Slöjdlärarportalen initierade för ett tag sedan en studie om vad det innebär att undervisa i slöjd och att samtidigt vara förstelärare. I en veckotext efterlyste vi dels namn och kontaktuppgifter till förstelärare, dels frågor att ställa kring försteläraruppdraget. Gensvaret var stort! Vi fick uppgifter till 19 slöjdlärare som innehar försteläraruppdrag. Ännu större var responsen gällande vad man ville veta om försteläraruppdraget. Förslagen till frågor och inriktning analyserades och grupperades. Utifrån analysen konstruerades enkätfrågor under åtta olika rubriker:
efterlyste vi dels namn och kontaktuppgifter till förstelärare, dels frågor att ställa kring försteläraruppdraget. Gensvaret var stort! Vi fick uppgifter till 19 slöjdlärare som innehar försteläraruppdrag. Ännu större var responsen gällande vad man ville veta om försteläraruppdraget. Förslagen till frågor och inriktning analyserades och grupperades. Utifrån analysen konstruerades enkätfrågor under åtta olika rubriker:
- Först några frågor om dig själv
- Om din utnämning till förstelärare
- Om ”ramarna” kring ditt försteläraruppdrag
- Innehållet i ditt uppdrag som förstelärare
- Slöjdlärarkollegorna i förhållande till dig som förstelärare
- ”Slöjden” och ditt arbete som förstelärare
- Dina erfarenheter av försteläraruppdraget
- Några avslutande öppna frågor
Enkäten blev relativt omfattande, totalt 33 frågor med en kombination av flervals- och öppna frågor. Enkäten sändes via mejl till de 19 slöjd-/förstelärarna. I förutsättningarna angavs att deltagarna såväl som skola och kommun skulle förbli anonyma i resultatpresentationen. Vidare framgick av inbjudan om att delta i enkätundersökningen att vi som arbetar med studien (Slöjdlärarportalens redaktion) skulle veta vem som svarat vad, och att vi eventuellt skulle ta kontakt för att efterhöra intresse för en uppföljande intervju. Enkäten sändes ut i mitten av februari och deltagarna fick omkring tio dagar på sig att svara. Ett par dagar innan deadline sändes en påminnelse till dem som inte svarat. Av 19 utsända enkäter returnerades 13 inom utsatt tid. 6 av de inbjudna skickade inte in någon besvarad enkät. Av dem som inbjöds att besvara enkäten var 17 kvinnor och 2 män, bland de 13 svarande var 12 kvinnor och 1 man. Samtliga svarande bekräftade i enkätens inledning att de hade en förstelärartjänst och att de helt eller delvis undervisar i grundskolans slöjdämne.
I denna första del i avrapporteringen av den genomförda studien ligger fokus på de fyra första frågekategorierna i punktlistan ovan. Vi återkommer i en senare veckotext till övriga frågor.
Först några frågor om dig själv
En gemensam nämnare för samtliga svarande var att de hade lång erfarenhet av att arbeta som lärare. Den med kortast erfarenhet hade arbetat i 11 år, den med längst erfarenhet i 31 år.
En majoritet svarade ”nej” på frågan om de hade ytterligare utbildningar utöver lärarutbildning (utbildningar de enligt frågans formulering själva uppfattade som relevanta för försteläraruppdraget). Fem av lärarna angav andra utbildningar, exempelvis utbildningar i IKT, ledarskap, skräddare, och handledarutbildning.
Antalet år slöjdlärarna hade haft försteläraruppdraget varierade från knappt ett till fem år. Ingen kan ha varit förstelärare längre tid än fem år då reformen genomfördes 2013.
Om din utnämning till förstelärare
10 av 13 svarande hade sökt och fått sin förstelärartjänst i en öppen utannonsering där alla intresserade kunde söka. Två fick tjänsten genom att ha föreslagits eller rekommenderats av andra. En av deltagarna blev först uttagen att delta i ett meriteringsprogram och sökte därefter en förstelärartjänst i sin kommun.
