Text av: Marléne Johansson
Här kommer lite information om var man kan hitta vetenskapliga texter för slöjdområdet. Allt för sällan används slöjdforskning som underlag när skolslöjden och annan slöjdrelaterad verksamhet argumenteras. I jämförelse med andra ämnesområden är det fortfarande stor brist på forskningsresultat och det är då angeläget att den värdefulla forskningen som ändå finns både används och sprids. Givetvis finns läro- och kursplanetexter som ska följas, och så gäller ju för samtliga skolämnen, men utöver att det är viktiga styrdokument får det inte heller glömmas bort att sådana texter är normativa och vilar på politiska beslut. När vissa andra skolämnen än slöjdämnet jämförs och argumenteras görs det snarare mot aktuell forskning och större internationella undersökningar än mot läro- och kursplanetexter. För slöjden är det utöver texter från styrdokument angeläget att ta till vara de vetenskapliga texter som finns inom slöjdområdet. Texterna behöver uppmärksammas och användas för att öka förståelsen för undervisning och lärande inom slöjdområdet.
Under de drygt 40 år som jag har varit verksam inom slöjdundervisning, slöjdlärarutbildning och slöjdforskning har det med jämna mellanrum förts oftast ogrundade resonemang om slöjdslöjdens berättigande. I forsknings- och beslutsammanhang har jag också blivit medveten om varför det är angeläget att argumentationerna om slöjd förs i relation till forskningsresultat. Nu är det ju en av forskarnas uppgifter att bidra med vetenskapliga underlag, men det är också angeläget att forskningen används och ger avstamp in i slöjdsalarna och når ut till skolledare, föräldrar och beslutsfattare. Att ta del av slöjdforskning behöver inte kännas ”tungt” eller ske ”pärm till pärm”, givetvis är det glädjande om artiklar och doktorsavhandlingar läses så, men det kan också vara tillräckligt att läsa ”här och där” i vetenskapliga texter för att finna underlag.
Var kan man då hitta vetenskapliga texter för slöjden? Tidigare trycktes de flesta texter som böcker och som journaler och publikationer i pappersform. Fortfarande trycks mycket i bokform och en del texter publiceras både i papper och digitalt. Böcker som antologier, där flera forskare skriver, kan innehålla vetenskapligt granskade kapitel som gör att dessa texter kan användas som vetenskapliga texter. Populärvetenskapliga artiklar kan vara mer eller mindre vetenskapliga och givetvis har den sortens artiklar också ett berättigande. Men för att en artikel ska anses vara vetenskaplig ska den dels vara vetenskapligt referee-granskad (med s.k. ”peer review-process”) och dels ska den vara vetenskapligt godkänd och publicerad i en vetenskaplig journal.
Numera trycks licentiat- och doktorsavhandlingar endast i en mindre upplaga i papper. Däremot publiceras avhandlingar också digitalt vid universitetsbiblioteken som gör att de blir mer tillgängliga då de kan läsas och laddas ner från egen dator. De digitala avhandlingarna är sökbara dels via bibliotekens sökfunktioner, men oftast fungerar det också bra via vanlig Google-sökning. Sök t.ex. på ord som innehåller slöjd men också på slöjdrelaterade begrepp eller på författare för att hitta till relevanta texter. På www-sidan http://www.nordfo.org/no/relevante-lenker finns det längst ner på sidan ett pdf-dokument som innehåller en äldre sammanställning (1983‒2011) över doktorsavhandlingar inom slöjdområdet. Vid det Slöjdpedagogiska resurscentrat vid svenskspråkiga Åbo Akademi i Finland finns en förteckning som pdf-dokument över centrats doktorsavhandlingar under 2008‒2016 på http://www.abo.fi/fakultet/slojdresurs.
Utöver i avhandlingar och antologier finns det tre vetenskapliga journaler där artiklar inom slöjdområdet förekommer mer frekvent. Här nedan ges några exempel från dessa journaler:
Den nordiska ämnesorganisationen inom slöjdområdet NordFo (Nordiskt forum för Forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd) står bakom det nordiska slöjdområdets egna vetenskapliga journal Techne serien https://journals.hioa.no/index.php/techneA. Om just Techne serien går det att läsa mer om i en tidigare publicerad text här på Slöjdlärarportalen. Artiklarna i Techne serien publiceras på nordiska språk eller engelska. Nedan presenteras ett axplock med exempel på både äldre och nya artiklar efter att Techne serien övergick till att publiceras som elektronisk vetenskaplig journal 2011:
2016 Att kunna såga rakt. Om manuell bildning i skolämnet slöjd. Av Jenny Frohagen.
2016 Enterprise Education through Sloyd. Av Janne Elo.
2016 Kommunikation och lärande i slöjdverkstaden. Av Joakim Andersson, Lone Brøns-Pedersen & Bent Illum.
2015 Tracing the development and patterns of sloyd teachers’ efficacy beliefs over the course of their careers. Av Marcus Samuelsson, Joakim Samuelsson & Ossi Autio.
