SLÖJDforsk, nationellt slöjdforskarnätverk 

Ett nytt nationellt slöjdforskarnätverk, SLÖJDforsk, inrättades i slutet av januari 2020 när slöjdforskare och ”slöjddoktorander” möttes i Linköping. Att forskarnätverkets första möte förlades till Linköping berodde bland annat på de diskussioner som pågått om slöjdlärarutbildningens framtid vid Linköpings universitet. 

”Minsta gemensamma nämnare” för slöjdforskarna i SLÖJDforsk är att vara anställd och aktiv slöjdforskare med lic.- eller doktorsexamen, eller att vara antagen och aktiv ”slöjddoktorand”. I SLÖJDforsk ska forskningen relatera till svensk skolslöjd eller slöjdlärarutbildning. 

”Alla” ställde upp och till mötet kom 10 anställda/aktiva slöjdforskare med doktorsexamen och 9 antagna/aktiva slöjddoktorander. För några år sedan hade det inte varit möjligt att samla en så stor grupp med Sveriges slöjdforskare, men äntligen blev det möjligt. Sveriges professor i slöjd, Marléne Johansson, initierade SLÖJDforsk och höll i mötesdagarna, men alla bidrog till innehåll och kloka tankar inför fortsatt arbete. 

Initiativet med att samla landets slöjdforskare i ett nationellt slöjdforskarnätverk, SLÖJDforsk, är angeläget på flera vis. Eftersom det bara är Umeå, Göteborg, Linköping och Konstfack som utbildar lärare för skolans slöjdämne, och att behovet är mycket stort för återväxten av landets 7000 slöjdlärare (med stora pensionsavgångar och brist på behöriga slöjdlärare etc.) kan man tycka att det utöver Linköpings ekonomidiskussioner dessutom borde vara en nationell angelägenhet att dels utbilda tillräckligt många slöjdlärare, dels satsa på slöjdforskning och forskarutbildade slöjdlärarutbildare. Målet med att ”kraftsamla” Sveriges slöjdforskare inom skolslöjd och slöjdlärarutbildning är att tillsammans – på olika vis och i olika sammanhang –än bättre kunna stärka och agera för skolans slöjdämne och landets slöjdlärarutbildningar med hjälp av SLÖJDforsk. 

I ett inledande samtal vid mötet i Linköping uttalade sig Marléne Johansson, professor i slöjd:

Slöjdkunskaper är mer aktuella än någonsin! Brist på forskning, och en dold agenda om slöjdens kunskapsinnehåll, bidrar till att skolans slöjdämne allt för ofta debatteras utifrån eget tyckande och oreflekterade grunder. Den typ av kunnande slöjdaktiviteter erbjuder är angelägna inför fortsatta utmaningar, och speciellt i relation till hållbar utveckling. Slöjdämnets bidrag behöver lyftas, både i och utanför skolan, såväl för elever och lärare som för personer och beslutsfattare som kan vara mindre insatta i slöjdrelaterade verksamheter. Bristen på behöriga slöjdlärare är omfattande och stora pensionsavgångar är på gång. Initiativet med att samla slöjdforskare i ett nationellt slöjdforskarnätverk, SLÖJDforsk, är angeläget på flera vis. 

Alla slöjdforskare har ”fullt upp”, men trots personernas redan höga arbetsbelastning resulterade diskussionerna under SLÖJDforsk-dagarna i flera framåtblickade och konkreta aktiviteter. Slöjdlärarportalens möjligheter lyftes speciellt som en väg, dels med dess veckotexter som läses och används i olika sammanhang, dels att den delas och sprids i olika sociala forum. Slöjdlärarportalen kommer att inrätta en egen ”knapp” på portalens hemsida med information om SLÖJDforsk, mer information kommer allteftersom.