”Man får stanna upp och fundera och se på sin undervisning med ett utifrånperspektiv. Det kan bli brutalt och man kan tvingas ändra på saker som man gör knasigt men det kan också vara skönt och befriande.” (Marika Eriksson, LLU).
Slöjdlärarportalen vill med denna artikel beskriva det viktiga uppdraget som lokal lärarutbildare och uppmuntra verksamma slöjdlärare att ta kontakt med närmaste slöjdlärarutbildning och anmäla sitt intresse för att utbildas till och verka som LLU.
Studenter på lärarprogrammen får inom sin utbildning, utöver den högskoleförlagda delen (HFU), även verksamhetsförlagd utbildning (VFU) eller praktik på en skola. För att kunna göra VFU är studenterna beroende av en lokal lärarutbildare (LLU). LLU:n handleder studenter under VFU:n och ska vara en legitimerad lärare. LLU:n handleder studenten främst i sin egen verksamhet, men också i allmänna frågor som rör yrket. I samarbete med universitetets kurslärare följer den lokala lärarutbildaren upp lärarstudentens utveckling successivt under de olika perioderna av VFU som ingår i lärarutbildningen. Beroende på var i utbildningen studenten befinner sig kan och bör krav och förväntningar gradvis variera.
På Ämneslärarprogrammets inriktning 7–9 vid Göteborgs universitet gör studenterna sin första VFU-kurs (VFU1) en månad in i programstudierna. Kursen som föregår VFU1 är en så kallad kärnkurs som bland annat behandlar lärandeteorier. Studenterna har alltså inte påbörjat studierna i sitt huvudämne, t ex slöjd, och kan därmed ännu inte förväntas kunna specifikt ämnesinnehåll. VFU1 går främst ut på att observera verksamheten och LLU:s arbete. När studenterna kommer ut på VFU2 har de precis gått klart tre 15-poängskurser i huvudämnet och förväntas ta och ges mer plats i undervisningen. VFU3 ligger ytterligare ett år fram och görs fortfarande i huvudämnet. Under året mellan VFU2 och VFU3 läser studenterna fler kärnkurser och studier i ”andraämnet”. Ett och ett halvt år därefter är det dags för den avslutande, och längsta, VFU-perioden då studenten självständigt förväntas kunna utföra de arbetsuppgifter som ingår i yrket och successivt ha vuxit in i lärarrollen. Lärarstudenterna har då, utöver studier i ett eventuellt ”tredjeämne” och fler kärnkurser, även läst ytterligare en kurs i huvudämnet på avancerad nivå samt gjort det första, av två, examensarbeten. Sammanlagt går studenterna 4,5 år på Ämneslärarprogrammet, oberoende ämneskombinationer.
Som varande eller blivande lokal lärarutbildare har du som slöjdlärare möjlighet att fortbilda dig vid Göteborgs universitet för rollen genom en seminarieserie i tre delar som innefattar:
-presentation av och diskussion om lärarutbildningens struktur
-innehållet i utbildnings olika kurser med fokus på verksamhetsförlagd utbildning
-VFU-kursernas mål i relation till examensmålen
-information och diskussion om uppdraget som lokal lärarutbildare
-bedömning
-introduktion till handledande samtal
Utbildningen genomförs av VFU-handläggare vid Enheten för utredning och lärarutbildning (EUL, tidigare LUN) tillsammans med lärare vid VFU-kursansvariga institutioner.
Effekterna av lärarbristen i skolan är många. En är att det börjar bli svårt att hitta tillräckligt många legitimerade slöjdlärare som kan (och vill) ta emot, handleda och utgöra en väsentlig del i de lärarstuderandes utbildning.
Slöjdlärarportalen har ställt några frågor till den lokala slöjdlärarutbildaren Marika Eriksson som har lång erfarenhet av att handleda slöjdlärarstuderande i rollen som LLU.
Varför blev du lokal lärarutbildare?
För mig var det självklart att ta emot studenter. Jag kommer ju själv ihåg hur det kändes att gå ut på VFU och kan jag vara med och göra den upplevelsen bra för någon så är det min tur att betala tillbaka det jag fick.
Vilka är utmaningarna, vilka är förtjänsterna?
En av de mest tydliga förtjänsterna är helt klart att tvingas reflektera över sin undervisning i större utsträckning än vad jag gör utan studenterna. Studenterna frågar hela tiden frågor och kommer med funderingar över moment som jag kanske tar för givet. Då får jag både tänka efter kring hur jag gör och varför jag gör så. Detta är samtidigt en av utmaningarna, att ta sig tiden att göra detta.
Vilka förutsättningar har du för att vara ”den gode handledaren”? Får du någon ersättning, neddragen undervisningstid, annat?
Ingen nedsatt tid. Jag får skapa mina egna förutsättningar genom planering i undervisningen.
