången och vilka argument som är lämpliga att plocka fram när vi sitter där. Bland annat lär sig eleverna hantera verktyg, de utvecklar finmotorik, de utvecklar idéer och kreativitet, här praktiseras matematik och eleverna lär sig att våga och prova, dessutom upplever de skaparglädje. Det tycker jag är argument som talar om varför slöjden är viktig!

 Vad vill du lyfta till diskussion med Frida och Gustav?

• Jag kommer att prata om varför vi har slöjd som skolämne. Frida var i sin krönika inne på att det handlade om att lära sig t.ex. virkning vilket hon ansåg vara oviktig Jag vill belysa att det inte bara handlar om tekniker utan att det finns andra viktiga förmågor som vi tränar under arbetsprocessen.
• Jag vill också tala om vikten av att höja statusen på slöjd som ämne och att det är viktigt för oss slöjdlärare att få arbeta med kollegialt lärande. På de flesta skolor finns bara ett fåtal slöjdlärare och vi behöver hitta ett utökat kollegium inom kommuner och även rikstäckande.
• Det andra som Frida Boisen skrev om i sin krönika var att iPads låg inlåsta i ett skåp och inte användes. Jag vill därför prata om hur man kan få användandet av datorer och iPads att bli en naturlig del av undervisningen i såväl slöjd som andra skolämnen.
• Vidare så vill jag även diskutera regeringens beslut med de nya formuleringarna om stärkt digital kompetens i kursplanen. betyder det i slöjdens fall? Vilken kompetens behövs hos oss lärare? Vilka resurser kommer att tillsättas?

Varför tror du just slöjdämnet blir ifrågasatt med jämna mellanrum?

Slöjden har funnits i den svenska skolan i över hundra år. Under den tiden har allt fler produkter i vårt samhälle börjat tillverkas av maskiner istället för av människor. Många gör då kopplingen att vi inte längre behöver ha hantverkskunnandet eftersom de tror att det är vad vi lär oss i slöjden. De glömmer då dessvärre bort att vi fortfarande har ett stort behov av människor som utvecklar idéer och omsätter dem till färdig produkt. Vi behöver människor som kan använda sina händer till otroligt finmotoriska moment. Vi behöver människor som kan följa arbetsbeskrivningar och så vidare.

Jag märker också att en del elever, och förmodligen föräldrar och andra vuxna, gör kopplingen att slöjd inte är ett särskilt vanligt ämne på gymnasiet och därför inte är lika viktigt som många andra ämnen.

Vilken är den största bristen/felaktigheten i den kritik som riktas mot slöjdämnet?

I Boisens krönika skriver hon att det inte finns platsannonser där man efterfrågar kunskaper som virkning. Jag hoppas att hon efter besöket hos mig och mina elever ska se att det inte är tekniken virkning som är det viktiga i slöjden. Däremot att vi kan lära oss många viktiga förmågor under slöjdprocessen när vi startar med en idé som vi utvecklar till en färdig produkt genom till exempel tekniken virkning. Jag tror att man har missat vad slöjden går ut på om man bara pratar om virkning eller smörknivar. Kolla istället om du hittar platsannonser där man eftersöker hantverksskickliga personer, idéutvecklare som kan ta något från en idé till en färdig produkt, designers, folk som kan tänka ”utanför boxen”.

Finns det någon del av kritiken som är relevant?

Ja, det är nog tyvärr så att det finns slöjdsalar där man såsom Frida beskriver väntar en hel lektion på att få veta hur man trär i en tråd. Då förstår jag att slöjden blir tråkig och att man inte lär sig så mycket. Då måste man hitta vägar och hjälpmedel, till exempel digitala beskrivningar mm, som gör att eleverna får snabbare hjälp och istället kan lägga fokus på idéutveckling och olika lösningar.

Jag vet också att det finns skolor där iPadsen är inlåsta och inte används, så som Frida skriver men då måste vi stötta varandra med kunskaper så att alla vågar plocka fram dem ur skåpet!

Hur kan vi bidra till spridning av en uppdaterad och relevant bild av slöjdämnet i bredare kretsar?

