Slöjd som hållbar utveckling

I slöjdämnets kursplan står det att elever genom undervisningen ska ges möjligheter ”att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor och om hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling” (Skolverket, 2017a, s. 246). I slöjdundervisningen ska eleverna därmed ges förutsättningar att lära sig om material, materialhantering och hur de utifrån ett samhällsperspektiv kan bidra till en hållbar utveckling.

Hur eleverna rent konkret ska få kunskaper om olika material och hållbar utveckling kan ske på ett flertal olika sätt både vad gäller uppgift och upplägg. Skolverkets kommentarmaterial i slöjd är relativt kortfattat vad gäller hållbar utveckling men beskriver att kunskap om material och digital teknik kan underlätta människans anpassning till ett mera miljövänligt samhälle (Skolverket, 2017b). Frågan är dock vad hållbar utveckling innebär för framtida slöjdande och kan det innebära något mer än god materialkännedom?

Hållbar utveckling är ett begrepp som slog igenom i samband med Brundtlandrapporten 1987 och innefattar ett idealt läge för samhället där levnadsvillkor och resursanvändning möter mänskliga behov utan att äventyra hållbarheten för framtida generationer. Som ett led i detta antog FN:s generalförsamling år 2015 Agenda 2030 för att säkerställa världens utveckling av bland annat hållbarhet, hälsa och utbildning. Agenda 2030 består av totalt 17 mål som ska nås till år 2030 där mål 12 ligger närmast slöjdämnet med sitt fokus på hållbar konsumtion och produktion. Enligt mål 12 kommer världens medelklass att öka, en faktor som är positiv på en individnivå vad gäller förbättrad levnadsstandard men som kommer innebära ökad konsumtion och produktion av varor och resurser. Mål 12 ställer därför krav på länder att säkerställa strukturer som bidrar till mer hållbar konsumtion och produktion (FN, 2018).

Att diskutera och arbeta med hållbar utveckling är viktigt utifrån flera perspektiv. Världsnaturfondens rapport Living Planet Report (2016) visar bland annat att Sverige är ett av de länder i världen som har störst ekologiskt fotavtryck. Enligt Konsumentverket (2018) konsumerar vi dessutom 13,5 kilo textil per person och år. Av det hamnar 8 kilo i soporna medan endast 5,5 kilo återanvänds. Textilerna är ofta producerade utomlands med komplexa produktionslinjer, höga kemikaliehalter och oklara arbetsmiljöer vilket tillsammans gör textilindustrin till en av våra största miljöbovar. År 2015 förädlades exempelvis över världen 90 miljoner ton textila fibrer till produkter av olika slag, vilket är en tredubbling sedan åttiotalet med beräkning att år 2050 vara uppe i 250 miljoner ton (Re:textile, 2017). Inom textilindustrin diskuteras åtgärder för att förändra produktionssätten från linjära till cirkulära system, exempelvis genom återanvändning av material och återbruk av produkter, men vägen är lång, global och komplex. För att kunna genomföra en större förändring mot hållbar utveckling kommer det dock att krävas en global förändring hos både konsumenter och företag.

Möjligheterna för att kunna arbeta med hållbar utveckling i slöjdundervisningen är goda med en mängd undervisningsmaterial både från företag, statliga myndigheter och privatpersoner. Samhällets intresse av hållbar utveckling syns också genom nya produkter inom odling och permakultur, bytessidor på sociala medier, hållbarhetsbloggar och återbruksgallerian ReTuna i Eskilstuna. I Stockholm driver stadsmissionen märket Remake där inlämnade produkter får nytt liv. Forskning om hållbar utveckling och modekonsumtion genomförs på Borås Textilhögskola och Science Park Borås genom projektet Re:textile med syfte att utveckla nya designprinciper, affärsmodeller och produktionssystem som möjliggör cirkulära flöden och bättre hållbarhet i textilbranschen. Den digitala plattformen Fashion Revolution sprider också kunskap om textilindustrin under hashtaggen #whomademyclothes och erbjuder även undervisningsmaterial på engelska för slöjdlärare och elever. Ett bra arbetsmaterial på svenska finns på hemsidan Stilmedveten, ett initiativ som drivs av organisationen Sveriges konsumenter.

Till skillnad från textilindustrin kan slöjdämnet och slöjdandet ses som en motreaktion mot massproduktion och slit-och-släng med sitt fokus på hantverk och hållbar utveckling. Fundera gärna över hur olika undervisningsupplägg kan bidra till lärande i hållbar utveckling och återbruk som når eleverna och ger en förändring på sikt.

Slöjdlärarportalen pratade med författaren Frida Arnqvist Engström om hennes tankar om hållbarhet, slöjd och nya slöjdstipendiet Årets förnyare:

Berätta om dig själv.