2014 Knowledge in action in weaving. Av Viveka Berggren Torell & Ulla Ranglin.
2013 Masters and Apprentices of Textile Craft. Av Annelie Holmberg.
2013 ”Å skape forbindelser”. Atelierets plass og atelieristens kompetanse i barnehagene i Reggio Emilia. Av Kari Carlsen.
2012 Designkompetanse i et gjennomgående utdanningsløp. Av Liv Merete Nielsen & Ingvild Digranes.
2011 Dagboksmetod − att beskriva slöjdarbete med elevers och lärares egna ord. Av Marléne Johansson.
2011 Håndværk og design; nyt fag, ny didaktik – et aktionsforskningsprojekt. Av Stig Pedersen & Hanne Schneider.
2011 A survey on students design decisions in Design and Craft education in Icelandic schools. Av Gisli Thorsteinsson & Brynjar Ólafsson.
En annan nordisk vetenskaplig journal som också kan innehålla artiklar som kan relateras till slöjdområdet är FORMakademisk, research journal for design and design education, http://www.formakademisk.org/. Journalen riktar sig till områden inom design, arkitektur, hantverk och bild- och slöjdrelaterade verksamheter. De flesta texterna är på engelska men det finns också artiklar som är skrivna på nordiska språk. Nedan presenteras några exempel på både äldre och nya slöjdrelaterade artiklar sedan FORMakademisk inrättades 2008:
2016 Embodied Making, Creative Cognition and Memory. Av Marte Sørebø Gulliksen.
2015 From Gender-segregated Subjects to Multi-material Craft: Craft Student Teachers’Views on the Future of the Craft Subject. Av Jaana Lepistö, Eila Lindfors.
2015 How to Understand Disorderly Boys – An Exchange of Didactic Experiences Among Textile-Sloyd Teachers in an Internet-based Community of Practice. Av Marcus Samuelsson.
2014 Formgiving, design og håndverk Fra Reform 94 til Kunnskapsløftet. Av Bjørn Magne Aakre.
2013 Art and crafts – one subject or a cross disciplinary field? Av Kjetil Sømoe.
2012 Forskningsbaserad lärarfortbildning i slöjd – hur möta lärarnas behov av inspiration till undervisningsinnehåll? Av Juha Hartvik & Mia Porko-Hudd
2011 Kopiering av tradisjonskunst som læringsmetode. Av Mari Rorgemoen.
2010 Kunst- og designfagenes plassering i videregående opplæring 1976-2006. Av Liv Merete Nielsen.
2009 Vad är tillräckligt mjukt? – Kulturell socialisering och lärande i skolans slöjdpraktik. Av Bent Illum & Marléne Johansson.
2008 Handledning i dialog som slöjdpedagogisk undervisningsmetod. Av Barbro Sjöberg.
En svensk vetenskaplig journal för allmän ämnesdidaktisk forskning är ForskUL, Forskning om undervisning & lärande, http://www.forskul.se/. Artiklarna är på svenska och fokuserar praxisnära ämnesdidaktisk forskning om skola och undervisning inom samtliga ämnesområden. Nedan presenteras några slöjdrelaterade artiklar efter att ForskUL övergick till att publiceras som elektronisk vetenskaplig journal 2013:
2014 Kommunikationens inbäddade resurs för lärande i slöjdundervisning. Av Minna Oja, Barbro Sjöberg & Marléne Johansson.
2013 Vad kan man när man kan tillverka ett uttryck i slöjdföremål? Av Andreas Broman, Jenny Frohagen & Janice Wemmenhag.
Utöver de tre vetenskapliga journalerna Techne serien, FORMakademisk och ForskUL finns det givetvis vetenskapliga artiklar inom slöjdområdet som är publicerade i andra journaler. Här kan både bibiliotekens sökmotorer och Google-sök vara till stor hjälp för att hitta fler texter. Sök, läs och använd!
Marléne Johansson, fil. dr., Professor
Diskutera gärna!