Jag tror att det här med att öppna upp och bjuda in till våra slöjdsalar är ett sätt. Kan vi dessutom få medias uppmärksamhet i ett positivt sammanhang så bidrar det. Jag tror också att det är viktigt att vi slöjdlärare kan få utbyta erfarenheter med varandra och känna oss starka tillsammans. Det kan nås på flera olika sätt som via er på Slöjdlärarportalen och andra forum på nätet, slöjdkonferenser men också på lokal nivå. Här i Sollentuna har vi sedan två år tillbakalokala utvecklingscenter (LUC) där vi arbetar med kollegialt lärande. Varje ämne ses i grupper, alla slöjdlärare på de kommunala skolorna ingår i LUC-slöjd. Vi har som vision att: “Slöjden ska ses som skolans viktigaste ämne”. Vi har bl.a. berört områden som digitalisering, synligt lärande, bedömning och betyg. Det är ett bra sätt att stärka lärarkollegiet som jag tycker att fler kommuner borde ta efter! 

Varför talar man ofta om vad man gör i slöjden, men vad man lär i de flesta andra ämnen?

Vi är ju väldigt många som finner en glädje och stolthet i att skapa något med våra händer och som känner oss väldigt nöjda när vi är framme vid slutprodukten. Skapandet skiljer oss också från många andra ämnen och därför kanske det framhävs extra. Det viktiga tycker jag är att vi gång på gång synliggör för våra elever att det är så mycket annat som vi lär oss under arbetsprocessen som är viktigt. Slutprodukten är dock en härlig bonus som vi ska vara stolta över! Om inte eleverna känner sig stolta över sina alster så kan det bli allt svårare att motivera dem till att utveckla och omarbeta nya idéer.

Hur kan man resonera i frågan om att fokusera på eleverna och undervisningen och därigenom sprida ”bilden av slöjdens relevans”, eller att delta i den offentliga debatten. Bemöta inlägg som Boisens och informera den politiska nivån? För och nackdelar med de två vägarna?

Jag tycker egentligen att det är viktigt att gå båda vägarna. Själv är jag dock inte intresserad av att ge mig in i politiska offentliga debatter utan snarare, som nu, visa upp hur det ser ut i “verkligheten” genom att bjuda in till att träffa mina elever och se slöjdundervisningen.

Viktigt att komma ihåg i det här fallet är ju också att Gustav Fridolin är positiv till slöjden! Jag ser detta som ett tillfälle att marknadsföra slöjden och stötta de uttalanden som Gustav Fridolin tidigare har gjort om slöjden som till exempel:

“Forskning visar att slöjd öppnar dörrar för kreativt lärande”

“Det skriks efter kreativitet på arbetsmarknaden, även då inom arbeten som handlar om dataprogrammering, och slöjden är en viktig del i att lära sig att arbeta kreativt.”

ur intervju med Gustav Fridolin januari 2016, ekuriren (hämtad 2017-05-22). 

Efter det att jag bjöd in Frida Boisen har jag också fått kännedom att hon är redaktör för en kreativ tidning, nämligen 101 idéer. Det får mig att undra över om hon verkligen kan vara så negativ mot vad slöjdämnet står för eller om hon bara har dåliga erfarenheter själv och gillar att provocera. Det ska bli mycket intressant att höra mer om det!

Information om Helena Bäckström:

Titel: Grundskollärare 4-9 Slöjd och Matematik, Förstelärare i Slöjd.

Aktuell med: Att ha bjudit in Expressens krönikör Frida Boisen och utbildningsminister Gustav Fridolin att besöka pågående slöjdundervisning.

Bästa slöjdminne: Ett favoritminne var för några år sedan när eleverna i ettan skulle skapa geometriska figurer av filt. De flesta gjorde kuber, ellipser och pyramider fyllda med vadd och med ögon eller annan dekoration på utsidan. Men en elev tänkte verkligen utanför boxen… eller snarare tittade inåt i boxen!

Kommentera gärna:

Hur kan vi uppdatera bilden av slöjden utan att i första hand lyfta fram personliga åsikter som gör bilden spretig? Var finns och hur lyder den allmängiltiga motiveringen till varför slöjd är ett modernt och viktigt ämne för alla?