”Jag brukar säga till mina elever att slöjd är det enda ämnet där de får tänka självständigt och lösa svårigheter själva eftersom det inte finns någon färdig lösning på problemet. En sådan undervisning resulterar i många olika typer av lösningar, precis som i verkligheten i den värld innovatören, utvecklaren, designern och alla vi andra lever i”.
Orden kommer från Mats Arneving, engagerad och nytänkande slöjdlärare på Lidingö i Stockholm. Några kanske hörde honom på Skolportens slöjdkonferens förra året där han talade om ”Slöjd som ett design- och innovationsämne”.
Mats har en spännande bakgrund innan han utbildade sig till slöjdlärare. Bland annat som innovatör då han utvecklade postboxsystem åt Posten, utvecklade och byggde biogastoaletter i Indien. Föreläsningen på Skolportskonferensen handlade om slöjd som design- och innovationsämne. Mats argumenterade för att innovativt tänkande behövs – för Sverige och för den framtida arbetsmarknaden. Att tänka flexibelt och att kunna omsätta tankar och idéer i handling är förmågor som kommer att bli allt viktigare. Hans definition av ”innovation” är lika enkel som självklar: ”en lätt lösning på ett svårt problem”. Själv lyfte han hjulet som världens (hitintills!) bästa uppfinning! Enligt Mats behöver det framtida samhället både innovatörer och entreprenörer, och båda dessa kan och bör vi utveckla i och genom skolans slöjdundervisning.
Mats lever och undervisar som han lär. Hans slöjdundervisning följer stegen som gäller för innovationer och utveckling av nya produkter i samhället och näringslivet. Första steget är en förstudie som kan omfatta exempelvis funktion eller utseende. Därefter framställs en prototyp, ofta med hjälp av 3D-skrivaren som har en given plats i slöjdsalen. Prototypen hjälper till att utprova bland annat funktion, design eller hållfasthet. Prototypen analyseras och ligger till grund för motiverade ändringar och därefter kan en första ”riktig” version framställas. Undervisningsupplägget innebär att uppgiften till eleverna oftare ges i form av ett verkligt problem eller ett identifierat behov, än exempelvis en hantverksteknik. Stöd för upplägget hämtas bland annat i kursplanens centrala innehåll: ”Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter”, ”Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former”, och inte mist ”Hur material kan kombineras med digital teknik”.
Själv har Mats reflekterat mycket över olika lärarstilar och hur de påverkar vad och hur hans elever ges möjlighet att lära sig. Han tilltalas av att, utifrån det problem som utgör den uppgift han gett sina elever, låta eleverna själva prova sig fram. Detta kombineras med diskussioner där eleverna får ge respons på varandras idéer, tankar om lösningar och prototyper. Elevernas egna tankar är viktiga för att de ska utveckla förmågan att tänka själva och vara flexibla. Mot detta förhållningssätt ställer Mats lärarens som ger sina elever tydliga och strikta instruktioner. Detta menar han gör eleverna rädda för att göra fel och motverkar utvecklingen av det egna tänkandet.
Slöjdlärarportalen ställde några frågor till Mats om hans slöjdundervisning och hans syn på slöjdämnet idag och i framtiden:
Vilket är slöjdämnets främsta värde idag och viktigaste bidrag till nästa vuxengeneration?
Att kunna tänka flexibelt, eller som det ofta benämns ”att tänka utanför boxen”, är den viktigaste förmågan kombinerat med att kunna omsätta sina idéer till handling och att våga testa och göra fel. Många av våra elever kommer troligtvis inte att bli hantverkare, men att kunna tänka flexibelt har alla nytta av både privat och på arbetet. Om man sedan vågar omsätta sina idéer till handling så får vi mindre prat och mer handling. Det skulle gynna både samhället och de företag som man jobbar i.
Hur ser du på synsättet att eleverna först ska lära sig ett antal grundläggande hantverkstekniker, för att därefter utnyttja dessa i mer individuellt utformade slöjdarbeten?
Eleverna måste ha en grund att jobba ifrån, så hantverkstekniker måste ingå i undervisningen. Jag brukar kombinera mina uppgifter så att det utöver en utmaning eller problem, också ingår att använda en eller flera obligatoriska hantverkstekniker. Då lär sig eleverna att välja, använda och anpassa hantverkstekniker till projektet. Vi genomförde ett arbetsområde där uppgiften var att eleverna skulle skapa Star Wars-lampor. Vi diskuterade tillsammans hur den runda formen skulle kunna åstadkommas och kom fram till att svarvning var en bra lösning. Eleven svarvade en boll, batteriet placerades i botten och lampan högst upp, därefter mönstrades lampan med metallskärmar. Resultatet syns på bilden.
