I slutet av sin lärarutbildning skriver alla lärarstudenter ett examensarbete. Numera finns de flesta uppsatser tillgängliga för alla i digital version via respektive lärosätes biblioteksdatabaser. Slöjdlärarportalen vill gärna lyfta fram några av dessa oftast mycket intressanta studentarbeten som underlag för reflektion och diskussion.
”Oklart vad utvecklande av kreativitet ska leda till då det är först i slöjdens Kommentarmaterial som vi får läsa att kreativitet utvecklar entreprenörskap som i sin tur är en av nyckelkompetenserna för livslångt lärande.” Citatet är hämtat från Desirée Håkanssons examensarbete Kreativitet i Slöjd och Matematik – En diskursanalys om kreativitetsbegreppet i skolans styrdokument vid Umeå universitet 2013.
Kreativitetsbegreppet är svårfångat och omstritt, vilket också framkommer i Desirées studie. En av Desirées frågor i studien handlar om vilka representationer av kreativitet som finns i styrdokumenten för matematik och slöjd. Det visade sig att ”analysarbetet var svårt och tunt vilket syntes extra tydligt i styrdokumenten där beskrivningen av kreativitetsbegreppet minst sagt var undermåligt” (s. 15).
I Läroplanen (Lgr11) finns det endast en skrivning om kreativitet: ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem” (s. 9). Kreativitetsbegreppet återfinns sedan i fyra av skolans övriga ämnens kursplaner (hem- och konsumentkunskap, musik, bild och matematik). I Desirées jämförelse mellan matematik och slöjd konstaterar hon att det finns mer ingående skrivningar om kreativitet i slöjdens Kommentarmaterial än i matematikens, till exempel har slöjdämnets Kommentarmaterial en egen rubrik ”Nyfikenhet och kreativitet” där det står att:
Kreativitet är väsentligt för att eleverna ska kunna utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap, något som lyfts fram i läroplanens första del. Skrivningarna i kursplanen syftar på ett förhållningssätt som innefattar självtillit, självkännedom, idérikedom, handlingsberedskap samt samarbets- och kommunikationsförmåga – det vill säga att kunna se möjligheter och lösningar och omsätta idéer i handling. Kreativitet efterfrågas ofta av såväl arbetsgivare som i utbildningssammanhang. Entreprenörskap lyfts även fram som en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande inom det europeiska samarbetet. I slöjdundervisningen finns alla möjligheter att träna och utveckla nyfikenhet och kreativitet, liksom förmågan att fatta egna beslut och förstå konsekvenserna av dem (Skolverket, 2017 s. 7).
Slöjdlärarportalen kontaktade Desirée för att ställa några uppföljande frågor till henne om examensarbetet från 2013. Desirée har efter en tids slöjdlärarerfarenheter tagit en paus från läraryrket när hon svarar på frågorna.
Hur blev du intresserad av ämnet?
Från början var det begreppet kreativitet som intresserade mig. Det har ju blivit ett honnörsord som efterfrågas lite varstans. Jag var nyfiken på att veta vad det egentligen betyder och vad som krävs av mig som lärare i mina ämnen. När jag sedan började gräva i det så kom jag in på kunskapssyn, makt och diskurser och då blev det riktigt intressant! Speciellt när jag fick insikt i hur styrdokument utformas och hur ämnena blir förknippade med kreativitet eller inte.
Vad förvånade dig mest i dina resultat?
Jag förvånades över hur svårt det var att ringa in betydelsen av kreativitetsbegreppet men mest förvånad blev jag över tillvägagångssättet som användes när de nya styrdokumenten formades. Jag skulle nog inte våga påstå att de inte är väl underbyggda. Men att det skulle ske under tidspress och att det skulle till både språkgranskare, jurister och sedan ytterligare en instans som skurit i formuleringar som ämnesföreträdarna föreslagit, det förvånade mig. Det är klart att alla gett sin prägel och sina föreställningar till slutversionen, men som lärare vill jag att de styrdokument som jag dagligen arbetar med ska vara baserade i forskning och vara likställda över ämnesgränserna.
Kan du utveckla ditt resultat kring att ”matematik och slöjd avseende begreppet kreativitet tillhör två olika diskurser?” och på vilket sätt ”råder det en hegemoni inom matematik som inte går att finna i inom slöjd?”
