Professor emeritus Lars Lindström och slöjd

Professor emeritus Lars Lindström somnade in den 31 januari. Vi är många som minns Lars vänliga och lyssnande framtoning. Utöver varma minnen lämnade Lars efter sig en ovärderlig textskatt. Vi kommer att fortsätta minnas, använda och vidareutveckla grundtankar och begrepp. Marléne Johansson minns och skriver om Lars Lindströms betydelse för slöjdforskingen:

Mitt första minne av Lars Lindström var hans medverkan i betygsnämnden vid min doktorsdisputation. Under doktorandtiden hade jag främst läst Lars texter i relation till bildämnet, kreativitet och estetiska lärprocesser. Efter disputationen glömde Lars kvar min avhandling på en fönsterbänk. Jag tog mig friheten att bläddra i den och såg, både till min förskräckelse och till glädje, hur han noga hade läst min avhandling då han hade gjort understrykningar i nästan varje stycke och rikligt markerat med gula lappar. När jag framöver med lite rädsla frågade Lars om detta svarade han mycket vänligt att han hade markerat sådant som var intressant. Utöver min positiva lättnad uppfattade jag att den noggranna läsningen också speglade ett genuint slöjdintresse hos Lars.

Efter disputationen skrev vi en större forskningsansökan för ett forskningsprojekt i slöjd till svenska Vetenskapsrådet. Lars Lindström vid Stockholms universitet var huvudsökande och Kajsa Borg vid Umeå universitet, Marléne Johansson vid Göteborgs universitet och Viveca Lindberg vid Stockholms universitet var medsökande i projektansökan. I mycket stor konkurrens beviljades KOMOLÄR-projektet (Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker). Med det stora projektanslaget blev det också möjligt att anta två doktorander; Peter Hasselskog vid Göteborgs universitet och Anna Ekström vid Stockholms universitet. Utöver den slöjdforskning som genomfördes och publicerades under Komolärprojektet bidrog projektet dessutom till två doktorsavhandlingar. Peter Hasselskog disputerade vid Göteborgs universitet, 2010, med avhandlingen Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen och Anna Ekström disputerade vid Stockholms universitet, 2012, med avhandlingen Instructional work in textile craft. Studies of interaction, embodiment and the making of objects. Lars Lindström engagemang bidrog till Komolärprojektets värdefulla tillskott för slöjdforskningen.

Lars Lindstöm var en flitig skribent och uppmärksammades, utöver i Sverige, både i Norden och i internationella sammanhang och fick ta emot ett prestigefyllt pris inom det bildpedagogiska området i USA. Inledningsvis, och främst, var Lars forskning riktad till bildområdet, men över tid skrev han också texter gentemot estetiska ämnen och slöjd. Lars forskning finns att ta del av både på svenska och engelska i åtskilliga artiklar, rapporter och böcker. Likaså gjordes flera intervjuer som t.ex. publicerades i Pedagogiska magasinet och i tidskriften UTTRYCK.

I relation till slöjd, och inför egen mer ingående läsning, uppmärksammar jag här kort tre av Lars Lindströms texter:

Lars forskning och tankar om pedagogisk bedömning finns avrapporterade i ett flertal publikationer. En artikel, som relaterar till slöjd, är The multiple uses of portfolio assessment som är publicerad i ett temanummer om slöjd i Journal of research in teacher education, nr 2‒3, 2006. I artikeln beskrivs forskning, erfarenheter och tankar om hur samlade arbeten i portfolios kan användas för bedömning och lärande. Portfoliometoden utgår bland annat ifrån hur den kan användas för utvärdering, bedömning och undervisning i skapande verksamhet. I artikeln lyfts, utöver att lärare kan ta del av elevernas samlade arbeten i portföljer, elevernas möjligheter att reflektera, värdera och lära av eget arbete. För vidare läsning, se referens nedan.