Gällande inriktningen på den förstelärartjänst deltagarna sökt och erhållit visade svaren stora olikheter. Enkätfrågan som ställdes var:
”Uppfattar du att uppdraget vid utlysningen i första hand var riktat mot visst/vissa skolämnen/specifikt område (t ex formativ bedömning), eller öppet så att alla lärare hade möjlighet att söka uppdraget? (beskriv kortfattat)”
Två av svaren anger att försteläraruppdraget i utlysningen var riktat mot slöjdämnet, ytterligare två mot praktisk-estetiska ämnen. I något fall var inriktningen ”digitalisering”, annars var utlysningarna i stor utsträckning öppna, exempelvis med krav- eller målformuleringar som ”god måluppfyllelse”, ”strukturerad”, eller att åstadkomma ”verksamhetsutveckling”. Svaren på frågan antyder att en majoritet av de förstelärartjänster som nu innehavs av slöjdlärare, varit öppna att söka för lärare med andra ämnen. I vilken utsträckning andra förstelärartjänster, som idag innehas av lärare i exempelvis svenska, matematik och engelska, på motsvarande sätt varit öppna att söka för slöjdlärare besvaras inte i denna studie.
Frågan om vem som fattade det reella beslutet om slöjdlärarnas utnämning till förstelärare delar de svarande i två jämnstora grupper; ”Min rektor på skolan/skol-/rektorsområdet”, respektive ”Skol- eller utbildningschef i kommunen”.
För att få en uppfattning om vad som krävs för att bli förstelärare, och vilka egenskaper, förmågor eller erfarenheter som är väsentliga i urvalet, ställdes följande fråga i enkäten:
”Vilka krav eller kriterier uppfattar du vägde tyngst när du utsågs till förstelärare? (sätt ”X” framför ett eller flera av de alternativ som stämmer bäst)”
Svarsalternativen och fördelningen mellan dem framgår av följande diagram:
Om ”ramarna” kring ditt försteläraruppdrag
För 9 av de 13 som besvarat enkäten löper försteläraruppdraget tillsvidare. För de övriga är uppdraget tidsbegränsat, där tre år är vanligast.
För 7 av lärarna gäller försteläraruppdraget för kommunen, för 5 den egna skolan. Någon anger både skola och kommun, men då med delvis olika inriktning. Ytterligare ett svar anger den egna skolan samt övriga skolor inom samma friskoleföretag.
Sex av lärarna uppger att deras försteläraruppdrag i första hand är riktat mot slöjdämnet, en mot flera uttalade skolämnen. Sex har angett ”Annat område/uppgift”, exempelvis formativ bedömning, digitalisering, och skolutveckling generellt.
En majoritet av de svarande (8 av 13) har svarat ”ej definierat” på frågan om hur stor del av heltid deras försteläraruppdrag upptar, fyra anger 20 procent och en 10 procent. Omkring hälften av de som har svarat har inte fasta tider då de ägnar sig åt försteläraruppdraget. Bland den andra halvan anges svar som till exempel:
”Nja, vi har 1 ½ timmes gemensam planeringstid för oss fyra förstelärare tillsammans med rektor. Övrig tid till inläsning m.m. tar jag från min planeringstid”
”1 timme i veckan är avsatt till uppdraget”
”Vi förstelärare har en timmes konftid schemalagd varje vecka, därutöver egen tid”
Nästa fråga gällde om det fanns ett definierat innehåll eller uppgift i det egna försteläraruppdraget. I frågan ingick också tillägget: ”Beskriv i så fall kortfattat, eller bifoga en beskrivning om du önskar”. Två av förstelärarna svarade ”nej”, för de övriga elva visade de kortfattade beskrivningarna stor variation. Flera mer allmänna formuleringar förekom, exempelvis ”att öka måluppfyllelse”, ”behjälplig i kommunen när det gäller slöjdfrågor”, och ”fungerar som bollplank”. Svaren innehöll också tydligt specificerade uppgifter som; ”nätverksledare för alla slöjdlärare”, ”leder Skolverkets modulkurser i digitalisering”, och ”planerar och håller i pedagogiskutvecklingstid för mina kollegor var tredje vecka”. Endast ett av de 13 svaren inkluderade en tydlig och väl strukturerad beskrivning av uppdraget i sex punkter.
Som en följdfråga till frågan om uppdragets innehåll ombads deltagarna att kort beskriva i vilken utsträckning de själva kunnat påverka innehållet och förutsättningarna i uppdraget som förstelärare. 4 av lärarna uppgav att deras egen påverkansmöjlighet var liten eller ingen, 4 att de delvis kunnat påverka innehållet i uppdraget.
