Slöjdlärarportalen publicerar här en text av försteläraren Annika Österlindh där hon berättar om sitt arbete:
Jag heter Annika Österlindh och är textillärare och allmändidaktisk förstelärare på Balderskolan i Staffanstorp. På mina lektioner i textilslöjd är förståelse och struktur självklara delar av skapandet i slöjden. Språkutveckling genomsyrar allt och är anpassat till varje elevs språkliga nivå. Jag tror på att uppmuntra och utmana eleverna så mycket som möjligt, då utvecklas de som mest och hänvisar till en av forskningens deviser att ”En lärares intresse för ämnet och omsorg om sina elever ger stor effekt på kvaliteten på elevernas lärande”.
Jag tänker att jag är som en personlig tränare; uppmuntrar eleverna, ger fokuserad återkoppling och utmanar dem så mycket som möjligt – då utvecklas eleverna mest. Då lär eleverna sig hur de ska lära sig och samtidigt förbättrar de sin självkänsla, blir mer självständiga och når bättre resultat.
Det är viktigt att se till att få ett bra underlag kring elevernas förutsättningar och behov så jag lättare kan anpassa min undervisning. Upplägget för arbetet i de olika årskurserna gör jag tillsammans med trä- och metallslöjdskollegan. Ofta bestämmer vi ett gemensamt arbetsområde för varje läsårsstart. Under en termin var det t.ex. geometriska former för åk 8.
Lektioner och slöjdplanering
Lektionerna i textilslöjd har en tydlig struktur. De börjar alltid med en gemensam genomgång. På tavlan lyser den digitala lektionsplaneringen för dagens lektion via projektorn. Den innehåller lektionens omfattning, målet med lektionen kopplat mot kunskapskraven, lektionens innehåll och eventuell läxa av repeterande karaktär till nästa gång. Schemat nedan visar hur en lektionsplanering kan se.
| 8b | Slöjd |
| V 13, 1/4 | Fredag Tid 10.15-11.35 |
| Start | Läs igenom lektionsplaneringen här nedan under tystnad. Ta fram din dator och läs i din dagbok på Classroom för att veta vad du ska börja med idag. |
| Mål | Idag ska du visa hur du…… utvecklar ideér (välja tyg, design på rutorna och vad det ska bli)… kan använda dig av matematiskt tänkande (fundera och räkna ut vilken storlek din uppgifts delar ska ha)… välja och motivera tillvägagångssätt vid planeringen (beskriv tydligt hur du ska göra din uppgift och hur den ska se ut) |
| Lektion | Vilka textila material finns? Se film om bomullsindustrin. Vad innebär kunskapskrav 3-8? Praktiskt arbete enligt din arbetsbeskrivning. |
| Läxa | Läs faktatexten om ull så att du får en förförståelse innan du ska titta på filmen om ullproduktion. |
Varje veckas lektionsplanering sparas i ett och samma dokument i ”Classroom” för slöjd, då det även blir en kvalitetssäkring av undervisningen. De elever som har behov av framförhållning kan läsa i denna planering innan lektionen, men även de som har varit frånvarande kan läsa om vad de har missat.
Vid behov har jag olika genomgångar om begrepp och jag använder ofta elevexempel i olika sammanhang på olika bedömningsnivåer. För att eleverna ska kunna förstå muntliga och skriftliga arbetsbeskrivningar och dokumentera med ämnesspecifika begrepp har jag genomgångar av ord och begrepp inkl. bilder som stöd. Dessa dokument får de även i läxa som repetition vid varje terminsstart. Redskapsteorin är även översatt till diverse olika språk där både substantiv och verb växlas och kopplas till bilder av verktygen i salen.
Inför varje nytt arbetsområde gör alla elever varsin slöjdplanering med en tillhörande skiss där färg, form och storlek framgår. Planeringen är tydligt kopplad till kunskapskraven och från åk 4 skriver alla elever denna digitalt i Classroom. Jag vill att det ska vara tydligt för eleverna vilka kriterier som gäller för bedömning. Tillsammans med slöjdplaneringen finns därför förklaringar gällande bedömningen ordentligt synliggjord.
I slöjdplaneringen berättar eleverna vad de kommer att skapa, vilka material, färger, tekniker och verktyg de ska använda. De berättar om idén och ritar en skiss med verkliga måttangivelser. Redan här bestämmer de färg, form och storlek som de tror kan vara rätt och bra, därefter kommer arbetet att pröva och ompröva för att komma fram till rätt lösning och utseende. Dessa planeringar är färdigskrivna dokument med frågor som täcker in det jag vill bedöma senare. Jag har plockat ut och avidentifierat äldre elevers planeringar och använder dessa till goda elevexempel för E, C och A nivåerna. Dessa planeringar finns lättillgängliga i salen och är då också färgkodade för de olika betygsnivåerna.
