Tack alla ni 213 personer som besvarade Slöjdlärarportalens läsarundersökning i juni! Responsen är mycket värdefull för portalens fortsatta innehåll och inriktning. Här följer, som utlovat i samband med enkätens publicering, en sammanställning av svaren. Redovisningen kombineras med några kommentarer från Slöjdlärarportalens redaktion. Först dock lite uppgifter om Slöjdlärarportalen att relatera enkätsvaren till.
Slöjdlärarportalen är en digital plattform som främst vänder sig till slöjdlärare, lärarutbildare och forskare i landet och i övriga Skandinavien. Portalen är ett forum där slöjdlärare dels kan ta del av aktuell forskning, dels av aktuell information från t ex Skolverket. Ambitionen är att fokusera på ämnesdidaktiska aspekter av slöjdämnet och slöjdundervisning, inklusive styrdokument, bedömning och betygssättning, men också andra slöjdrelaterade aktiviteter. Slöjdlärarportalen drivs och administreras av slöjdlärarutbildningen vid Högskolan för design och konsthantverk, HDK, Göteborgs universitet.
Slöjdlärarportalen har varit igång i två år. Varje vecka under terminstid publiceras en ny veckotext. Totalt har det blivit drygt 80 fredagstexter, kombinerat med bland annat information om forskning och fortbildningstillfällen för slöjdlärare. Länkar till vetenskapliga slöjdartiklar, reviderade styrdokument, stödmaterial etc. har fortlöpande fyllts på.
Slöjdlärarportalens läsarundersökning
Statistiken visar att Slöjdlärarportalen i snitt besöks mer än 1000 gånger per vecka, och att besöksfrekvensen är ökande! Mest lästa veckotext är Sju vanliga frågor om slöjdbetyg med 2973 läsningar. Mest kommenterade veckotext är ”Hur material kan kombineras med digital teknik” – invänta direktiv eller lita på den egna kompetensen? Utöver en ny text varje vecka används förstås Slöjdlärarportalen också som ”bibliotek”.
Utifrån de 213 enkätsvaren kan ”den typiske enkätbesvararen” beskrivas som en ”legitimerad slöjdlärare med undervisning i textila material sedan mer än 15 år”. 9 av 10 som besvarat enkäten arbetar som slöjdlärare, och 6 av 10 har besökt Slöjdlärarportalen mer än 20 gånger.
Resultat fråga för fråga
Hälften av de som svarat har registrerat sig för att få ett meddelande via mejl när något nytt publicerats på Slöjdlärarportalen.
Redaktionens kommentar: Du som ännu inte registrerat dig kan göra det här.
Närmare två tredjedelar läser Slöjdlärarportalen på sin fritid, en tredjedel på arbetstid, och några få på väg till och från arbetet.
Synen på Slöjdlärarportalen
I enkäten ställdes fem frågor om hur man ser på eller uppfattar Slöjdlärarportalen.
- 65 procent ser Slöjdlärarportalen som ”unik gällande inriktning och innehåll”, 31 procent som ”ännu ett forum för slöjd” (4% svarade ”vet ej”).
- På frågan om ”Jag ser Slöjdlärarportalen som en källa för: egen kompetensutveckling/information om slöjdämnet/vet ej” fördelades svaren enligt följande:
- Gällande uppfattat fokus för Slöjdlärarportalen svarade 57 procent ”fokus på slöjdforskning”, 36 procent ”allmänt slöjdfokus”,och övriga ”vet ej”.
- En fjärdedel av de som besvarat frågorna uppfattar att Slöjdlärarportalen ”står för ett visst budskap/viljeinriktning”, medan mer är hälften (56%) uppfattar att ”Slöjdlärarportalen förhåller sig neutral”
- Mer än tre fjärdedelar av de svarande uppfattar att Slöjdlärarportalen representerar ”ett nationellt slöjdperspektiv”:
Redaktionens kommentar: Svaren på dem fem ovanstående frågorna om hur läsarna uppfattar eller ser på Slöjdlärarportalen är glädjande och sporrande! Att portalen uppfattas som en källa för kompetensutveckling med fokus på slöjdforskning och samtidigt representerar ett nationellt slöjdperspektiv är helt i linje med redaktionens avsikt och ambition!
