Praktiknära slöjdforskning – om vad, och hur?

Det slöjdpedagogiska vetenskaps- och forskningsområdet är ett jämförelsevis ungt och litet område. Slöjd som ämne i den obligatoriska ungdomsskolan är i stor utsträckning en nordisk företeelse vilket innebär att också forskningen i första hand sker i och är av intresse i dessa länder.

I Sverige bedrivs forskning och lärarutbildning inom det slöjdpedagogiska området vid fyra lärosäten, universiteten i Umeå, Linköping och Göteborg samt vid Konstfack i Stockholm. Sammanlagt undervisar och forskar färre än tio lektorer och en professor inom det slöjdpedagogiska området vid landets slöjdlärar­utbildningar. För närvarande finns två aktiva (50%-fart eller mer) slöjddoktorander med pågående forskarutbildning, dessutom två svenska doktorander inskrivna vid Åbo Akademi i Finland. Den första svenska professorn inom slöjdområdet, utnämndes så sent som 2013. När doktorandtjänster utlyses sker det oftast i mycket hård konkursens med andra och mer etablerade ämnes- och forskningsområden.

Ändå är det ingen tvekan om att slöjdforskningen ökat de sista 10-15 åren. Efter att det nationella slöjdforskningsprojektet Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker (KOMOLÄR) beviljades medel från Vetenskapsrådet 2003 har en betydande mängd slöjdforskning genomförts och publicerats. Dels i form av vetenskapliga artiklar, men också genom ett antal doktorsavhandlingar (de flesta presenterade här på Slöjdlärarportalen).

När det gäller skolforskning i stort uppmärksammas praktiknära forskning allt mer. Ett sätt att beskriva sådan forskning är följande definition hämtad från regeringens nyligen beslutade satsning på just praktiknära forskning:

Enligt skollagen ska utbildningen inom skolväsendet vila på en vetenskaplig grund. Med praktiknära forskning menas den kunskap som har direkt nytta och användbarhet i skolan. Satsningen ska bidra till att stärka den vetenskapliga grunden, elevernas måluppfyllelse och förbättra undervisningen.

Skolkommissionen som tillsattes av regeringen 2015 menar i sitt slutbetänkande Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35) att den praktiknära forskningen i skolan behöver stärkas, men påpekar också att det behövs en långsiktig satsning på utbildningsvetenskaplig grundforskning.

Regeringen beslutade i mars 2017 att ge fyra universitet (Umeå, Uppsala, Karlstad och Göteborg) i uppdrag att bedriva praktiknära forskning i samverkan med kommuner och friskolor inom ramen för en försöksverksamhet. Projektet pågår till 2021 och inkluderar spridande av såväl resultat som samverkansmodeller mellan skolhuvudmän och lärosäten.

Göteborgs universitet skriver om sin delaktighet i försöksverksamheten med praktiknära forskning:

Utbildningen inom skolväsendet ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund. Satsningen på praktiknära forskning i skolan syftar till att utveckla långsiktigt hållbara modeller för samarbete mellan universitet och skolhuvudmän kring praktiknära forskning. Med praktiknära forskning avses sådan forskning som tar sin utgångspunkt i skolans egna behov av ny kunskap och bidrar till att utveckla undervisningen i skolväsendet samt öka elevers måluppfyllelse. Den planerade försöksverksamheten ska därför genomföras i ömsesidigt samarbete med skolhuvudmännen.

Forskare och lärarutbildare vid Konstnärliga fakultetens lärarutbildningar ligger nu i startgroparna för att ansöka om delaktighet i projektet med praktiknära forskning. Former, villkor och hur ansökningarna ska utformas är dock ännu inte tillkännagivna.

Slöjdlärarportalen, och vi på slöjdlärarutbildningen vid HDK, bjuder nu in verksamma slöjdlärare till en träff för att diskutera möjligt innehåll och former för ”praktiknära slöjdforskning”. Vilka frågor anser slöjdlärare det är angeläget att forska kring?

Det är viktigt att forskningsfrågorna utgår från verksamhetens, snarare än forskarnas, behov och intressen. Vi behöver helt enkelt veta vad slöjdlärare, eller andra företrädare för slöjdverksamhet i skolan eller på andra arenor, anser som angeläget och viktigt att det forskas om. Du kan antingen föreslå områden för slöjdforskning generellt, eller forskning där du och din slöjdverksamhet utgör forskningsobjekt. Leder det därefter till en ansökan, och dessutom till en ansökan som beviljas, är avsikten att forskningen genomförs i nära samverkan mellan verksamheten och oss på högskolan.

Tisdag 13 mars klockan 17.30-20.00 är intresserade välkomna till slöjdlärarutbildningens lokaler i centrala Göteborg (klicka här för karta och vägbeskrivning). Anmäla dig här senast 9 mars. Du som har för långt till Göteborg eller inte har möjlighet att närvara får gärna beskriva och motivera angelägen praktiknära slöjdforskning i form av en kommentar nedan, eller via mejl till slojd@hdk.gu.se.

VÄLKOMNA!

Kommentera gärna: Vilka frågor, områden eller motsvarande tycker du det är angeläget att beforska inom slöjdområdet? Försök vara så specifik som möjligt, och inkludera gärna en motivering.