Ny lärarhandledning: Lärarens guide till slöjd – teori, praktik och bedömning

Slöjdlärarna Elin Holm och Ludvig Widén fick en förfrågan från ett bokförlag om att skriva en lärarhandledning i slöjd. I mitten av december förväntas den finns ute till försäljning. Slöjdlärarportalen blev nyfikna och ställde några frågor till Elin och Ludvig om arbetet med lärarhandledningen.

Ni fick i uppdrag att skriva en lärarhandledning, berätta hur det gick till!

Vi hade precis avslutat vårt deltagande på Skolportens slöjdkonferens i maj 2016 där vi hållit en föreläsning på temat, BFL – Bedömning för lärande i slöjdämnet, när Sara Rådling från Natur & Kultur kom fram och frågade om vi var intresserade av att skriva en lärarhandledning i slöjd. Hon blev sedan vår redaktör för boken. Men innan vi kunde skriva på avtalet skulle vi skriva synopsis på vårt upplägg av handledningen inom två veckor. Att vi fick ihop det samtidigt som vi skulle sätta betyg på 500 elever i slöjd och bild är för oss fortfarande ett mysterium. Men, vårt första utkast visade sig duga och vi kom överens om att vi skulle fortsätta skriva. Därefter följde en intensiv period med möten och många sena kvällar och långa helger av skrivande. Vi skrev intensivt under hela höstterminen 2016 eftersom vi skulle vara klara med vårt manus den sista januari 2017. Tanken var att allt skulle vara klart till augusti 2017, men utgivningen har försenats något. Lärarhandledningen kommer att finnas till försäljning från mitten av december ungefär. En perfekt julklapp kanske!

Berätta om tankarna bakom lärarhandledningen!

Tanken med lärarhandledningen är framför allt att kunna vägleda slöjdlärare i åk 4-6 när det gäller bedömningsfrågor. Bokförlaget Natur & Kultur såg ett behov bland lärare i åk 4-6 som helt plötsligt skulle sätta betyg i åk 6 utan att ha någon bedömningsvana. Lärarhandledningen skulle grunda sig mycket i bedömning och då framförallt bedömning för lärande. I boken lyfter vi fram tre slöjdprojekt med tydlig lektionsplanering grundad i BFL. Vi beskriver metoder, litteratur, flippad undervisning, praktiska råd och tips till slöjdlärare och mycket mer. Boken kan, efter att man har läst den första gången fungera som ett “uppslagsverk” utifrån BFL-metoder och som kopieringsunderlag. Den innehåller också tre färdiga projektplaneringar som man kan använda rakt av eller ta delar av. Man kan kopiera upp frågor till eleverna när de ska planera eller utvärdera sitt arbete. Det går också att kopiera upp sambandsord som kan hjälpa eleverna att utveckla sina resonemang, lärandematriser eller frågor till kamratrespons.

Hur är lärarhandledningen upplagd i förhållande till slöjdens olika material?

Alla tre projekten är uttänkta så att eleverna kan jobba materialöverskridande. Som lärare kan du dock välja de material och tekniker som passar din skola. Vi vet att alla inte har möjlighet att arbeta materialöverskridande och lärarhandledningen är tänkt att kunna passa alla oavsett vilka förutsättningar man har på sin skola. Till läsåret 18/19 tillkommer i kursplanen för åk 4-6, det som redan står för åk 7-9 ”Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.” Att kombinera material ställer helt nya krav också på slöjdlärarna för de yngre åldrarna. Vår lärarhandledning gör att man kan få in detta på ett, vad vi tycker, bra sätt.

Hur går det till att bli författare, kontakter med förlag, tid och ekonomi?

Vi har haft kontakt med vår redaktör via mail och jobbat i ett drivedokument där vår redaktör har sett vad vi skrivit. Med jämna mellanrum har vi gjort en avstämning och fått kommentarer på det vi har skrivit. Tiden är alltid en svårighet när man som vi jobbar heltid och har familj. Vi har skrivit på vår fritid, vilket har inneburit lite olika tider för oss båda. Ludvig har föredragit vardagkvällar, medan Elin ofta har skrivit på helgerna. Eftersom vi har skrivit i ett drivedokument, har det gått utmärkt. Vi får en fast summa när boken är klar och sedan royalties på varje sålt exemplar. Det är dock inget man blir rik på, tyvärr.

 Har materialet utprovats på något sätt?

Allt i boken är sådant som vi arbetar med eller har arbetat med i vår slöjdundervisning. Både BFL-metoder, slöjdprojekt, lärandematriser, frågor till planering och utvärdering och så vidare.

Vad hoppas ni att boken kan bidra med och leda till?