Vad i artiklarna, och på vilket sätt kan resultaten användas i undervisning, för utveckling för slöjdämnet eller vid argumentation i olika sammanhang?
Jag tycker att denna sammanställning om slöjdrelaterat material är en guldgruva! Det kan vara svårt för slöjdlärare att utveckla lärandet på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att jämföra med matematik och svenskämnet som är tydligt prioriterade områden i skolan bland annat genom matematik- och läslyftet då man jobbar med att utveckla lärandet på vetenskaplig grund utifrån forskning och beprövad erfarenhet, som skollagen sedan 2010 anger att all utbildning ska vila på. För en slöjdlärare som inte sällan arbetar ensam, kan det blir tufft att inom sitt ämne utveckla lärandet utifrån dessa grunder då samverkan är en huvudfaktor. En befogad svårighet är att starta en sådan utveckling och samverkan. Om slöjdläraren däremot har tillgång till forskning inom sitt ämne och kan diskutera mer jämlikt i det kollegiala samarbetet utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, synliggörs slöjdämnet på ett mer jämställt sätt gentemot de teoretiska ämnena. Jag anser dock att forskning om andra ämnen är minst lika viktigt för en slöjdlärare att ta del av.
Det räcker bevisligen inte att framhäva slöjdens bidrag till hantverkskunnande, entreprenöriellt lärande och utveckling av alla goda förmågor med mera som slöjden handlar om för att synen på slöjd ska förändras till det bättre. Jag anser att det krävs att man börjar synliggöra annat lärande som man sysslar med genom slöjden för att kunna stärka slöjdämnet på skolan och skapa intresse för det. Jag talar då om det lärandet som är specifikt kopplat till andra – prioriterade – ämnen på skolan och specificera på vilket sätt andra pedagoger har nytta och glädje av det specifika lärandet i slöjdämnet. Det i sin tur bidrar till att slöjdämnet kan få bättre förutsättningar eftersom andra ämneslärare blir involverade och kan bidra med sina ämneskunskaper direkt kopplat till det som görs på slöjden. Genom att slöjdläraren då får professionell hjälp och stöd att till exempel förklara eller lägga upp en matematisk nyckeluppgift, så blir innehållet och undervisningen i slöjden av bättre kvalitet. Det i sin tur skapar en syn på slöjden som en viktig praktisk del i det teoretiska lärandet. Det som är intressant och viktigt för andra utanför slöjdsalen synliggörs alltså. Effekten blir att även eleverna får en tydligare bild av olika lärande på slöjden och kan enklare koppla ihop hantverk och teori.
Synergieffekter och möjlighet att fungera som hjälpämne för praktisk teori tror jag är en vansklig väg att gå. OECD-rapporten ”Art for Arts Sake” beskriver nackdelar för ett ämne som antar den hållningen. I rapporten berörs de estetiska ämnenas potential som ”hjälpämne”, men konklusionen är att de estetiska ämnena bör existera på grund av dess egen nyttighet. För övrigt instämmer jag med din kommentar, Pia. Marlénes lista är en tillgång för oss ”vanliga” inom slöjdprofessionen som saknar kopplingen till forskning och akademin.
Tack för dina reflektioner Greger! Jag håller med dig om att slöjdämnet ska kunna stå på egna ben och att det ska räcka helt och full. I den bästa av världar och på en skola där man förstår värdena i slöjden kan det tänkas vara så. Det jag främst tänker på är den ofta allmänna bilden av slöjdämnet, som en förälder uttryckte sig till mig en gång – det är skönt att eleverna inte behöver ha lektioner hela tiden, eller jag menar teoretiska lektioner.
Vi slöjdlärare arbetar mycket och ofta med just exempelvis matematiska nyckeluppgifter, men det syns inte utåt. Jag menar att om man börjar synliggöra även sådana saker så kan man få en annan förståelse och ingång till vad som inrymmer slöjdämnet bland sina kollegor. Jag ser således inte slöjdämnet som ett hjälpämne, snarare matematiken som hjälpämnet till slöjden (i detta exempel). Andra hjälpämnen slöjden kan få nytta av är no, svenska, so mm, men det gäller att man som slöjdlärare lägger upp hjälpbehovet på rätt sätt, så att båda (alla) ämnena som samverkar vinner på detta.
Jag hoppas att genom detta synsätt kommer vi ifrån temadagar där klasslärare springer på en slöjdlärare i kapprummet och ber att eleverna på slöjden ska såga ut händer så att alla ämnen kan vara med när eleverna jobbar med kroppen.