Hur ser du på kopplingen mellan teknik, design och skolans slöjdämne?
Teknik består i att arbeta med, lära och testa till exempel elektricitet, hållfasthet, programmering mm. Där finns inte helheten på samma sätt som i slöjdämnet där tekniken bara utgör en del. Slöjden blir därmed mera lik design så som den ser ut i verkligheten. Kombinationen av design och teknik är viktig! Hade till exempel Iphone varit lika populär annars? Elever lär sig mer när de får ett projekt eller en uppgift de uppfattar som meningsfull, det är väl både självklart och belagt i forskning.
I ett projekt kombinerade vi programmering med design. Vi tog fram ett njurformat skrin med en låsanordning och en led-lampa som skulle lysa när locket var öppet, och en annan lampa som skulle lysa när locket var stängt. Där fick eleverna tänka mycket, inte ens jag själv hade någon färdig lösning. Låsanordningen blev också väldigt olika på olika elevers skrin. Den tekniska lösningen på lamproblemet blev att ha två öppna kretsar med ett batteri som slöts med en kopparbit i locket. En väldigt enkel men smart lösning!
En elev funderade på om man kunde göra ett hänglås i trä. Eleven frågade mig om det var möjligt? Jag svarade: ”jag har ingen aning, men om du gör det så är du troligen den förste som har gjort det”. Svaret sporrade eleven, och visst lyckas han genomföra det (se bilderna nedan)!
Om du fick i uppgift att utforma en helt ny slöjdsal för skolans slöjdämne, hur skulle den se ut, skilja sig från dagens vanliga slöjdsalar, och varför?
Jag skulle gärna vilja förändra den klassiska slöjdsalen. Ta bort pelarborren, den enorma svarven och alla ”lärarmaskiner” som planhyvlar, rikthyvlar, klyv- och kapsågar.
Istället bygga upp salen med mindre och fler svarvar, flera kontursågar osv. 3D-skrivaren skulle också ha en självklar plats för att utveckla prototyper, en laserskärare för att skära ut avancerade former och intarsia. Dessutom en ”elhörna” med motstånd, ledlampor, sensorer, lödutrustning och liknande.
En sådan slöjdsal menar jag skulle utgöra en kreativ miljö där eleverna lär sig att lösa problem på ett mer naturligt sätt. Då skulle vi bättre möta efterfrågan på nutidens och framtidens arbetstagare. Dagens slöjdsalar är i alltför stor utsträckning utformade för att möta dåtidens behov – svarvare och borrare till våra fabriker och flickslöjd för att sköta hemmet. Idag och i framtiden behövs mer kreativa hjärnor som på ett naturligt sätt kan lösa problem med hjälp av teknik och design.
Vilka förmågor förknippar du med att vara innovatör, entreprenör, kreativ och flexibel? Hur skulle dessa förmågor i större utsträckning kunna fokuseras och utvecklas i och genom skolans slöjdundervisning?
En entreprenör skiljer sig tydligt från en innovatör. Entreprenörer kan göra pengar på sina idéer, det är pengarna som driver projektet och entreprenören. Hos en innovatör är det tekniken och/eller designen som utgör drivkraften. Det vore intressant att i slöjdundervisningen arbeta med hur en produkt skulle se ut och skilja sig åt med utgångspunkt i en entreprenörs respektive en innovatörs perspektiv. Med en entreprenörs ögon så skulle man behöva utvärdera arbetsprocessen så produkten blir så billig som möjlig, men ändå så attraktiv att den går att sälja – marknaden måste alltså undersökas och finnas med som utgångspunkt. Dessutom blir till exempel förmågan att få ner antalet moment i tillverkningen viktig, samtidigt som kvaliteten måste bli bra.
En innovatör ser den tekniska och designutmaningen som det primära, inte så mycket att den skall tyckas om av många eller att efterfrågan är stor. Utmaningen är snarare att finna enkla lösningar på komplexa problem.
Man skulle kunna säga att innovatörförmågan passar bra för att ta fram något som fungerar, typ prototypen. Entreprenörsförmågan gör innovationen till något som kan produceras billigt, och ändå ha en tilltalande design och god kvalitet. Industridesign bygger mycket på just det.