Slöjdlärarportalens värde
Vidare ställdes åtta frågor om hur man uppfattade det egna värdet av Slöjdlärarportalen gällande olika aspekter:
- Kännedom om slöjdforskning – 87 procent uppgav stort eller mycket stort värde
- Som kompetensutveckling – 85 procent uppgav stort eller mycket stort värde
- Som diskussionsforum – 71 procent uppgav stort eller mycket stort värde
- Som ”bibliotek” för olika slöjdrelaterade texter, styrdokument, stödmaterial etc. – 84 procent uppgav stort eller mycket stort värde
- Kollegialt utbyte kring slöjdundervisning – 69 procent uppgav stort eller mycket stort värde
- Kanal för officiell information, t ex från Skolverket – 66 procent uppgav stort eller mycket stort värde
- Vidare läsning genom länkar – 78 procent uppgav stort eller mycket stort värde
- Kännedom om slöjd eller liknande verksamhet i andra sammanhang och länder – 55 procent uppgav stort eller mycket stort värde
Påståenden om Slöjdlärarportalen
I enkäten ombads de svarande att ta ställning till sju påstående om Slöjdlärarportalen
- 79 procent instämmer helt eller till stor del i påståendet att ”Slöjdlärarportalen fyller en viktig funktion för mig i min roll som slöjdlärare”
- 72 procent instämmer helt eller till stor del i påståendet att ”Slöjdlärarportalen fyller en viktig funktion för mig personligen”
- 91 procent instämmer helt eller till stor del i påståendet att ”Slöjdlärarportalen fyller en viktig funktion för slöjdämnet och slöjdundervisningen generellt”
- 12 procent instämmer helt eller till stor del i påståendet: ”Mina kollegor i andra ämnen känner till Slöjdlärarportalen”
- 9 procent instämmer helt eller till stor del i påståendet: ”Min rektor/skolledare känner till Slöjdlärarportalen”
- 9 procent instämmer helt eller till stor del i att ”Texterna på Slöjdlärarportalen har ett svårt/akademiskt språk”, 61 procent instämmer inte alls med påståendet
- 11 procent instämmer helt eller till stor del i att ”Texterna på Slöjdlärarportalen har ett ensidigt innehåll/fokus”, 56 procent instämmer inte alls med påståendet
Kommentering av artiklarna på Slöjdlärarportalen
”Artiklarna som publicerats på Slöjdlärarportalen har kommenterats mycket sparsamt i varje artikels kommentarfält. Vad tror du är orsaken till att det lilla antalet kommentarer? Kryssa för ett eller flera alternativ som stämmer med din uppfattning”. Bland de på förhand angivna svarsalternativen fördelades svaren enligt följande:
33 procent – Rädsla eller respekt för att kommentera något som skrivits av forskare eller lärarutbildare
2 procent – Dåligt eller ointressant formulerade frågeställningar
52 procent – Tidsbrist
28 procent – Inget intresse av att kommentera
4 procent – Artiklar eller ämnen som inte varit av intresse att kommentera
16 procent – Räknar inte med att berörda författare eller intervjuade kommer att läsa och eventuellt ge respons
25 procent – Finns andra forum där jag föredrar att diskutera dessa frågor
Redaktionens kommentar: Frågan om de relativt få kommentarerna och uteblivna diskussioner utifrån veckotexterna har diskuterats. Initialt uppfattades det som en brist, men med avsikten att nå ut med forskningsresultat, information, nyheter, direktiv etc., kanske behovet av diskussion inte är så stort? Svaren ovan visar ju också att intresset för att kommentera är svagt och att en stor andel föredrar att föra diskussioner i andra forum. Men, kommentarer är fortsatt välkomna i form av följdfrågor, ifrågasättanden, andra perspektiv osv.!
Om dem som besvarat Slöjdlärarportalens enkät
Jag arbetar huvudsakligen som/i
Omkring 8 av 10 som arbetar som slöjdlärare i grundskolan innehar lärarlegitimation i slöjd, knappt 2 av 10 undervisar i slöjd men är inte legitimerad slöjdlärare.
Antal år i yrket bland dem som arbetar som slöjdlärare:
- 5 procent – Jag har arbetat som slöjdlärare i mindre än 1 år
- 10 procent – Jag har arbetat som slöjdlärare i 1-2 år
- 21 procent – Jag har arbetat som slöjdlärare i 3-7 år
- 21 procent – Jag har arbetat som slöjdlärare i 8-15 år
- 37 procent – Jag har arbetat som slöjdlärare i mer än 15 år
Slöjdlärarportalens läsarundersökning avslutades med några öppna frågor
68 personer lämnade svar på frågan ”Det här skulle jag vilja se mer av på Slöjdlärarportalen”: Bland svaren dominerar önskemål om forskning/forskningsresultat och ämnesdidaktik. Flera önskar också mer om ”digitaliseringen”, bedömning & betyg, ämnesövergripande undervisning, intervjuer med slöjdlärare, samt texter där Skolverkets direktiv och texter tas upp och analyseras.
”Av det jag sett hitintills på Slöjdlärarportalen är följande delar och/eller textinriktningar inte av intresse för mig”. Frågan fungerade dåligt då många av de 28 svaren uppenbart missat ordet ”inte”. De flesta kommentarerna gällde sådan man uppskattat att läsa om.
