Maskulinitet i väggarna

Intervju med Erik Sigurdson, Umeå universitet

Erik Sigurdson utgår i sin forskning ifrån att maskulinitet och mansfostran präglar lärmiljön i trä- och metallslöjdsalen. Frågan är då vilka effekter det ger eleverna som vistas i lokalen.

– Miljön är styrande på gott och ont. Alla uppträder klassiskt maskulint i slöjdsalen oavsett kön, säger han.

Doktorsavhandlingen ”Det sitter i väggarna: en studie av trä- och metallslöjdsalens materialitet, maskulinitet och förkroppsligande” utgår från observationer av elever under slöjdundervisning. Den fokuserar på det som ligger utanför språket, på rummets betydelse för elevens upplevelse av ämnet.

– Ett av resultaten som jag ser i avhandlingen är att slöjdämnet är av sociomatriell struktur. Maskuliniteten sitter inte i pojkarna, utan i miljön – i själva salen. Eleven måste förhålla sig till rummet, därför är det inte lätt för en elev att vara likgiltig i trä- och metallslöjdsalen. Salen bestämmer i stor utsträckning vad eleverna vill göra.

Erik Sigurdson är slöjdlärare i botten och bestämde sig tidigt för att forska i ämnet. År 2010 fick han en doktorandtjänst på institutionen för estetiska ämnen vid Umeå universitet och när han fyra år senare disputerade var han den andra i världen som skrivit en avhandling om slöjd ur ett genusperspektiv.

– I genussammanhang är det enkelt att hamna i en jämförelse mellan textil och trä- och metallslöjd. I övrigt är det lite forskning som kombinerar genus och slöjd.

En slöjdsal är byggd för att skapa vissa upplevelser och bestämda kroppsrörelser, allmänmänskliga upplevelser, som är tillgängliga för alla oavsett kön. I dag när många elever själva får välja om de vill ha trä- och metallslöjd eller textilslöjd är det fortfarande fler pojkar än flickor som väljer trä- och metallslöjd. Erik Sigurdsson ifrågasätter därför om valet verkligen är fritt, inte minst med tanke på skolämnets könssegregerade historia.

– Val och frihet är en filosofisk fråga. Att låta en elev välja är samtidigt att tvinga eleven att välja bort. Och om vi fortsätter att låta eleverna välja fritt blir det enligt rådande könsmönster. Det är ett problem. Det gör att läroplanen frångås i och med att flickor och pojkar får olika undervisning.

I en traditionell trä- och metallslöjdsal har syn och tal en nedtonad betydelse, eftersom eleven arbetar med hårda, tredimensionella och tysta material. Erik Sigurdson beskriver de kroppsliga erfarenheterna eleven får som grundläggande, krävande och ovanliga i skolan.

– Miljön kräver ett ställningstagande av eleverna. Det är svårt att vara likgiltig i salen. Det finns exempel på elever som anammar miljön, som använder skyddsutrustning, verktyg och maskiner, men det finns också exempel på elever som stänger ute rummet genom att exempelvis ha på sig jackan. Förhållningssättet till rummet är tydligt antingen eller.

Eftersom eleverna rent fysiskt måste förhålla sig till slöjdsalens platser, utrustning och material sker ett kroppsligt och basalt identitetsarbete. För att göra något i salen måste kroppen interagera med rummet och sakerna i det.

– För att hyvla behöver man en hyvel, det innebär ett ifrågasättande av självbilden vilket gör att eleven utmanas som individ. På så sätt får min slutsats en filosofisk vinkel – konceptet individ utmanas i slöjdmiljön.

Text: Helena Bäckhed

ERIK SIGURDSON:

Bor: I den mycket gamla och ofta fellästa byn Kåddis, strax väster om Umeå

Titel: Fil.dr, Universitetslektor i Pedagogiskt arbete

Aktuell med: Avhandlingen ”Det sitter i väggarna: en studie av trä- och metallslöjdsalens materialitet, maskulinitet och förkroppsligande”

Bästa slöjdminne: Min disputation

Klicka här för att läsa avhandlingen i sin helhet

 

Diskutera i kommentarsfältet nedan:

-Baserat på Erik Sigurdsons resultat, hur kan vi utifrån genusaspekter ge elever en likvärdig slöjdundervisning ?