Intervju med Pia Brännkärr, slöjddoktorand vid svenskspråkiga Åbo Akademi i Vasa, Finland

Pia Brännkärr är doktorand vid Finlands svenskspråkiga universitet, Åbo Akademi i Vasa. Pia arbetar parallellt som universitetslärare i textilslöjd vid Åbo Akademi och är sedan juni 2019 nyantagen doktorand i doktorandprogrammet i pedagogiska vetenskaper: slöjdvetenskap. Efter att Pia presenterade ett intressant paper med rubriken Utbytesstuderandes upplevelser av slöjd vid Make&Learn-konferensen på HDK vid Göteborgs universitet ställer Slöjdlärarportalen några frågor om doktorandprojektet:

Berätta om din bakgrund och hur du blev intresserad av utbytesstudenters upplevelser av slöjd!

Jag är utbildad pedagogie magister med huvudämnet slöjdpedagogik och är nu inne på mitt fjärde år som universitetslärare i textilslöjd vid Åbo Akademi i Vasa. När jag själv var studerande var det väldigt sällsynt att utbytesstuderande gick på någon av slöjdkurserna. Nu har jag däremot haft utbytesstuderande på flera av mina kurser. Under kurserna som jag själv hållit, har jag kunnat höra kommentarer som ”This is amazing” och att utbytesstuderande önskar att de hade något liknande i sitt hemland. Jag har också börjat märka att tidigare års utbytesstuderande har rekommenderat nya utbytesstuderande att välja slöjdkurser. Det här har i sin tur väckt mitt intresse för vilka upplevelser utbytesstuderande har av slöjdkurserna de deltar i och varför de deltar. Något måste det vara när jag och mina kollegor plötsligt har kunnat ha till och med 10–15 utbytesstuderande som knackat på vår dörr och frågat om det inte finns någon slöjdkurs som de kan delta i.

Vad är det du vill forska om och hur planerar du att genomföra och skriva om din kommande forskning?

Dels vill jag forska i vilka upplevelser utbytesstuderande har av slöjdkurser som de deltar i under sin utbytesperiod vid Åbo Akademi i Vasa, dels vill jag också forska i vilka motiv och bakgrundsfaktorer som påverkar utbytesstuderandes val att avlägga en eller flera slöjdkurser under sin utbytesperiod. Förutom det här är jag också intresserad av bl.a. vilka spår en slöjdkurs lämnar hos utbytesstuderande efter att de har rest tillbaka till sitt hemland. Det kommer att bli en sammanläggningsavhandling där varje artikel har en egen infallsvinkel på ämnet utbytesstuderande i slöjd.

Du är anställd på slöjdlärarutbildningen men är samtidigt doktorand, hur är det och vad innebär arbetet?

För tillfället innebär det att största delen av min arbetstid går åt till undervisning medan en tredjedel av min arbetstid är tänkt att gå åt till egen forskning. Konkret innebär det här att jag för tillfället inte går framåt med mina doktorandstudier i samma takt som någon som är forskarstuderande på heltid. Att jag undervisar själv betyder att jag i min egen undervisning kommer i kontakt med utbytesstuderande och på så sätt har möjlighet att, när det behövs, samla in nytt material till min forskning. Att jag själv kommer i kontakt med utbytesstuderande som avlägger slöjdkurser gör också att jag oväntat kan snubbla över nya intressanta frågeställningar inom temat.

Vilka erfarenheter har du med dig in i avhandlingsarbetet?

Jag har personlig erfarenhet av att undervisa utbytesstuderande i slöjd och det är till stöd när jag ska välja frågeställningar inom ämnet. Jag har tidigare erfarenhet av att ha skrivit en magisteravhandling inom slöjdpedagogik. Förutom det har jag även handlett några studerande i deras kandidatarbeten. I det här skedet känns det ändå aningen ovant att själv igen vara i studeranderoll och den som ska producera texten. 

Du är ganska nyantagen, hur tror du att det kommer att bli att vara doktorand?

Jag är ännu riktigt i början så det mesta känns både nytt, spännande och aningen skrämmande. Att vara doktorand tror jag kommer vara både lärorikt och intressant men också tungt mellan varven, som med det mesta annat. Som doktorand tror, och hoppas jag, att jag också kommer komma i kontakt med andra som är i liknande forskarskede som mig själv. 

Framtida visioner, för din forskning, för slöjdämnet?

När man själv är uppväxt med slöjd finns det garanterat många saker som man tar som en självklarhet inom ämnet slöjd och som man inte alls reflekterar över. Jag hoppas att min forskning kan lyfta fram intressanta och tankeväckande saker som en utomstående kan uppfatta i slöjdämnet, men som en som är van vid ämnet inte alltid noterar eller fäster vikt vid.

Aktuell med: Nyantagen slöjddoktorand vid svenskspråkiga Åbo Akademi i Vasa, Finland.

Bästa slöjdminne:Jag har hunnit samla på mig många fina slöjdminnen under åren i och med att slöjd funnits med på olika sätt från min barndom fram till i dag när jag undervisar slöjd för kommande lärare. Innan jag studerade till slöjdlärare tog jag examen inom beklädnadsbranschen och studerade slöjd ett år på en folkhögskola. Under alla de där skedena har det skapats olika slöjdminnen. Två fina slöjdminnen som jag vill lyfta fram är från min barndom. Det är när jag fick sitta tillsammans med farmor och lära mig sticka, och när jag tillsammans med morfar med en handborr fick borra hål efter hål i olika träbitar. Det här är kan verka som två små saker men för mig var det då någonting som var roligt, nytt och spännande att få göra.