Slöjd ger elever förståelse för programmering

Intervju med Carl Heath

I dag har datorer en betydande roll i allt vi gör. De finns överallt i vår vardag och förekommer i alla yrkeskategorier. Nya teknologier och samhällstrender påverkar skolan och elevers förutsättningar i den.

– I den takt samhället utvecklas måste också skolan göra det, säger forskaren Carl Heath.

Med industrisamhället i backspegeln lever vi numera i ett digitaliserat interaktionssamhälle. Vare sig det handlar om matematik, slöjd, språk eller andra skolämnen, och oavsett om man arbetar i förskola, grundskola eller gymnasium, så har den tekniska utvecklingen inneburit nya möjligheter och utmaningar.

– IT är en central del av hela vår samhällskonstruktion, vårt närings- och yrkesliv, vår kunskapsproduktion och för innovationsutveckling. Det är något alla måste förhålla sig till, säger Carl Heath.

Carl Heath har en bakgrund i rollspel, gestaltning och teater, vilket färgar hans syn på teknik. I dag arbetar han som forskare och utvecklare på forskningsinstitutet Interactive Institute Swedish ICT, i Göteborg. Där arbetar han med tillämpad IT och interaktionsdesign – ett område som befinner sig i gränslandet mellan utbildning och nya kreativa uttryck. Det handlar om att experimentera, analysera, förstå och hantera teknikens möjligheter, interaktionen mellan människor och samspelet mellan tekniken och människan.

– En utmaning vi har är att göra eleverna till kreativa producenter av IT istället för passiva konsumenter. Det betyder inte att alla ska bli programmerare men de måste få en förståelse för hur datorer fungerar och hur de ska användas effektivt.

Carl Heath menar att teknik inte är ett självändamål. Likaså menar Carl att IT är ett material i sig själv, likaväl som tyg, trä eller metall.

– Till dem som säger ”Ersätt slöjd med IT och programmering” säger jag att de inte vet vad barn tillägnar sig för lärdomar i slöjdsalen. Slöjd är enormt viktigt och en möjliggörare för programmering.

– Ur en lärares perspektiv bör man se programmering och IT som ett formbart material, oavsett ämne, något som knyter an till skolans utmaningar inom entreprenöriellt lärande.

För Carl Heath är det viktigt att möta barn och elever för att få en förståelse av samtiden, eftersom ung generation speglar förändring.

– För att förstå samtiden måste jag ta del av barns miljöer både fysiskt och mentalt. Allt annat vore tjänstefel.

Han har en materialagnostisk grundsyn, men att taktilt arbete gör det lättare att förstå abstrakta saker.

– I slöjden är det processorienterade arbetssättet viktigt. Man misslyckas, testar igen, och till slut får man oftast till det. Processen att utforska, pröva, misslyckas, omarbeta och pröva igen med hjälp av både verktyg och material är en viktig del i lärandet. Barn är helt orädda för misslyckandet, vilket är bra. Tvärtom, det är viktigt och bör välkomnas. Misslyckandet visar vad som inte fungerar och kan till och med ge hänvisningar om vad som är lösningen.

Från 70-talet och framåt har digitala scener uppstått och sedan 2000-talet finns gör-det-själv-rörelser, där fokus ligger på görandet och mindre på ett särskilt material. Dessutom bidrar dagens snabba digitala teknikutveckling till att använda datorn på helt andra sätt än tidigare. Detta har lett till så kallade makerplaces, där unga människor möts och delar med sig av sina kunskaper.

– Med industrisamhället delades tre grundfundament från bondesamhället upp: design, konstruktion och konsument separerades från varandra. Makerkulturen för samman dessa delar, också i arbetet med digitala verktyg och material. Den går att koppla till har långa anor från traditionellt konsthantverk med rötterna i den gamla hemslöjd-, hantverks- och gör det själv-traditionen.

Slöjdsalen skulle kunna ses som ett makerplace där design, konstruktion och konsument återförenas i en person, det vill säga eleven. Värdet av god design och att vara konsument möts och blandas i slöjdsalen.

– Att delta i alla delar av processen är en grundläggande byggsten i all innovation. Slöjd är ett av ämnena som har bäst förutsättningar att hålla en längre ickelinjär process levande. Får elever med sig skapande och gestaltning från skolan är de mer intressanta för arbetsmarknaden.

Att se IT som ett material bland andra skapar en brygga mellan makerkultur, slöjd och lärande i en digitaliserad skola.

– Förmågan att skapa och att ha förståelse för en skapandeprocess kommer bara att bli allt viktigare, och därmed slöjdämnet om det får möjlighet att uppdatera sig själv och ligga i tid med samhället.

Text: Helena Bäckhed

CARL HEATH

Bor: i Göteborg

Titel: Senior researcher och designer vid Interactive Institutee, ICT, Göteborg.

Aktuell med: Forskare i den Vinnovafinansierade testmiljön Makerskola (www.makerskola.se)

Bästa slöjdminne: Att efter många tappra försök komma hem med en skjorta jag sytt själv, som tog så lång tid att färdigställa att den passade min lillebror

Länkar och lästips: Hör mer av Carl i www.digitalsamtal.se, utforska makerkultur i Facebookgruppen Makerskola eller lär mer om digital samhällskunskap i Facebookgruppen Digital Samhällskunskap.

 

Att diskutera:

Hur relaterar Carls Heaths sätt att se på IT som ett material till slöjdkursplanens långsiktiga mål om förmågan att ”formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker”?