Vid en forskningsdag om Praktiskt kunnande vid Göteborgs universitet på Högskolan för design och konsthantverk, HDK, föreläste professor Ingrid Carlgren om ”Praktiska teorier och teoretiska praktiker” och deltog också under dagen i paneldiskussionerna. I anslutning till forskardagen intervjuades Carlgren också utifrån tankar om kunskapskulturer:
Professor Ingrid Carlgren har arbetat med kunskapsfrågan i hela sitt yrkesliv. Hon menar att lärare har särskilda kunskaper om kunnande och en profession som berör många.
– Vi måste lyfta fram lärarens arbete som kunskapsarbete, säger hon.
Kunskap kan definieras på många sätt och svaret på var kunskapen tar sin utgångspunkt i skiftar på lika många sätt. Ett välkänt uttryck för sambandet mellan empiri och begrepp är att empiri utan begrepp är blind kunskap och att begrepp utan empiri är tom kunskap. På samma sätt hävdar många att förhållandet mellan teori och praktik är det samma – något som redan de gamla grekerna, bokstavligt genom Aristoteles, hävdade.
– De kunskaper och förmågor elever tar till sig i slöjd är komplexa och tillhör till stor del det så kallade ”osynliga lärandet” – det som är svårt att mäta men oerhört viktigt att erhålla. Kunskap om händighet och materialkunskap finns bara i slöjdämnet. ”Handens intelligens” är en viktig kunskap och därför ska ämnet inte teoretiseras och förspråkligas.
Varje tid strävar att skapa en skola som passar samhällets krav. Under 1800-talet och tidigt 1900-talet skapades folkskolan med fokus på att producera idoga arbetare. Informationssamhällets utveckling och förändrade livsmönster påverkar skolans kunskapsuppdrag. Idag ställs kravet att förbereda elever för entreprenörskap, kreativitet och livslångt lärande. Med förändringarna har skolan blivit en scen för ideologiska motsättningar, och politikerna har under åren genomfört genomgripande förändringar i styrdokument och organisation.
– Undervisning är en praktik som påverkar många människor, men kunskapsdiskussionen i dag är ytlig och torftig. Vi måste kvalificera den och möta reaktionära strömningar.
En skrivbordsrensning före pension ledde till Kunskapskulturer och undervisningspraktiker, en kunskapsteoretisk bok som handlar om förhållandet mellan kunskap och undervisning och om de utmaningar lärarens kunskapsarbete står inför.
– Undervisning handlar om att någon ska göra det möjligt för någon annan att lära sig något. Om att utveckla elevernas allsidiga bildning och att utveckla den inom många olika områden. Idag finns det en motsättning inom slöjden. De som vill teoretisera mot de som vill bevara det praktiska hantverket. Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att slöjdämnet utgår från ”The making disciplins”, alltså ett praktiskt kunnande.
Ingrid Carlgrens bok om ”Kunskapskulturer och undervisningspraktiker” är utgiven på Daidalos förlag 2015. Hela boken är mycket värdefull, såväl som ur ett allmänpedagogiskt som ett slöjdpedagogiskt perspektiv.
Helena Bäckhed, frilansjournalist
INGRID CARLGREN
Bor: Studsvik och Stockholm
Titel: Professor emerita i pedagogik vid Stockholms universitet och tidigare rektor för Lärarhögskolan i Stockholm.
Aktuell med: Kunskapskulturer och undervisningspraktiker
Bästa slöjdminne: Jag hade en förfärligt sträng fröken (fröken Alma>) och slet mitt hår för att få till ett par fyrkantiga grytlappar. Så när skolan hade öppet hus besökte min pappa slöjden och efter det började fröken Alma spinna som en katt. Och så slapp jag göra klart grytlapparna.
Länkar till debattartiklar:
http://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/ingrid-carlgren-den-fafanga-drommen-om-tydlighet/
http://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/skuggan-ingrid-carlgren-staten-och-kapitalet/
Diskutera gärna!
Uppfattar du att det finns en motsättning inom slöjden, ”De som vill teoretisera mot de som vill bevara det praktiska hantverket”? Hur tolkar vi Ingrid Carlgrens: ”slöjdämnet utgår från The making diciplins”?
[…] 29/12 Kunskapsdiskussionen i dag är ytlig och torftig […]