Erfarenheter från ”gränslandet” – ämnessamarbete ur ett slöjdpedagogiskt perspektiv

”Det blir mindre läskigt att uttrycka sig abstrakt och konstnärligt om man är två och två till en början, säger slöjdläraren Jenny Andersen” i Pedagog Malmös artikel Ett gränsland utan gränser, ett ämnessamarbete mellan Slöjd, Musik och Bild.

Jenny Andersen är slöjdläraren i projektet och har tidigare beskrivit här på Slöjdlärarportalen hur hon arbetat med det hon kallar experimentell vävning i sin slöjdundervisning.

Slöjdlärarportalen blev nyfikna och bad Jenny att utifrån sitt slöjdlärarperspektiv utveckla och reflektera kring sina erfarenheter från ”gränslandet”. Det gör hon i denna text som kan inspirera till nya ingångar kring olika slöjdpedagogiska uppgifter och ämnesövergripande arbetsområden:

Gränsland. Det som är mellan två tillstånd. Uttryck detta med hjälp
av vävning.

Att uttrycka sig konstnärligt kräver mod. Mod att våga låta sina känslor och tankar ta gestalt i ett alster. Slöjd är ett uttrycksmedel och vävning en teknik som har oändliga möjligheter.

Upplägget denna gång var liknande det tidigare beskrivna experimentella vävprojektet, men blev ändå så annorlunda för mig som lärare.

Den största skillnaden har varit att jag denna gång haft kollegor att samarbeta med vilket har varit givande, lärorikt och utmanande. Jag har sedan tidigare blandade erfarenheter, både positiva och negativa, av att driva större ämnesövergripande projekt. Denna gång blev det lyckat och det mycket beroende på en noggrann planering av samarbetet. Jag och mina två kollegor i bild och musik gjorde en detaljerad tidsplan inför höstterminen och försökte tänka ut alla fallgropar i förväg. Korta avstämningsmöten varje vecka höll oss ajour med hur arbetet förflöt i de olika ämnena. 

Den stora fördelen, som jag ser det, av att samarbeta i slöjd/bild/musik med ett gemensamt tema är att det ger eleverna möjlighet att möta och kommunicera sina tankar, åsikter och känslor genom olika uttryckssätt.

Vi började med att besöka Moderna Museet i Malmö och deras utställning ”Blue is the color of your eyes”. Utställningen visar abstrakta konstverk i olika material av en grupp internationellt verksamma konstnärer. Vi cyklade till utställningen i tre omgångar med de tre klasserna i årskurs 9 och hade beställt den guidade visningen samt en workshop på temat ”Mellan vardag och konst” som museet erbjuder skolor.

”Utifrån vad vi sett, tänkt och talat om fortsätter vi vårt arbete i Verkstan där vi experimenterar med att mixa vardag och konst. Vi arbetar med olika tekniker och material, som t. ex. skisser, klädesplagg och modellbygge för att utforska det som befinner sig i ett “varken eller” och ett “både och”.

Citatet är hämtat från Moderna museets beskrivning av workshopen. Den sistnämnda meningen blev inspiration för det som kom att bli temat till vårt ämnesövergripande projekt. ”Gränsland – det som är mellan två tillstånd.” 

I slöjden fortsatte vi veckan efter med att prata om hur färg påverkar oss människor. Vad känner vi inför olika färger? Vad associerar vi till? 

Jag hade klippt färgade pappersark i småbitar och eleverna fick varsin hög med åtta stycken olikfärgade lappar. Jag gav dem uppgiften att skriva den känsla samt ett adjektiv de spontant associerade med färgen på lappen. Jag samlade sedan in alla lappar och färgsorterade dem. När jag läste upp de olika känslorna och adjektiven de skrivit blev det väldigt tydligt för eleverna att vi tolkar färger relativt lika. 

Vi pratade om och kände på olika material. Plast, metall, papper, tyg, garner, ståltråd, näver…

• Hur kan vi använda olika material för att förtydliga ett önskat uttryck?

Lektionen veckan därpå började med att jag presenterade vävning som teknik. Detta genom att visa ett bildspel, korta filmsnuttar på bland annat hur en jaquardvävstol fungerar samt historik och olika vävda exempel. Jag beskrev med hjälp av en minivävstol hur en enkel tuskaft vävs samt gick igenom begreppen kopplade till vävning. Varp, väft eller inslag, skyttel, bom etc.

Jag delade sedan in dem två och två. De fick varsin liten platta, ca 15 x 12 cm, i hård kartong. På baksidan stod olika ord. Frihet. Glädje. Sorg. Ensamhet. Öppenhet. Hat.

Eleverna fick sedan tolka orden och jag ville då att de skulle tänka på och göra medvetna färg- samt materialval. De skulle även tänka på kompositionen av sin väv.

• Ska den göras kompakt eller gles?
• Ska kartongen målas innan?
• Ska inslagen sticka ut?

Jag ville att alla val de gjorde tillsammans skulle diskuteras och medvetandegöras.

De fick två lektioner (totalt 120 min) till att göra klart. De flesta hann väva färdigt på denna tid.

