Slöjdämnet och kreativitet

I förra veckans text på Slöjdlärarportalen intervjuades Desirée Håkansson angående sitt examensarbete. Den här veckan följer en text skriven av Leif Blomqvist utifrån frågan om hur han arbetar med kreativitet i sin undervisning.

Enligt Läroplanen (Skolverket, 2017) ska skolan ”stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem” (s. 9). Begreppet kreativitet återfinns sedan i flertalet ämnen så även i slöjd. Kursplanen för slöjd skriver t ex fram att undervisningen ska ”bidra till att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt” (s. 246). Hur kan elever ta sig an uppgifter på ett kreativt sätt och hur kan elevers kreativitet stimuleras i och genom slöjdundervisning? I Skolverkets senaste nationella utvärdering, NÄU13 (Skolverket, 2015) fick elever svara på frågan om vad de tycker är det bästa med slöjdämnet. Elevsvaren grupperades i fyra kategorier där en av kategorierna sammanfattas så här ”möjligheten till kreativitet och eget inflytande över uppgifterna och att få skapa själva” är en av de bättre aspekterna med ämnet (s. 52). Frihet och kreativitet beskrivs också bland eleverna som en kontrast till andra ämnen. Ett visst motstånd till att vara kreativ framkommer också när elever fått svara på frågan vad de tycker är det sämsta med slöjdämnet. Bland annat upplever eleverna att det är jobbigt att vara kreativ. En elev uttrycker sig på följande sätt ”Ja, det värsta är nog att man måste vara så himla fantasifull, det är svårt att komma på idéer ibland” (s. 74).

Kommentarmaterialet i slöjd (2017) lyfter att ”kreativitet är väsentligt för att eleverna ska kunna utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap…” (s. 7) och menar vidare att, ”självtillit, självkännedom, idérikedom, handlingsberedskap, samarbets- och kommunikationsförmåga – det vill säga att kunna se möjligheter och lösningar och omsätta idéer i handling” (s. 7). Vidare lyfts att ”i slöjdundervisning finns alla möjligheter att träna och utveckla nyfikenhet och kreativitet…” (s. 7).

Mot ovan bakgrund fick Leif Blomqvist frågan om hur han arbetar med kreativitet i sin undervisning.

Berätta om hur du arbetar med att ge eleverna förutsättningar att utveckla nyfikenhet och kreativitet i din slöjdundervisning!

Av: Leif Blomqvist

Vad är det att inspirera någon? Eller hur är det att hitta inspiration? Hur kan man jobba med inspiration i slöjden? Finns det några givna regler eller tydliga linjer att följa? Det tycker inte jag. Det som passar för en elev är inte säkert att det passar för nästa elev. Det är kanske också så att det som passar för en lärare att ha i sin undervisning kanske inte passar för en annan. Jag tycker att det kan vara problematiskt att bara blint lyssna på hur andra gör och sen köra likadant själv.

Jag tycker att en idé måste få växa fram, den måste prövas och omprövas. Även om jag visserligen är ute runt om i landet och berättar om hur jag bedriver min undervisning, så är jag noggrann med att tala om att det är just min undervisning jag bedriver och ingen annans. Det är mina elever som har format min undervisning och det är deras behov som leder mig vidare. Det som passar för mig och mina elever, passar just mig och mina elever, för att jag har testat det och genom beprövad erfarenhet har jag hittat det sätt som passar mig.

Min undervisning präglas av mina filmer och exempel som eleverna tar del av före, under och efter ett projekt som eleverna skall jobba med. En del kanske skulle kunna säga att elever kanske hoppar över idéstadiet på grund av att jag serverar dem färdiga idéer. Men jag skulle vilja säga att vi sakta men säkert övar på att bli mer och mer kreativa. Ibland jobbar vi med färdiga idéer för att det inte är just idéskapande som ligger i fokus i det aktuella arbetsområdet. Det beror naturligtvis på vad syftet med uppgiften är.

Jag har under mitt arbete som slöjdlärare mött elever som redan från början är mycket kreativa och hittar inspiration i vad jag än lägger framför dem och naturligtvis har jag även mött motsatsen. Utmaningen är att möta dessa olikheter i samma undervisning. Förutom att jag försöker visa olika projekt att jobba med i mina filmer på YouTube så försöker jag hitta olika sätt för eleverna att söka sig vidare. Jag kommer här att ta upp tre exempel, förutom mina filmade inspirationsklipp, på hur jag jobbar med inspiration i min undervisning.

Ett exempel är ett projekt där eleverna (i detta fall år 4) skulle jobba med urholkning. Vi pratade om kvalitet och hur resultatet kan se ut och jag lade fram ett antal olika skålar som eleverna fick ett antal frågor till. Frågorna kunde handla om att de skulle leta fram den skål de tyckte var finast, bra gjord, bra funktionalitet och så vidare. Eleverna fick samtala med varandra och ta hjälp av varandra för att kunna göra kloka beslut inför sina egna idéer till skålar. Uppgiften kan till exempel handla om att eleverna skall utgå från deras favoritgodis. Ett sätt att inspireras är att visa på ett antal färdiga skålar där eleverna får diskutera färg och form samt hur de motiverar sina val. Det gör att de ser hur kvalitet kan se ut. Det blir ett sätt att hjälpa eleverna att få igång tankarna och inte minst så hjälper de varandra att få igång tankar och idéer inför sitt arbete.

Ett annat exempel är ett projekt där en årskurs nia jobbade med arkitektur och förvaring. Eleverna fick börja beskriva vilken byggnad/byggnader eller del av byggnad som de ville ha som inspiration och sen fick de dela med sig av sina tankar på en digital anslagstavla. Jag märkte under den uppgiften att de elever som hade svårt att hitta inspiration eller svårt att komma vidare kunde se hur kompisarna tänkte och ville jobba och sen kunde de ta exempel ur kompisarnas arbete och komma vidare. Eleverna blev lärare åt sina klasskompisar och tillsammans kom de längre än var och en för sig.

Ett tredje exempel var när jag började hela projektet med ett skådespel där jag läste upp ett fiktivt mail som jag sa att jag hade fått från ett lokalt företag som sålde läsk och de ville ha något som de skulle kunna sälja tillsammans med läsk. Eleverna tyckte det verkade spännande och satte igång att utveckla olika idéer. De jobbade enskilt eller i grupp och de fick fram riktigt roliga hyllor och andra tillbehör till läsk.

Jag tycker att inspiration inte är något som bara kommer till eleverna eller mig själv för den delen. Jag kan bara ta mig själv som exempel när jag vill skriva något till min blogg eller göra något slöjdarbete privat. Känner jag inte inspiration eller vet vad jag skall skriva om eller arbeta med så är det omöjligt eller nästintill omöjligt att få till något. Det samma anser jag att vi måste tänka på när eleverna skall jobba med olika projekt i slöjden. Det handlar om att vi skall ge dem förutsättningar för att klara av det vi vill att de skall klara av. För visst skall vi lära ut ett innehåll så att eleverna kan utveckla förmågor i ämnet och då börjar det med oss som lärare.

Leif Blomqvist

Arbetar: Engelbrektskolan i Borås som slöjdlärare. Har tidigare jobbat på Särlaskolan och Sandgärdskolan.

Bästa slöjdminne: Någon av alla de gånger som jag var hos min farfar och vi satt tillsammans i ”snickarboa” och slöjdade och pratade om allt och inget.