Du har haft slöjdlärarstuderande hos dig i olika omgångar – tycker du att du har utvecklats i rollen som LLU? Hur, i så fall?
Jag tror att jag har utvecklats i och med att jag har blivit mer erfaren i mitt yrke och stött på fler olika undervisningssituationer som jag kan dela med mig av gentemot den erfarenhet jag hade med mig när jag mötte min första student.
Vad är din samlade bild av rollen som LLU?
Positiv, utvecklande, givande och framförallt kul!
LLU-uppdraget innefattade i tidigare lärarutbildning att bedöma studenten. Idag är det större betoning på att vara just lärarutbildare, dvs framåtblickande, snarare än att bedöma, dvs bakåtblickande. Hur tänker du kring det?
Det är alltid svårt att få till balansen mellan att vara kollega (som man nästan är med studenterna) och lärare. Därför välkomnar jag den minskade delen av bedömning och att istället ha samtal som är framåtblickade för då kan jag ha den rollen med mina studenter.
Varför tror du att lärare väljer att tacka nej till att ta emot studenter på praktik?
Jag kan tänka mig att det handlar om en upplevelse av för hög arbetsbelastning, att man inte tycker sig har tiden att ta emot studenter. Eller att man antar att det ska bli stressigt att ha ytterligare en arbetsuppgift.
Hur hanteras den ersättning som utgår från universitetet på din skola. Går ersättningen till kommunen, skolan, lärarlaget eller dig? – tankar kring det?
Det ser lite olika ut på skolan. Tanken från början är att de pengarna ska gå till arbetslaget. En del arbetslag har bestämt att den lärare som haft studenten bestämmer vad pengarna ska gå till. Många väljer att lägga pengarna på fortbildning.
Jag kan tycka att det är bra att pengarna går till arbetslaget eftersom det är meningen att studenten ska ingå i arbetslaget under sin VFU. Mitt arbetslag är alltid öppna för att ta emot studenten på sina lektioner om hen vill se mer av skolans undervisning. Dessutom sitter studenten med under arbetslagsmöten och då är alla med och utbildar. Samtidigt tycker jag att det är bra att arbetslaget har rätt att bestämma om man vill att pengarna ska riktas till den läraren som haft hand om studenten beroende på hur mycket resten av arbetslaget har varit med och stöttat upp.
Vad ger uppdraget dig?
Det ger mig möjlighet att backa tillbaka från nuet och se helheten i det jag håller på med. När någon går bredvid dig och frågar dig om allt mellan himmel och jord i läraryrket så blir det ett bra avbrott från alla måsten och snabba beslut som man ofta hamnar i. Man får stanna upp och fundera och se på sin undervisning med ett utifrånperspektiv. Det kan bli brutalt och man kan tvingas ändra på saker som man gör knasigt men det kan också vara skönt och befriande. Att rensa i sina undervisningsmetoder och försöka skapa versionen 2.0 av sig själv.
Vad uppfattar du är ditt största bidrag i den slöjdlärarstuderandes pågående lärarutbildning?
Att ge dem den samlade bilden av vad det innebär att vara lärare. I utbildningen får man teorin och hantverkskunnandet, det vi bidrar med på VFU:n är, utöver det konkreta mötet med eleverna, att få gå på alla möten, att ta alla sociala delar av yrket, att vara mentor, att jobba med konflikthantering, att få en klass uppmärksamhet, att ta snabba beslut i korridoren, att beställa material, att underhålla verktygen, att ha utvecklingssamtal/betygssnack, plåstra om ett finger osv.
Vad skulle du vilja förmedla till någon som funderar på att ta emot studenter på praktik?
Gör det! Det ger mer än vad det kostar i energi.
Marika Eriksson:
Utbildning: Lärarprogrammet: halva i Uppsala och halva i Göteborg. Behörig i Slöjd, Engelska och Religion.
Arbetar: Vallhamra skola i Partille
Bästa slöjdminne: TEXTOM var som ett enda stort slöjdläger. Vart man än gick så satt det folk och slöjdade något, från tidig morgon till sent in på natten. Så kul att få umgås med folk som är lika nördiga som en själv.
Blir du nyfiken och vill veta mer om hur du blir LLU. Hör av dig till VFU-koordinatorn/VFU-samordnare i ditt område/kommun/stadsdel eller till närmaste lärosäte för mer information.
Göteborgs universitet: kristina.lindahl@gu.se
Linköpings universitet: https://liu.se/artikel/vfu-samordnare
Umeå universitet: http://www.lh.umu.se/student/vfu/samverkandeskolhuvudman/
Stockholm, Konstfack: carolina.setterberg@konstfack.se
Diskussionsfråga:
Har du erfarenheter av att verka som lokal lärarutbildare, eller är du nyfiken på att prova? Dela gärna med dig av erfarenheter eller ställ frågor om uppdraget här!
Kommentera