På lektion nummer tre gick jag igenom grunderna för hur man gör en konstanalys. Jag gav dem två vävar var som de skulle tolka enskilt. Ordet på baksidan hade jag tejpat för. Jag ville att de skulle svara så utförligt de kunde på följande frågor:

• Vad får du för upplevelse, känsla för väven? Varför?
• Vad associerar du till när du ser väven? Varför?
• Titta på färgerna, materialen och kompositionen – vad kan de som vävt ha velat uttrycka?

Jag upplever att de första, ovanstående beskrivna, lektionerna är nödvändiga för att eleverna ska bli ”varma i kläderna” och våga ge sig i kast med huvuduppgiften.

Gränsland. Det som är mellan två tillstånd. Vi befinner oss på
olika sätt mellan två tillstånd. Både yttre och inre. 

Eleverna fick några exempel: Glädje – Sorg, Barndom – Ålderdom, Förr – Framtid, Gemenskap – Ensamhet, Trygghet – Otrygghet, Lugn – Stress

Välj ett gränsland som engagerar eller berör dig och känn efter… 

• Var hamnar du?
• Hur känns det?
• Hur mår du?
• Vad tänker du?

De flesta fann relativt snabbt ett gränsland de ville arbeta vidare med. 

Nu kom eleverna till den svåra delen – hur skulle de uttrycka detta i en väv?

Jag fick hjälpa en del på traven genom att få dem att resonera kring vad gränslandet mellan de två tillstånd de valt rent konkret skulle kunna vara. Någon som till exempel hade valt gränslandet mellan Lugn och Stress fick fundera över i vilka situationer de känner dessa känslor. Den personen hamnade i att stressen var alla förväntningar på skolprestationer hen kände och lugnet var när hen fick spela tennis då alla tankar försvann och en känsla av ”nu” infann sig.

• Vad blir det för färger av de känslorna?
• Vad blir det för former?
• Vad blir det för material?

• Vad kan du väva på?
• I?
• Runt?
• Ska väven vara huvuddelen av ditt konstverk eller endast en liten del?
• Ska din väv ha tydliga symboler som kopplas till ditt gränsland eller ska väven vara helt abstrakt? 

Ovan nämnda elev valde att väva abstrakt i ett trasigt tennisracket.

Jag beräknade tiden fel till detta stora arbete. Många lektioner gick bort på grund av schemabrytande temadagar med mera så de fick i snitt ca 12 stycken 60 minuters lektioner på sig och det blev tyvärr stressigt för många elever när det närmade sig jul och inlämning. Om jag gör detta igen kommer jag ha tydligare tidsramar åt dem när det kommer till idéutveckling och planering.

På vårterminens första lektion fick de skriva en liten etikett på max fem rader om sitt verk, denna sattes sedan upp under verket på utställningen. 

Eleverna har fått skriva en reflektion och utvärdering om hela processen. Denna reflektionsuppgift har varit samma i slöjd, bild och musik.

De har även fått tolka varandras verk – jag valde ut två verk som någon elev i en annan klass gjort. De använde sig då utav samma frågor som de gjorde när de skrev den första analysen.

Jag och mina kollegor hängde en fredagseftermiddag och kväll, till väldigt sent, hela utställningen i skolans idrottshall. Detta för att hallen endast är lektionsfri på måndagar. Det tog betydligt längre tid än jag trott att hänga upp totalt 150 elevalster varav 75 av dem vävar. Ska jag vara efterklok hade jag bett varje elev knyta fast fiskelinor i sina vävar så att jag ”bara” hade behövt knyta upp dem. Vi skulle även utsett en grupp av elever som hade kunnat vara med och ansvara för utställningen, det hade varit lärorikt för dem.

Elevernas reaktioner på måndagen då de kom in i utställningshallen var dock värd alla timmar på fredagen, många gapade och tyckte att  – Wow, det är ju på riktigt! Deras abstrakta konstverk behövde denna kontext för att växa. Under tre timmar på måndagen bröts schemat för alla elever på skolan, i tre omgångar kom skolans 325 elever till utställningen och guidades i smågrupper runt av niorna som hälsade välkomna, presenterade utställningen och sedan sina verk. Hemkunskapen hade också engagerats till att göra tilltugg och dryck som presenterades och delats ut av årskurs 8 under dagen. 

Två representanter från Moderna Museet och besökte utställningen vilket var roligt, det knöt ihop säcken för oss. Ett bildspel på elevernas verk kommer att visas i deras foajé under sportlovet vilket känns fantastiskt roligt! Det blev en fantastiskt fin dag, såklart intensiv men tillfredställande på så många plan.

De flesta av mina elever kommer nog inte uttrycka sig genom abstrakt vävning någon mer gång i livet, men den process där de fått sätta färg och form på sina tankar och känslor med sina händer kommer de bära med sig. De har prövat och omprövat sina val, de har fått reflektera omkring sin arbetsprocess på flera nivåer, de har fått lära sig att kommunicera genom slöjdalster och de har fördjupat sin kunskap om en uråldrig slöjdteknik som de därtill återskapat och placerat i vår tid på ett personligt sätt.

Jenny Andersen

Har du också exempel på ämnesöverskridande arbetsområden som fallit väl ut eller som du vill utveckla? Vill du dessutom dela med dig av dina erfarenheter i en text på Slöjdlärarportalen? Hör av dig till slojd@hdk.gu.se!