På den öppna frågan ”Beskriv kort din största behållning av Slöjdlärarportalen” lämnades 87 svar. En majoritet tar upp kännedom och spridning av slöjdspecifika forskningsresultat. En stor andel anger att texterna utgör bra och viktig kompetensutveckling för slöjdlärare. Vidare beskriver flera att texterna används som diskussionsunderlag vid nätverksträffar etc. bland slöjdlärare. Många menar också att texterna varit till hjälp att förstå och förhålla sig till ”det nya i samband med digitaliseringen”. Några exempel från svaren på frågan:
”Sammanfattar dagsläget i slöjdvärlden/skolvärlden/forskningen och utgör absolut värdefull översikt och input i en annars ganska ensam värld”
”Variationen på artiklarna och olika synvinklar på t ex nya direktiv från Skolverket”
”Många bra och relevanta texter, t ex flera viktiga bidrag i samband med det förändrade digitaliseringsuppdraget. Viktigt och bra att slöjdlärarstuderandes uppsatser sprids vid sidan av aktuell slöjdforskning! Sedan är det ju fantastiskt trevligt att det dimper ner en slöjddidaktisk text varje fredag som är genomarbetad, publicerad inte bara i känslornas flöde som det ibland kan vara på t ex Facebook”
”Av landets omkring 7.000 verksamma slöjdlärare är det enligt vår uppfattning rimligt att utifrån besöksstatistiken tro att ca 1.500 besöker Slöjdlärarportalen regelbundet eller sporadiskt. Hur tror du att en större andel av landets slöjdlärare skulle nås och attraheras av Slöjdlärarportalen?”. 89 svar skrevs på frågan. De flesta fokuserar på mer och bättre marknadsföring, t ex via facktidningar, Twitter, Facebook och andra sociala medier. Många föreslår massutskick till skolor och rektorer. Flera skriver också att vi får hjälpas åt att sprida informationen.
Redaktionens kommentar: Tyvärr är utrymmet, både ekonomiskt och tidsmässigt, för annonsering och mejlutskick mycket begränsat. Däremot ber vi gärna er som hittat Slöjdlärarportalen om hjälp att sprida den vidare, t ex genom att skicka länken vidare till dina slöjdlärarkollegor när det kommer en ny fredagstext. Vi uppmärksammar också gärna det initiativ några slöjdlärare nämner – att konsekvent skicka vidare en länkning till hela det kommunala nätverket av slöjdlärare varje fredag. Dessutom att utnyttja Slöjdlärarportalen, t ex genom att läsa och diskutera vissa utvalda fredagstexter, vid nätverksträffar bland slöjdlärare.
Vem eller vilka skulle du vilja se som författare till kommande texter till Slöjdlärarportalen? Denna fråga genererade 49 svar, inklusive drygt 30 förslag på namngivna personer. Många av svaren angav också önskemål om inriktning/område för kommande texter, exempelvis om slöjdlärarutbildning, reportage från verksamma slöjdlärare, betyg, digitalisering, makerspace, kritiska perspektiv på slöjdämnet, genusfrågor, försteläraruppdrag, slöjd som ett ämne, bedömning för lärande, dessutom ”Politiker, Skolverket och rektorer, de som bestämmer över vår verksamhet”.
Redaktionens kommentar: Ytterligare två svar från de öppna frågorna vi vill uppmärksamma är:
”Bättre representation av fler perspektiv på ämnet än HDK:s” (svar på frågan om hur Slöjdlärarportalen ska kunna attrahera ännu fler slöjdlärare)
”Alla lärosäten med slöjdlärarutbildning och forskare på området” (svar på frågan om vem man vill se som författare till kommande texter)
Landets fyra slöjdlärarutbildningar – Umeå, Konstfack, Linköping och Göteborg – har ett gott samarbete idag. Det finns en stående inbjudan och önskan till våra slöjdlärarutbildare- och forskarkollegor vid övriga lärosäten att vara delaktiga med texter på Slöjdlärarportalen! Enkätsvaren visar att det är efterfrågat, och nu vet alla slöjdlärare som efterlyser texter från fler lärosäten än GU/HDK, att sådana är mer än välkomna! Tag kontakt och uppmuntra din ”favoritlärarutbildare/forskare” att bidra med en text, eller skriv en text till Slöjdlärarportalen tillsammans med henne eller honom!
Slöjdlärarportalens fortsättning
Under hösten kommer vi på redaktionen löpande att ta kontakt med de personer som föreslagits som skribenter på Slöjdlärarportalen. Det gäller självklart också er som sagt att ni själva kan tänka er att bidra med relevanta texter. Det är vår förhoppning att därigenom på sikt få en större spridning bland författarna och perspektiven på portalens texter.
Ett stort tack till er drygt 200 läsare som besvarade frågorna i Slöjdlärarportalens läsarundersökning i juni! Fortsätt gärna höra av er till redaktionen: slojd@hdk.gu.se
Kommentera