Lite slarvigt uttryckt så är en diskurs en grupp människor som har lika uppfattning och samma underförstådda meningar. Det är något vi människor gärna använder oss av för att skapa tillhörighet och ordning. Tar vi exemplet att slöjd och matematik skulle vara två olika diskurser så betyder det att de kan ha olika sätt att relatera till begreppet kreativitet. Slöjd har fokus på skapande verksamhet medan matematikens kreativitet är uteslutande problemlösande. Kreativitet är eftersträvansvärt och något en diskurs såklart vill knyta till sig för att höja sin status. Det är hur ämnena slöjd och matematik blir tillskrivna kreativitet eller hur ämnena själva knyter an till begreppet som jag har undersökt i mitt arbete. I slöjdämnets kursplan benämns slöjd som en form av skapande och i dess Kommentarmaterial förklaras det närmare om hur slöjd främjar kreativitet och försvarar användandet av kreativitetsbegreppet. I jämförelse med matematikämnet som blir tillskriven att matematik till sin art är en kreativ aktivitet och det görs helt utan kommentarer. Det är underförstått att matematik är en kreativ aktivitet och ingen ifrågasätter det påståendet – det är vad man kallar att det råder en hegemoni.
I ditt utredande av vad kreativitet är tar du upp formell-, informell-, skapande-, problemlösande-, och innovativ- kreativitet. Hur skulle du på ett enkelt sätt, till exempel för högstadieelever, beskriva och definiera vad kreativitet är?
Vilken bra fråga! Jag kommer nog att använda mig av många olika definitioner men jag kommer alltid ha med någon form av nyskapande/nydanande i beskrivningen. Kanske att kreativitet är när du skapar något du aldrig sett förut eller finner nya lösningar på ett problem.
Är kreativitet i första hand en tillgång som eleverna får använda i sitt slöjdande, eller är det något eleverna kan och ska utveckla i och genom slöjdundervisningen?
Min egen övertygelse är att det finns en skaparkraft i alla individer. Elever kommer till skolan med mer eller mindre utvecklad kreativitet och där slöjdens uppgift är att ge den näring och utmaning. Det finns olika teorier kring det, vissa skulle kalla den kreativiteten för en informell kreativitet medan en formell kreativitet måste bli erkänd av samhället för att få kallas kreativ. Alltså väldigt få förunnade.
Hur menar du att man som slöjdlärare ska förhålla sig till kreativitet i relation till sin slöjdundervisning?
Det svåra med kreativitet och skapande verksamhet överhuvudtaget är att göra den mätbar och jämförbar mellan elever och länder. Vad som är kreativt för en elev behöver inte vara det för en annan. Kunde slöjden mäta hur mycket kreativitet som har utvecklats hos en elev så skulle inte den nationella utvärderingen berätta att slöjd är det ämne som eleverna anser sig ha minst nytta utav. I gengäld har slöjdämnet en unik möjlighet eftersom det enligt eleverna i samma utvärdering är ett av skolans intressantaste och roligaste ämne i skolan, till skillnad från matematik där det finns motivationsutmaningar.
Utifrån din granskning av kreativitet i kursplanerna för slöjd och matematik – hur skulle du önska att nästa läroplan förhåller sig till kreativitet, generellt och i relation till slöjdämnet?
Först måste jag få ge en hyllning till min handledare som insisterade att jag skulle lägga till diskursanalys som metod för examensarbetet, det har varit en ögonöppnare! Läroplansförfattare måste ha på sig diskursanalys-glasögonen, de måste förstå att de själva kommer lägga till underförstådda poänger och oemotsagda självklarheter från den diskurs de tillhör. Tyvärr tror jag att alla slöjdlärare som någonsin fått sitt ämne ifrågasatt kommer agera utifrån det. Jag hoppas att vi till nästa läroplan kan värdera den praktiska kunskapen lika högt som den teoretiska, jag tror att det är först då de praktiska ämnena kommer till sin rätt.
”Alternativt är att var och ett av skolans ämnen får fritt tillhandahålla sig med begreppet kreativitet och lägga till sin egen definition av kreativitet.” Tror du att det hade gjort det enklare för slöjdlärare i sin undervisning om det fanns en tydlig definition kopplat till slöjdämnet? Eller ser du svårigheter med det?
Jag tror inte det hade gjort det enklare för slöjdlärare, men en övergripande definition av vad styrdokumenten menar med kreativitet hade förklarat varför matematiken i styrdokumenten kan bli tillskriven kreativitetsbegreppet oemotsagt medan slöjdämnet måste argumentera för det.
Det har gått några år sedan du skrev uppsatsen, hur ser du på kreativitet och slöjdundervisning idag?
För att främja kreativitet måste slöjd vara ämnet med bäst förutsättningar tänker jag! Det är inte enbart frågan om att finna en specifik lösning på ett problem. I slöjd börjar du med en tanke, en idé som ska få en yttre gestalt och längs vägen ska du ta ställning till problem som oftast har många alternativa lösningar. Dessutom ska du sätta din egen prägel på formgivning och design.
Information om Desirée
Arbetar: Som egenföretagare inom annan bransch
Bästa slöjdminne: Måste vara den gången en elev var så inne i slöjdandet att hon av misstag kallade mig för mamma, det var smickrande tycker jag!
Kommentera