Slöjdlärarportalen initierade i januari en studie om vad det innebär att undervisa i slöjd och att samtidigt vara förstelärare. 13 förstelärare som också undervisar i slöjd besvarade Slöjdlärarportalens enkät. I en veckotext från den 5 april publicerades resultaten från följande frågekategorier i enkäten.
- Först några frågor om dig själv
- Om din utnämning till förstelärare
- Om ”ramarna” kring ditt försteläraruppdrag
- Innehållet i ditt uppdrag som förstelärare
Följande text utgör en fortsättning och avslutande redovisning av studien. I fokus står svaren på frågorna under följande fyra kategorier i enkäten:
- Slöjdlärarkollegorna i förhållande till dig som förstelärare
- ”Slöjden” och ditt arbete som förstelärare
- Dina erfarenheter av försteläraruppdraget
- Några avslutande öppna frågor
Slöjdlärarkollegorna i förhållande till dig som förstelärare
Gällande förstelärarreformen hörs ofta att utnämningen av förstelärare leder till avundsjuka från dem som inte sökt eller utnämnts. Därför frågades i enkäten:
”Hur uppfattar du att slöjdlärarkollegorna på din skola/skol-/rektorsområde eller kommun ser på dig i rollen som förstelärare? Med avundsjuka, stolthet eller förväntningar?”
En stor majoritet har svarat ”med förväntningar”, endast en ”med avundsjuka” och två ”med stolthet”.
I en öppen fråga ombads enkätdeltagarna ange vilka förväntningar de uppfattade från sina lärarkollegor. Många svar handlar om förväntningar på att leda utvecklingen av slöjdundervisningen, att initiera slöjdlärarträffar och ämnesspecifik fortbildning. Ett exempel:
”Slöjdlärarkollegorna förväntar sig att jag ska ha en plan för utvecklingsarbetet på den egna skolan och att jag ska kalla till kommunövergripande slöjdlärarträffar där vi kan fortsätta utvecklingsarbetet tillsammans i den stora gruppen. De förväntar sig att jag ska ”ha koll” på det mesta som har med slöjd att göra och att jag jobbar utifrån mitt uppdrag. Samtidigt förväntas jag vara lyhörd på önskemål från kollegorna och vad de anser vara viktigt för slöjden just nu och vad vi behöver använda tiden till på våra slöjdlärarträffar.”
Vidare ställdes frågan: ”Vilken respons får du på ditt arbete som förstelärare från slöjdlärarkollegor? Vilken respons skulle du önska att du fick?”
Här visar svaren stor spridning och variation. Ungefär lika många svarar positivt som negativt gällande responsen från slöjdlärarkollegorna. Två av svaren beskriver också ett mindre positivt gensvar från de manliga slöjdlärarna i trä- och metallslöjd jämfört med kollegorna i textil. Flera av de svarande önskar mer respons från kollegorna, vilket kan exemplifieras med följande svar:
”Inte så mycket respons, alla verkar ha fullt upp med att klara av sin egen undervisning. Svårt att förmedla att man kan ha nytta av att samarbeta. En del kommer på nätverksträffarna pliktskyldigast och åker sen därifrån som om inget har hänt. Svårt att nå dessa kollegor tyvärr. Men, det är några kollegor som är väldigt intresserade av samarbete och där har vi kommit långt.”
Vi frågade också hur många slöjdlärare som ingick i ens ”förstelärarområde” och hur stor andel av dessa man inom sitt försteläraruppdrag träffat och känner namnet på. En svarade ”ingen”, medan de flesta övriga svara de ”alla”. Stor variation visades gällande hur många slöjdlärare som ingick i ens uppdrag/område. Två som minst och drygt 50 som mest. De flesta svaren låg mellan 10-20 slöjdlärare.
”Slöjden” och ditt arbete som förstelärare
Frågekategorin inleddes med frågan:
”I vilken utsträckning har du som förstelärare getts möjlighet:
- att träffa andra förstelärare i slöjd
- att träffa andra förstelärare utan specifik ämneskoppling
- att delta i egen kompetensutveckling med koppling till uppdraget
- att ta del av relevant slöjdforskning”
Svaren visar att bara enstaka av förstelärarna getts möjlighet att träffa andra förstelärare i slöjd inom sitt uppdrag. Däremot uppgav samtliga 13 svarande att de träffar andra förstelärare ”utan specifik ämneskoppling”. De flesta flera gånger per termin, några så ofta som varje vecka.
