Oskar Larsson är i botten nationalekonom och har tidigare arbetat i EU- och nationella statsförvaltningen. Nu jobbar han som – och läser till – slöjdlärare. Han lockas av alla de samhällsfrågor som finns i skolan och menar att slöjdämnet kan bidra till många av lösningarna. I texten lyfts förstelärarens möjligheter att stärka förutsättningarna.
Slöjdlärarportalen uppmuntrar till liknande inlägg av fler slöjdlärare och studenter!
Förstelärarrollen i slöjd – vilka möjligheter?
I de enkätsvar om förstelärarrollen som Slöjdlärarportalen (Hasselskog 2019a och 2019b) redovisar ges en informativ bild av hur arbetet ser ut på olika håll i landet. Tydligt är att försteläraruppdragets utformning och genomförande samt de förväntningar som följer med uppdraget varierar stort. Detta är i sig inte förvånande; förarbetena (Regeringen 2013) till förordning (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare framhåller just vikten av att huvudmannen tillåts utforma uppdraget efter de lokala behov som finns. Utformningen av uppdraget styrs således inte i detalj, istället framgår att förstelärare skall utses utifrån kvalifikationer – som per definition är bakåtsyftande – i skollagen (2012:800) i syfte att premiera särskilt yrkesskickliga lärare (Regeringen 2013). Rollen handlar alltså om att ge lärare ”… möjligheter att utveckla sin professionalism och gå vidare i karriären inom läraryrket” (Regeringen 2013, s. 9), men det övergripande målet är att en bättre tillvaratagen kompetens och potential hos lärarna gynnar eleverna genom att de ”…får en förbättrad undervisning och därmed ökade förutsättningar att nå de nationella målen och goda resultat.” (Regeringen 2013, s. 9) Det finns därmed goda skäl att löpande föra en framåtsyftande diskussion om hur förstelärarrollen kan utformas så att den får bästa möjliga genomslag i undervisningen.
Alvehus m.fl. (2019) finner att förstelärarrollen har stärkt professionen och pekar på sex olika stereotypa roller som förstelärarna har intagit och hur de olika rollerna i sig har mottagits.[1]De konstaterar också att rollens inflytande på policynivå ännu är begränsat. I dessa slutsatser finns en intressant kärna för den fortsatta utvecklingen av förstelärarrollen i slöjd, tillsammans med resultaten från enkätundersökningen av Hasselskog (2019a och 2019b). Enkätsvaren visar exempelvis att få förstelärare tar upp och diskuterar forskning på lokala nätverksträffar, de identifierar också ett stort antal områden som är angelägna att jobba vidare med utifrån förstelärarrollen. Här torde finnas stora möjligheter för de universitet som bedriver slöjdforskning och utbildar slöjdlärare att inta en aktiv roll; dels skulle universiteten kunna rikta sig till förstelärarna, exempelvis i nätverks- eller seminarieform, för att föra ut nya forskningsresultat men också för att inhämta erfarenheter från klassrummen, dels kan ett löpande utbyte mellan universitet och undervisningsverksamhet bidra till att identifiera vilka olika förstelärarroller och uppdrag som fungerar väl i praktiken och på så sätt bidra till väl underbyggda politiska beslutsunderlag. Slöjdämnet, liksom andra ämnen, har allt att vinna på en policyutveckling som baseras på fakta, både utifrån forskning och praktisk tillämpning. Rätt utnyttjad kan förstelärarrollen stärka förutsättningarna för just detta.
Oskar Larsson
Diskutera gärna frågan vidare, antingen här under inlägget eller i olika nätverk/sociala medier.
Mer om Oskar:
Arbetar/studerar: Arbetar som trä- och metallslöjdlärare (åk 3-5 och grundsärskolan) på Matteusskolan i Stockholm och studerar vid Umeå Universitets slöjdlärarutbildning.
Bästa slöjdminne: Doften av trä varje morgon när jag öppnar slöjdsalen!
Referenser
Hasselskog, P. (2019a). Om förstelärare som undervisar i slöjd. Slöjdlärarportalen. Länk http://slojdlararportalen.se/om-forstelarare-som-undervisar-i-slojd-del-ii/.
Hasselskog, P. (2019b). Om förstelärare som undervisar i slöjd – del II. Slöjdlärarportalen. Länk http://slojdlararportalen.se/om-forstelarare-som-undervisar-i-slojd-del-ii/.
Alvehus, J., Eklund, S. och Kastberg, G. (2019). Förstelärarna har stärkt professionen. Pedagogiska Magasinet, 1 februari 2019. Länk https://pedagogiskamagasinet.se/forstelararna-har-starkt-professionen/.
Regeringen (2013). Regeringens proposition 2012/13:136, Karriärvägar för lärare i skolväsendet m.m. Länk https://www.regeringen.se/49b728/contentassets/630c717d44ec40d6a0065e379579353e/karriarvagar-for-larare-i-skolvasendet-m.m.-prop.-201213136
Förordning (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Länk https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-201370-om-statsbidrag-till_sfs-2013-70
[1]Flera utvärderingar av förstelärarreformen har gjorts, exempelvis redovisade Statskontoret en utvärdering i tre delar 2015-2017.
Kommentera