Kan du ge några exempel på olika typer av problem du ger eleverna som utgångspunkt i ett arbetsområde?
En uppgift har varit att ta fram en lampa med inspiration från en känd byggnad. I uppgiften ingår att lampan ska gå att tända och släcka med en egen kontakt. Några elever gjorde ”Louvren” i betong. De tog fram gjutformarna i petplast. Jag fick frågan om det gick att göra ett mönster i formens plast som skulle framträda på ytan i betongen? Mitt svar blev, som vanlig: ”Prova så får ni se”! Betongen blev som marmor och mönstret syns tydligt (bilden till vänster nedan).
I åk 7 har eleverna fått i uppgift att designa och framställa en möbel i form av en känd byggnad. På bilden till höger syns en ”Big Ben-stol” med intarsia.
Vilket konkret råd eller tips skulle du vilja ge till slöjdlärarkollegor för att göra slöjdämnet och slöjdundervisningen mer relevant för dagens och morgondagens samhälle?
Det är viktigt att själv våga lämna sin komfortzon, att inte framstå som den som kan allt. Att våga testa nya idéer och lösningar tillsammans med eleverna. Då menar jag att man är en bra förebild för eleverna. Att visa att man själv är en person som prövar och omprövar, då kommer eleverna att vilja och att våga göra detsamma. Eleverna gillar att vara den första som testar något ingen har gjort eller tänkt förut.
Koppla hantverksteknikerna till ett projekt eller sammanhang, inte tvärtom! Utgå gärna från en kultur, byggnad, tidsepok eller likande, se till att det alltid finns utmaningar i form av problemlösning och designfrågor i uppgifterna.
Ta fram en tydlig pedagogisk planering. Mina planeringar och uppgifter till eleverna ligger alltid på nätet så att eleverna har dem tillgängliga, jag brukar ge som läxa att eleverna ska ta del av dem där. Alla pedagogiska planeringar har också samma struktur från åk 6-9 så de ska vara lätta för eleverna att följa och förstå.
Mats Arneving
Om Mats Arneving
Lärare i: Trä- och metallslöjd
Skola: Högsätra skola
Tidigare yrken: Båtbyggare, Ordningsvakt, Översättare, Innovatör, Entreprenör, Programmerare, Projektledare Posten
Slöjdmotto: Lämna din komfortzon och utveckla alltid det du gör vidare.
Vision: Jag önskar att slöjden kommer att leva vidare som ett modernt ämne med hög status – hos och för eleverna. Slöjdundervisningen bidrar även till utveckling av kunskaper inom andra skolämnen, bland annat matematik. Den kinesiska skolans matematikundervisning lyfts ofta fram genom vinster i skoltävlingar. Ändå finns det inte en enda kines bland de 1000 bästa matematikerna i världen. För att utveckla matematiken krävs det andra förmågor. Att tänka flexibelt och att kunna omsätta tankar och idéer i handling – precis som i slöjden!
Ett länktips från Mats: 6 Things to Consider Before Starting Your Makerspace
Inledning och frågor ställda av Peter Hasselskog
Kommentera gärna: Vilka möjligheter ser du för slöjdämnet genom att lyfta in design och innovation i undervisningen?
Toppeninlägg! Jag var på slöjdkonferensen då jag blev mycket inspirerad av din föreläsning.
Detta inlägg berör mig som slöjdlärare väldigt starkt eftersom jag har egna erfarenheter av den undervisning som beskrivs som mycket positivt.
Jag har tillsammans med andra kollegor haft ett stort inflytande på hur de nya slöjdsalarna ska se ut på vår nya skola och hur de ska användas för de 50 kommande åren.
Redan för 10 år sedan skickade jag ut den enorma svarven i min slöjdsal som till min glädje var defekt. Jag gjorde en Täljarhörna tillsammans med mina elever istället och idag används hörnan innan ,under och efter arbetsprocessen och har fått namnet Berättarhörnan. I samma veva för tio år sen skickade jag även ut rikt-o planhyveln som jag ansåg inte komma till sin rätt för en kreativ undervisning för eleverna. Det utrymme maskinen lämnade har under flera år använts som en härlig plats för idéutveckling istället. Dessutom finns plats för en hörna med material för nytänkande.
Jag hoppas att mina idéer för ett slöjdrum utomhus även kommer att genomföras på den nya skolan.
Ditt inlägg gjorde så jag vågar stå på mig om vad som ska finnas i en slöjdsal för 50 år framåt.
Tack!