En annan mycket använd text som relaterar till slöjd är publicerad i ett temanummer i Kritisk utbildningstidskrift, KRUT, nr 133/134. 2009, i kapitlet om Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd. I tabellen nedan beskrivs ämnesspecifika och ämnesneutrala likheter och skillnader i lärande utifrån att lära sig om, i, med eller genom:

	Konvergent	Divergent
Mediespecifik	Lärande OM	Lärande I
Medieneutral	Lärande MED	Lärande GENOM

Lars Lindstöm har bland annat utvecklat dessa tankar utifrån forskning av Eisner (2002) och Marner och Örtegren (2003). I artikeln beskrivs mer ingående utifrån hur lärande om handlar om baskunskaper, hur lärande i syftar på aktiviteter i handling, hur lärande med är en samordning av uttryck från andra ämnen, och hur lärande genom relaterar till övergripande kompetenser. Med mediespecifik menas det specifika för ett skolämne och medieneutral att det inte relaterar till ett visst ämnesområde. Konvergent lärande syftar till för eleven i förhand kända mål, och med divergent menas att eleven kan kombinera i nytt eller annat sammanhang. Lars beskrivningar av olika sätt att lära har använts och utvecklats i flera texter och avhandlingar inom slöjd och skapande verksamheter.

Den tredje texten är publicerad i boken Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd, 2008, som Lars var redaktör för tillsammans med Kajsa Borg. I kapitlet Novis eller expert? Om bedömning inom slöjd och hantverk, beskrivs Processkriterier (Idé och planering, Genomförande, Värdering) i en matris utifrån att vara expert eller novis. Likaså redogörs för bedömning utifrån Produktkriterier (Hantverk, Form) i relation till expert och novis. Process- och produktkriterier är i detta kapitel relaterade till bedömning av lärarstudenters och konsthantverkares kunnande inom metallslöjd. I en underlagsrapport Portföljvärdering av elevers skapande i bild, i samband med Skolverkets utvärdering av skolan 1998, presenteras ytterligare en beskrivning av produkt- respektive processkriterier som jag personligen tycker är än mer användbara. I rapporten beskrivs tre produktkriterier (1‒3) och fyra processkriterier (4‒7) samt ett sammanfattande omdöme (8):

Produktkriterier:

1. Förverkligande av intentionen
2. Färg, form och komposition
3. Hantverksskicklighet

Processkriterier:

4. Undersökande arbete
5. Uppfinningsförmåga
6. Förmåga att utnyttja förebilder
7. Förmåga till självvärdering

Övrigt:

8. Sammanfattande omdöme

Variationer av än fler texter om portfolio, kreativitet och bedömning finns publicerade både på svenska och på engelska. Det är nog precis så som det är tänkt, dvs. dels att använda forskningen som utgångspunkt, dels att utveckla den. Vid en fråga i samband med att Lars skulle uppnå pensionsålder svarade Lars ”att man kan väl inte pensionera sig från forskning”. Vi kommer att fortsätta och läsa, reflektera, använda och utveckla forskningen. Tack Lars!

Text av: Marléne Johansson

Referenser

Eisner, E. (2002): The arts and the creation of mind. Yale, USA: Yale University Press.

Lindström, L. (2006). The multiple uses of portfolio assessment. Journal of Research in Teacher Education, 2–3/2006, 53–68.

Lindström, L. (2008). Novis eller expert? Om bedömning inom slöjd och hantverk. I K. Borg & L. Lindström (Red.) Slöjda för livet – om pedagogisk slöjd, s. 158–170. Stockholm: Lärarförbundets förslag.

Lindström, L. (2009). Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd. Kritisk utbildningstidskrift, KRUT, 133/134, 57–68.

Lindström, L., Ulriksson, L. & Elsner, C. (1999). Portföljvärdering av elevers skapande i bild (Skolverkets underlagsrapport, 99:488). Stockholm: Liber.

Lindström, L., Borg, K., Johansson, M. & Lindberg, V. (2003). Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker (KOMOLÄR-projektet). Beviljad forskningsansökan, Vetenskapsrådet, Utbildningsvetenskap. Dnr 139907.

Marner, A. & Örtegren, H. (2003). En kulturskola för alla – estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv (Forskning i fokus, 16). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.