”Varför ska jag lära mig det här?”

I slutet av sin lärarutbildning skriver alla lärarstudenter ett examensarbete. Numera finns de flesta uppsatser tillgängliga för alla i digital version via respektive lärosätes biblioteksdatabaser. Slöjdlärarportalen vill gärna lyfta fram några av dessa oftast mycket intressanta studentarbeten som underlag för reflektion och diskussion.

Rubriken är titeln på Lisa Fjaervolls examensarbete i slöjd inom ämneslärarprogrammet 2016. I sin studie undersöker Lisa hur några slöjdlärare ser på slöjdämnets nyttoaspekter och hur de tänker kring att förmedla dessa till sina elever. Arbetet är både aktuellt och läsvärt, det kan utgöra grunden för reflektion och diskussioner om hur slöjdlärare, elever och en bredare allmänhet kan se på och uppfatta slöjdämnet.

Ett intressant perspektiv på frågan om ”nyttan med slöjden” kan även fås genom att studera och jämföra Skolverkets nationella utvärderingar av slöjdämnet 1992, 2003 och 2013.

I huvudrapporten från utvärderingen 1992 inleds diskussionskapitlet:

Utvärderingen visar att slöjden har en stark ställning bland eleverna. Undervisningen upplevs som engagerande och rolig, och dessutom uppfattar man slöjden som ett viktigt ämne. De kunskaper och färdigheter man förvärvar uppfattas som nyttiga i sammanhang utanför skolan (Skolverket, 1993 s. 55).

I utvärderingen från 2003, NU03, står under rubriken ”Attityder till slöjdämnet”:

När det gäller slöjdkunskapernas betydelse är attityden dock mindre positiv. 60 procent uppger visserligen att det är viktigt att ha kunskaper i slöjd, men slöjdkunskaper anses inte viktiga för vare sig fortsatta studier eller framtida arbete enligt 74 procent av eleverna. Pojkar tillmäter slöjdkunskaper något större värde än flickorna. Denna syn på slöjdämnet stämmer väl med den bild som framträder i den generella elevenkäten när eleverna får ange de tre roligaste ämnena, respektive de ämnen de har mest och minst nytta av. Slöjd utgör tillsammans med idrott och hälsa, bild och musik de roligaste ämnena. Medan slöjd, bild och musik är de tre ämnen eleverna anser sig ha minst nytta av (Skolverket, 2005 s. 34).

I Skolverkets senaste ämnesutvärdering, NÄU13, framgår av rapporten ”Slöjd i grundskolan” att en ungefär lika stor andel av eleverna i åk 9 som i föregående utvärdering uppfattar att de har nytta av det de lärt sig i slöjden, men där står också:

Däremot är det en viss skillnad mellan årskurserna i hur eleverna ser på nyttan av kunskaperna. En något större andel av eleverna i årskurs 6 (cirka 80 procent) än i årskurs 9 (cirka 70 procent) svarar att de har nytta av kunskaperna från slöjdundervisningen.

En jämförelse av svaren från elever i årskurs 9 med olika materialinriktningar visar på signifikanta skillnader. Elever i grupper med textilslöjd håller i lägre grad med om att ”slöjd är ett lärorikt och allmänbildande ämne”, och att ”slöjd är ett viktigt ämne”. I årskurs 6 håller elever i textilslöjd i lägre utsträckning med om att ”jag har nytta av det jag lär mig i slöjd”. (Skolverket, 2015 s. 75)

Ovanstående citat från Skolverkets tre senaste nationella utvärderingar, med drygt 20 års mellanrum från NU92 till NÄU13, visar att eleverna under lång tid uppfattat slöjdämnet som roligt, snarare än som ett ämne som ger dem nyttiga kunskaper för framtiden. Möjligen kan bilden från NU92 tolkas som att den uppfattade nyttan med slöjdämnet till och med har minskat sedan 1992. Varför ser eleverna i så liten utsträckning nyttan med slöjdämnet idag? Det går att spekulera över orsakerna, kan det till exempel vara så att:

• Innehållet och undervisningen i slöjdämnet inte har förändrats på samma sätt som ungdomars ”liv och intressen”, eller har inte följt samhällsförändringarna i stort sedan 1992
• Vi som företräder slöjdämnet i olika roller har inte varit tillräckligt bra på att förklara mål och framtida nytta med de kunskaper och förmågor som utvecklas i och genom slöjdundervisningen
• Eleverna kopplar ensidigt frågan om slöjdämnets nytta till ”hantverkskunnande” eller kunnande i textil respektive trä och metall, och en majoritet av eleverna ser idag inte sådant kunnande som tillräcklig nyttigt

I sitt examensarbete har Lisa genomfört kvalitativa intervjuer med fyra behöriga slöjdlärare, tre i trä- och metallslöjd och en som undervisar i textilslöjd. I resultatdelen presenterar hon resultatet i tre huvudteman som framkommit genom analysen av intervjuerna: 1. Personlig utveckling, 2. Förankrade teoretiska kunskaper genom praktiskt arbete, och 3. Förståelse för material och produkters värde. Därefter presenteras de intervjuade slöjdlärarnas tankar kring hur nyttan med kunskaper från slöjdundervisningen kan synliggöras för eleverna.