Gällande möjligheten att delta i egen kompetensutveckling delas de svarande i två nästa lika stora grupper – de som deltagit i kompetensutveckling inom försteläraruppdraget, och de som inte fått göra detta. Av dem som deltagit beskriver några slöjdspecifik kompetensutveckling, andra mer generell exempelvis ledarutbildning.
Bland de svarande förstelärarna som undervisar i slöjd uppger en stor majoritet att de på eget initiativ tar del av relevant slöjdforskning. I många av svaren betonas just det egna ansvaret för detta, det ges inte utrymme eller möjligheter för detta inom deras försteläraruppdrag.
På frågan: ”Hur och på vilket sätt bidrar du till ämnesutveckling inom slöjd i och genom ditt försteläraruppdrag?”. Visar svaren att de svarandes bidrag i störst utsträckning handlar om att organisera och ge förutsättningar för ämnesutveckling bland slöjdlärarna, i mindre utsträckning om att själv föreläsa, informera eller instruera exempelvis digitala hjälpmedel.
Gällande: ”Hur och på vilket sätt bidrar du till spridning av slöjdforskning i och genom ditt försteläraruppdrag?” Är bilden utifrån svaren att det i första hand handlar om att förmedla information om slöjdforskning och var den finns. Få svarande beskriver att de aktivt tar upp och presenterar eller diskuterar slöjdforskning vid exempelvis nätverksträffar.
Ytterligare en fråga i kategorin ”Slöjden och ditt arbete som förstelärare” var: ”Har du inom ditt uppdrag som förstelärare initierat och/eller drivit något slöjdspecifik projekt, utvecklingsarbete etc.?”
Fem av 13 svarade ”nej”. De åtta som svarade ”ja” beskrev väldigt olika projekt och inriktningar, bland annat slöjd som ett sammanhållet ämne, digitalisering, betyg och bedömning, samt formativ bedömning.
En intressant fråga för att få en bild av slöjd-förstelärares syn och prioriteringar var: ”Vilket eller vilka områden/frågor ser du som mest angelägna för utveckling av slöjdämnet, slöjdundervisningen, och/eller slöjdlärarna?”. Här återges, i förkortad version, svaren från alla 13 deltagare:
- Slöjd som ett sammanhållet ämne
- Kompetensutveckling i slöjd, hantverk, digitalisering
- Sprida kunskap om hur vi arbetar i slöjden med mycket formativbedömning
- Fördjupa sig mer i syftestexten, varför har vi slöjd
- Innehållet i undervisningen i förhållande till samhället idag. Vad behöver vi inom slöjden bidra med för att hjälpa elever vidare i livet? På vilket sätt ska det ske? Det känns som om slöjd är på många håll ett traditionstyngt ämne som inte riktigt vet vart det ska ta vägen
- Samsynen kring tolkningarna i kursplanen
- Ämneskunskap är oerhört viktigt för att ämnet ska vara trovärdigt och kännas viktigt.
- Slöjd som ett ämne, en sal två lärare
- Pedagogisk och didaktisk utveckling av slöjdämnet. Hur kan vi gå ännu mer från ”gammaldags” ämnesslöjd till en nytänkande helhet inom slöjdämnet
- Synliggöra slöjden!
- Hur man som slöjdlärare skall förhålla sig till kursplanen, få rektorerna att förstå att vi behöver tid att planera, bedöma, betygsätta och analysera ämnet tillsammans.
- Slöjdens framtid. Flytta fokus från görandet till lärandet
- Genom att skapa kontinuerliga träffar där slöjdlärarna får möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter kopplat till forskningen är angeläget
- Att val av slöjdart tas bort och att eleverna är i båda slöjdsalarna alla sina år
Som avslutning på frågekategorin ställdes frågan om det ”finns något nätverk bland slöjdlärare i ditt skol-/rektorsområde eller kommun?”