Jag är journalist, föreläsare och författare. Jag skriver om slöjd och hantverk och brinner för slöjdens inneboende kreativitet oavsett hur den ser ut. Jag vill gärna se min uppgift som förmedlare av detta, som inspiratör, teoretiker och projektledare. Jag har en blogg som heter kurbits.nu och är med och driver gerillaslojdsfestivalen.se samt tillhör Bagarmossens Resilience Center i Stockholm där jag bor.

Vad innebär hållbarhet för dig?

Hållbarhet innebär för mig slöjd och hantverk. Det är förstås en mycket förenklad bild, men medvetet säger jag så för att jag tror att vi ska börja prata i de termerna. Att det faktiskt handlar om en inställning till tillvaron och att den inställningen kan bidra till förändring.

Hållbarhet är precis som slöjd för mig politik och det är också en metod och en livsstil. Om vi börjar göra mer med händerna i självförsörjande syfte tillämpar vi hållbarhet och börjar på så vis agera mer hållbart.

Vilka trender ser vi i hållbarhet och återbruk just nu?

Jag tycker att det går lite för långsamt men jag är otålig av naturen. Dock gläds jag åt att diskussionen inom hållbarhet och återbruk allt mer landar i att vi pratar om konsumtion. Att vi minskar eller förändrar sättet vi konsumerar saker är ett viktigt steg och den trenden ökar idag, bland annat med större acceptans för byteshandel, fler sajter för lånegarderober, fler sätt att handla med återbruk och återvinning. Intresset för hantverket är ju också en del i en hållbarhetstrend just nu och det är även det (på tiden!) rätt väg att gå.

Hur kan man som privatperson arbeta med hållbarhet och återbruk i sin vardag?

Genom att se över sina befintliga saker är väl det enklaste svaret. Idag är vi jättebra konsumenter och bara på några decennier har vi blivit drillade i att bli proffs på att shoppa vilket vi inte var alls för säg hundra år sedan. Jag skulle vilja se ett skifte till att vi blir bättre också som producenter och att öka förutsättningarna för det genom större kunskapstillförsel. Inte att vi alla ska börja göra våra saker utan det handlar mer om en mental inställning; att titta på sin trasiga strumpa och inte direkt tänka “aha nu måste jag köpa en ny” utan istället “ah kolla, den här kan jag laga”. Dessutom finns det ju så oerhört mycket kreativ glädje och kraft i själva hantverket så om vi är fler som börjar göra, prata och visa så tänker jag att fler kommer förstå tjusningen och av bara farten bli bättre medborgare inom hållbarhet och omställning.

Hur tror du vi kommer arbeta med hållbarhet och återbruk i framtiden?

Mycket mer som en självklar del av producentskap och vardag. Jag vill se och hoppas att vi är mer självförsörjande i dessa frågor, att vi med hjälp av slöjdens metoder kan ha ett självklart handgjort förhållningssätt till hållbarhet och återbruk. Vi behöver fortfarande få till bättre politiska regelverk och samhälleliga direktiv men i det enskilda tror jag att slöjd och hantverk kommer att få ett ännu större genomslag genom diskussionen och omställningen som hållbarhetsfrågorna innebär. Det ser jag som en politisk åtgärd också, och där de som sitter på den fördjupade handakunskapen – slöjdare, utövare, lärare – faktiskt också kan göra skillnad. Gå i täten! Gör din röst hörd, lär ut och visa!

Skolslöjden är ofta barn och ungdomars första möte med hållbarhet och återbruk. Vad innebär slöjd och slöjdande för dig?

Ett kreativt förhållningssätt och ett sätt att leva. Jag tror och hoppas att ett friare förhållningssätt till det vi gör med våra händer ökar motivationen att vilja lära sig iallafall. Jag försöker tänka “hmm hur kan jag göra det här själv?” om mycket och det tror jag att jag har min erfarenhet och mitt möte med slöjden att tacka för.

Berätta om nya slöjdstipendiet Årets förnyare?

Jag sitter med i styrelsen för Föreningen för Svensk Hemslöjd och där har vi instiftat ett nytt stipendium i år. Vi delar ut första stipendiet i september och hoppas inför vårt 120-årsjubileum nästa år att traditionen fortsätter. Vi vill se om vi har möjlighet att lyfta nya slöjdstjärnor för att dels föryngra branschen, dels förmedla till de som är på väg att bli slöjdare att det finns intresse för hantverket. Föreningen äger butiken Svensk Hemslöjd och därför har vi också en plattform för att visa slöjd och hantverk. Stipendiet består av 5000 kr, en utställningsplats i butiken under en viss tid samt ett mentorskap utifrån den produkt eller den verksamhet som man söker med. Stipendiet går att söka fram till 15 juni, all information finns på www.svenskhemslojd.org. Sprid gärna ordet!