I sin avslutande reflektion konstaterar Lisa, dels att slöjdämnet faktiskt utvecklar många olika förmågor hos eleverna som är nyttiga för både individen och samhället, dels att man som slöjdlärare behöver synliggöra kunskapsutveckling på flera plan för eleverna.

Lisa avslutar med, vilket är en av flera viktiga anledningar att läsa och diskutera uppsatsen:

Ifrågasättandet av slöjdämnets nyttoaspekter kan framstå som provocerande, men min förhoppning är att det kan komma något gott ur diskussionen kring ämnet. Att ämnet står inför stora utmaningar när det kommer till att belysa dess nytta och relevans är inget vi kan komma ifrån, men jag anser däremot att debatten kan leda till en utveckling av ämnet och sättet vi pratar om dess nytta. Jag kan se att detta arbete visar på positiva konsekvenser för mitt framtida yrkesliv som slöjdlärare i grundskolan. Jag har fått en insikt i hur komplext detta område faktiskt är samtidigt som jag har fått en förståelse för hur viktigt det är att belysa de kunskaper som man faktiskt utvecklar genom slöjdämnet. (Fjaervoll, 2016 s. 37)

Slöjdlärarportalen kontaktade Lisa för att höra hur hon ett år efter avslutad ämneslärar­utbildning arbetar med att synliggöra nyttan med slöjdämnet för sina elever.

Efter drygt fyra års studier till ämneslärare har du nu varit verksam som slöjdlärare i ett år. Har din syn på elevers uppfattade nytta av slöjdämnet, och hur man som lärare kan arbeta för att synliggöra nyttan, förändrats under ditt första år som slöjdlärare?

Både ja och nej. Det händer fortfarande att elever ställer frågan ”Varför ska jag lära mig det här?” Jag brukar fråga mina elever varför de tror att vi har slöjd och vad det är vi egentligen lär oss när vi slöjdar. Svaren kan variera men ofta får jag svar som har med själva hantverkskunnandet att göra. Att vi lär oss hur vi hanterar verktyg samt hur vi bygger och lagar saker. Det finns även de som svarar att det är bra att ha slöjd om man ska bli till exempel hantverkare när man blir stor. Överlag så upplever jag att elevernas tankar stämmer ganska bra överens med det resultat som framkom i de nationella utvärderingarna.

Hur arbetar du konkret i din undervisning för att belysa nyttan med slöjdämnet för eleverna?

Jag brukar försöka utveckla diskussionen kring varför vi har slöjd genom att prata om ämnets syfte samt de förmågor som vi ska utveckla i slöjden. Bland annat så brukar jag prata med mina elever om arbetsprocessen för att belysa att det inte bara är den färdiga produkten som räknas. När vi går från en idé till en färdig produkt så händer det massa saker däremellan. Till exempel så stöter vi ibland på problem som vi måste lösa för att ta oss vidare, vi prövar och omprövar och vi utvecklar våra idéer. Detta är något som jag försöker synliggöra.

Vilket är ditt råd till andra slöjdlärare för att eleverna ska uppfatta slöjdämnet som nyttigt i och för deras fortsatta liv?

Jag har snart jobbat som slöjdlärare i ett år så jag letar fortfarande efter sätt att förmedla hur eleverna utvecklar sina kunskaper i slöjdämnet. Däremot så tror jag inte att vi behöver ta bort fokus från det praktiska arbetet i slöjden för att få eleverna att känna att ämnet är meningsfullt och relevant. Jag tror att mycket av det som vi slöjdlärare redan gör idag är bra men att det handlar om att synliggöra lärandet som sker i görandet samtidigt som vi ger eleverna stöd när det kommer till att analysera och reflektera över arbetsprocessen. Bara för att eleverna upplever att ett ämne är roligt behöver det inte betyda att det inte är nyttigt. Om vi knyter an undervisningen till elevernas erfarenheter och intressen, samtidigt som vi pratar om och synliggör lärandet så tror jag att eleverna kan känna att slöjden är något som är meningsfullt, både nu och i deras framtida liv.

Kort om Lisa som 2016 skrev examensarbetet ”Varför ska jag lära mig det här? En undersökning av hur slöjdlärare ser på och förmedlar sitt ämnes nyttoaspekter”

Jag är 28 år. Jag är uppvuxen i en liten stad i Värmland men flyttade till Göteborg för att utbilda mig till ämneslärare med slöjd som förstaämne. Just nu bor jag och jobbar som slöjdlärare i Göteborg där jag undervisar elever i årskurs 3-6 i trä- och metallslöjd.

Bästa slöjdminne: Jag har många bra minnen från mitt år på Vadstena folkhögskola där jag gick textillinjen. Under detta år utvecklades mitt intresse för slöjd och hantverk samtidigt som jag lärde känna många intressanta människor som delade mitt intresse. Vi spenderade många timmar tillsammans i fikarummet med en stickning eller ett broderi i handen. Detta varvades med sena kvällar vid vävstolen där jag kämpade för att bli klar med mina linnehanddukar.