Arbetsbeskrivningar
Till elevernas förfogande finns olika arbetsbeskrivningar. Jag har oftast själv fotat, ritat och skapat beskrivningarna. Arbetsbeskrivningarna är till stor hjälp. De är ett sätt att förklara arbetsgången och eleven får en överblick på hur och vilka moment som ska göras. Dessutom kan beskrivningarna stötta elever som vill arbeta vidare på egen hand till mer självständigt arbete. De finns utskrivna på papper i klassrummet och varje elev har sin egen för att kunna stryka och notera i. Arbetsbeskrivningarna finns också att få digitalt, för att t.ex. elever med någon diagnos och med talsyntes på sin dator också ska kunna använda dem. Att ha steg för steg instruktioner med bildstöd för de som har behovet av det är oerhört gynnsamt för alla elever.
Dokumentation
I slutet av varje lektion skriver alla elever ”loggbok” i ett dokument i Classroom. I dokumentationen besvarar de tre frågor som är kopplade till kunskapskraven. Korta meningar för varje fråga räcker, det ska inte bli en uppsats och börda för eleverna att skriva.
Jag lyfter vikten av att eleverna ska använda mycket detaljer och med rätt slöjdord i rätt sammanhang i det de skriver, till exempel:
*Vad heter…?
*Hur stavas…?
De berättar bl.a. vad de har jobbat med under lektionen, vilka verktyg de har använt, beskriver vad som har varit enkelt och/eller svårt, ger ett omdöme om hur arbetet har blivit under lektionen och avslutar med att skriva ”Nästa gång ska jag börja med att…”. I och med det kan de enklare komma igång med att arbeta följande lektion. De ger sig själva en egen instruktion till nästa lektionsstart och ”vad ska jag göra?” frågan kommer mycket sällan nu för tiden. Till de elever som behöver stöttning att komma igång och vidare finns både lucktexter med meningsbörjan men även tips på hur svaren kan se ut för att kunna bli bättre.
Slöjdplaneringarna med tillhörande loggskrivande finns samlade i salen för de yngre eleverna och digitalt för de äldre. Med ett par veckors mellanrum följer jag upp i dokumentationen, kommenterar, uppmuntrar och utmanar varje elev. Det gäller att få in det formativa agerandet i många olika moment och då skriva personliga kommentarer som de även kan svara tillbaka på är mycket bra. Den tysta kommunikationen är mycket givande.
Att kontinuerligt ha bedömningssamtal med eleverna individuellt så de vet vad styrkorna är och vad de behöver förbättra i god tid innan betygssättning gynnar undervisningen, dagens ungdomar vill gärna ”levla”.
Begrepp
Jag har skapat övningsmaterial som eleverna kan använda för att lära sig olika ord och begrepp som hör hemma i textilslöjden. Materialet finns anpassat till varje elevs språknivå, från de som precis börjat lära sig till de som behärskar mer avancerad svenska.
Jag ger dessutom eleverna småläxor. Inför att de ska börja virka kan de t.ex. få läxa att ta reda på vad verktyget heter och se en kortfilm om tekniken tex. på Youtube. De elever som arbetar med hemspråkslärare kan ta med sig materialet och arbeta vidare med det där. Jag har också lagt in länkar till korta filmer som beskriver begreppen.
Ett ytterligare sätt att arbeta med språket är genom ”Learning Walls”. Mitt arbete i elevernas språkutveckling är uppdelat på många olika sätt och nivåer. Det är gynnsamt att samarbeta med svenskläraren vid vissa tillfällen, så att vi använder och strävar efter att använda samma begrepp som att t.ex. resonera, tolka och analysera. Eleven känner sig tryggare i sin skolsituation om hen känner igen sig i sin lärandemiljö oavsett om hen är på en svensklektion eller en slöjdlektion. Jag försöker även vidga elevernas ordförråd genom att arbeta mycket med att träna ämnesspecifika begrepp med både skyltar (Learning Walls) som sätts upp och tas ner beroende på lektionens innehåll och olika läxor med ordkunskap som även kan följas upp med bildstöd och filmer.
Runt om i klassrummet pryder olika planscher väggarna. De är fyllda med bilder, teckningar och förklaring av olika begrepp och moment. Exempelvis finns planscher med text, Qr-koder med länkar till korta instruktionsfilmer och fotografier bredvid symaskinerna som visar hur eleverna gör för att trä en maskin.
Bilderna och affischerna på väggarna varierar, beroende på vilket arbetsområde som klasserna arbetar med. Dessa skyltar sätts upp och tas ner utifrån vilken klass som ska ha lektion. Kopplingar till Läroplanen Lgr11 är tydliga. Jag strävar själv kontinuerligt efter att utvecklas och förändras, har ett stort intresse för forskning och förändrade förhållningssätt, nya tankar och idéer. Skolutveckling har blivit ett tänk som ligger mig varmt om hjärtat.
Jag växer i det kollegiala lärandet. Jag bollar med min trä- och metallslöjdskollega, men också med kollegor på nätet. Jag följer många bloggar, deltar i grupper på Facebook, läser mycket om forskning och prenumererar t.ex. på digitala läromedel, som används under lektionerna utav eleverna.
Jag anser att jag jobbar i att agera utifrån att äga mitt utrymme/sal gentemot eleverna och känner en stor framgångsfaktor i detta. Jag tror på att hitta nya lösningar och på språkutveckling överallt, hela tiden.
Välkommen in i min slöjdsal!
Text av: Annika Österlindh
Kommentera