Åtta svarande uppgav att det fanns nätverk, som i de flesta fall leddes av den svarande försteläraren. Fem svarade att det saknades nätverk för slöjdlärare
Dina erfarenheter av försteläraruppdraget
I enkäten tillfrågades deltagarna om de skulle söka försteläraruppdraget igen ”om uppdraget innebar detsamma gällande villkor och innehåll som det gjort hitintills”, samt om de själva utvecklats genom försteläraruppdraget.
Åtta svarande uppger att de skulle söka uppdraget igen, en svarar ”nej” och övriga är tveksamma.
”Kanske inte, det är helt enkelt för lite slöjdämnesfortbildning. Men samtidigt trivs jag väldigt bra med min tjänst. Den är utvecklande på många sätt”
11 av 13 uppger att de själva utvecklats av uppdraget, exempelvis:
”Ja, jag tvingas ju hela tiden revidera mina egna tankar och min egen undervisning. Jag läser och ser mycket av andra kollegors undervisning och tar till mig och analyserar det”
Några avslutande öppna frågor
Enkäten avslutades med fyra öppna frågor:
”Vilken är din högst prioriterade önskan om förändring i försteläraruppdragets förutsättningar?”
En stor majoritet av deltagarna skriver att de önskar och behöver mer tid för uppdraget.
”Beskriv kortfattat ditt största bidrag till slöjdämnet, slöjdundervisningen och/eller slöjdlärarna genom ditt försteläraruppdrag”
Samtliga deltagare beskriver hur och/eller vad de bidragit med. Variationen är dock mycket stor gällande område eller inriktning, exempelvis:
- Ett fördjupat samarbetet med slöjdlärarkollegorna
- Ett sammanhållet ämne och likvärdig bedömning
- Jag har skapat forum för kollegialt lärande i kommunen
- Struktur och diskusson kring betyg och bedömning
- Digitaliseringen av slöjd
- Att jag leder den kommunala fortbildningen
”Vilken befintlig slöjdforskning skulle du vilja framhålla som viktig att sprida för fortsatt ämnesutveckling?”
Även på denna fråga är svaren mycket olika. Bland den forskning som nämns finns till exempel: ”Slöjdämnet in i framtiden – med fokus på innovation, design och makerspace”, ”vad det är eleverna ska kunna efter år av slöjd”, ”forskning om slöjd och genus”, ”handens vikt för människans utveckling”, ”multimodala verktyg”, ”slöjdlärares förhållningssätt”, och ”praktiknära forskning i klassrummet för att utveckla undervisningen”.
”Vilken inriktning uppfattar du som väsentlig för framtida slöjdforskning?”
Även gällande vilken inriktning framtida slöjdforskning bör ha varierar svaren stort från de 13 förstelärare som undervisar i slöjd, många av svaren är i linje med deras svar på föregående fråga.
Avslutning
Ovanstående del II i redovisningen av studien kring ”slöjdförsteläraruppdraget” visar, tillsammans med tidigare del I, på stora olikheter gällande villkor, innehåll, utförda insatser etc. gällande försteläraruppdraget.
När Slöjdlärarportalen initierade studien om förstelärare som undervisar i slöjd var intresset stort. Vi fick många tips på förstelärare, men också många förslag på frågor att ställa i en enkät till förstelärarna. Resultatet av studien är i och med denna text redovisat. Nu skulle det vara intressant att ta del av reaktioner, reflektioner och kommentarer. Vad tänker du nu om försteläraruppdraget, antingen som förstelärare eller som slöjdlärare på skola/kommun med eller utan någon förstelärare i slöjd? Välkommen med kortare kommentar nedan, eller genom en lite längre text för ”fredagspublicering” på Slöjdlärarportalen. Mejla i så fall till slojd@hdk.gu.se
Peter Hasselskog
Universitetslektor vid slöjdlärarutbildningen på HDK vid Göteborgs universitet
[…] Hasselskog, P. (2019a). Om förstelärare som undervisar i slöjd. Slöjdlärarportalen. Länk http://slojdlararportalen.se/om-forstelarare-som-undervisar-i-slojd-del-ii/. […]