”Jag har inte kunnat påverka mitt uppdrag på kommunal nivå. På skolnivå har jag haft liten möjlighet att påverka min inriktning”
”Under de möten vi har finns en ganska stor bit som man själv kan påverka. Tex innehållet på våra pedagogiska konferenser som vi håller i. Förutsättningarna är svårare att påverka, tiden är begränsad och det är svårt att hitta mer tid”
Övriga 6 beskrev hur de själva i stor utsträckning fått vara med och påverka innehållet i sitt försteläraruppdrag:
”Jag har först själv formulerat grunden till mitt uppdrag utifrån min ansökan och har därefter tillsammans med rektor gjort vissa korrigeringar och avgränsningar i uppdraget”
”Jag hade möjlighet att påverka hur jag ville utforma mitt arbete. Diskussion fördes med min rektor och högre chefer i kommunen. Vi kom överens om en bra lösning”
I enkäten frågades också om omfattningen av undervisningsskyldigheten förändrades i samband med utnämningen till förstelärare. En majoritet av lärarna svarade ett tydligt ”nej”, två av de svarande uppgav att de undervisade på 80 procent.
Gällande innehållet i försteläraruppdraget ställdes frågan:
”I vilka av följande [se nedanstående diagram] aktiviteter/dagar etc. har du som förstelärare ett helt eller delat ansvar för planering och genomförande?”
* Det kompletta alternativet var formulerat: ”Arbete med frågor kring bedömning och betyg”
Summering
Ovanstående redovisning, av första delen av enkätsvaren från 13 förstelärare som också undervisar i slöjd, visar på både stora olikheter och gemensamma nämnare. Gemensamt för de flesta är lång lärarerfarenhet och att förstelärartjänsten sökts och erhållits i en öppen utannonsering. Bara två av de svarande uppger att förstelärartjänsten i utlysningen var riktad mot slöjdämnet, två av tjänsterna var riktade mot praktisk-estetiska ämnen, medan en stor majoritet av tjänsterna inte var riktade mot något specifikt skolämne.
De fyra kriterier som de svarande förstelärarna uppfattade vägde tyngst när de erhöll sina tjänster var: ”Drivande i olika utvecklingsfrågor”, ”Omvittnat duktig lärare”, ”Mycket goda ämneskunskaper”, och ”Goda ledaregenskaper”. Däremot svarade de att ”Vidare studier” eller ”Lång erfarenhet” hade haft liten betydelse – även om lång lärarfarenhet kan sägas känneteckna samtliga svarande. För de flesta löper försteläraruppdraget tillsvidare.
För omkring hälften av de svarande är uppdraget riktat mot slöjdämnet, för den andra halvan är uppdraget ej slöjdspecifikt utan riktat mot exempelvis formativ bedömning, digitalisering, eller skolutveckling generellt. För en knapp majoritet är tiden för försteläraruppdraget ej definierad, medan fyra av de svarande har 20 procent av heltid avsatt för uppdraget. En majoritet har heller inte fått minskad undervisningsskyldighet.
Skillnader i svaren uppvisades främst gällande innehållet i försteläraruppdraget. Även om omkring hälften av de svarande uppgav att de själva kunnat påverka innehållet, visar svaren att det är mycket stor spridning i vad det innebär att vara förstelärare och undervisa i slöjd. En bild som i sin tur borde innebära att det är svårt att diskutera innebörd, för- och nackdelar, möjligheter och begränsningar, genom förstelärarreformen på ett generellt plan.
Använd gärna kommentarsmöjligheten nedan för att delge dina reflektioner utifrån ovanstående redovisning av förstelärarstudiens första del.
Längre fram under vårterminen presenteras resterande resultat i en ny text här på Slöjdlärarportalen.
Peter Hasselskog,
Universitetslektor vid slöjdlärarutbildningen på HDK vid Göteborgs universitet
Intressant, dels att det inte ges mer tid och fokus på tolkningar av styrdokument, der som jag uppfattar som svåraste och ska vara fundamentet i vårt arbete med undervisning
Det känns som att man med försteläraruppdragen gör skillnad på ämnen i skolan, det blir lite att värdera de olika ämnen i skolan med ett ev uppdrag. Jag kan ha fel men en reflektion.