Vi hoppas att den bidrar till att slöjdlärare får upp ögonen för formativ bedömning/bedömning för lärande och de olika metoder som slöjdlärare kan jobba med för att synliggöra elevernas lärande. Vi hoppas att detta i sin tur kan visa varför vi har ämnet slöjd i skolan. De förmågor som vi utvecklar i slöjden har eleverna nytta av nu och senare i livet.

Vilka svårigheter eller utmaningar finns det med att skriva en lärarhandledning i slöjd?

Svår fråga! Vi tycker väl egentligen inte att det borde vara någon svårighet med en lärarhandledning i slöjd. Det skulle kanske vara om någons subjektiva åsikt, om hur saker och ting ska göras inom slöjdundervisningen blir en vedertagen sanning och denna skulle skilja sig från slöjdens syfte. Detta borde väl i och för sig kunna hända i alla ämnen, men det är kanske mindre risk inom ämnen som är mer beforskade. I slöjden finns det inte så jättemycket forskning att stödja sig mot, därför får den beprövade erfarenheten som det står i skollagen bli det som väger tungt i hur slöjdundervisningen utformas. Det blir liksom inte ett lika stort steg till handledningen. Vi är egentligen bara två vanliga slöjdlärare som har fastnat för att utveckla vår undervisning utifrån pedagogisk forskning. Vi tror att det gör att vi kan skriva vår lärarhandledning mer utifrån detta och att den kanske får ett annat syfte då. Att angripa slöjden från den didaktiska aspekten och jobba sig ner i slöjden från det hållet istället för att göra tvärtom.

Hur ser er vardag som slöjdlärare ut?

Vi jobbar på Kunskapsskolan i Norrköping, det är en åk 6-9-skola med ca 510 elever. Vi jobbar för tillfället med två årskurser per termin och har i vår undervisning utöver en fast lektion per vecka och grupp också något som kallas för workshop. Det innebär att eleverna kan komma på extra pass utöver sin fasta lektion för att ha möjlighet att utveckla sina projekt lite extra eller ta respons på sina slöjdreflektioner. Elever är som bekant olika och även om det ingår i den vanliga lektionsplaneringen så behöver vissa mer tid och andra vill känna sig trygga med att bli klara i god tid. Detta arbetssätt är en del av Kunskapsskolans koncept och finns i alla ämnen. Eftersom vi båda är både slöjd- och bildlärare kan vi samarbeta mycket mellan dessa ämnen. Vi jobbar utifrån slöjd som ett ämne med salar som ligger bredvid varandra med endast en skjutdörr emellan. Trots att vi är mer bekväma inom olika material jobbar vi båda två aktivt inom slöjdprojekt som är materialöverskridande.

Presentation av Elin och Ludvig:

 Elin Holm är behörig lärare i slöjd, bild, svenska och SO-ämnena. Undervisar i slöjd och bild. Har läst det mesta vid Campus Norrköping och Linköpings universitet, men slöjd på Lärarlyftet vid Göteborgs universitet. Blev färdig med utbildningen 2007 och började läsa via Lärarlyftet 2012. Har undervisat i bild och slöjd på Kunskapsskolan sedan 2007. Är Aretemeriterad förstelärare med ansvar för Kunskapsskolans nätverk för ämnesutveckling inom slöjd och bild.

 Ludvig Widén är slöjdlärare med materialinriktning trä- och metall. Undervisar i slöjd och bild och är behörig i slöjd, bild, teknik och historia. Läste slöjd vid Linköpings universitet och andra halvan av lärarutbildningen med inriktning bild vid Örebro universitet. Har varit lärare i snart sju år. Brinner för byggnadsvård, klassiskt hantverk, handverktyg, producera och klippa film och ämnespedagogik.

Bästa slöjdminne:

Elin: Ett av mina bästa slöjdminnen från tiden som slöjdlärare är när vi förra läsåret hade våra nyanlända elever i slöjdgrupperna för första gången. De hade gått hos oss i en vecka och aldrig rört en symaskin förut, men ansträngde sig så mycket för att förstå när vi kommunicerade på en blandning av svenska, engelska och teckenspråk. Det var så härligt att se hur mycket nytt de hann lära sig på en termin!

Ludvig: Frågan är om det är mitt bästa slöjdminne, men mitt starkaste i alla fall. Jag minns känslan av att vara färdig med stolen som var mitt examinationsprojekt när jag läste till slöjdlärare. Det var en foglimmad vilstol som jag lagt ner över 300 arbetstimmar på. De sista veckorna arbetade jag mellan 7 och 23 för att bli klar, så känslan att se den färdig fyllde mig av en enorm hatkärlek. Jag var så trött att jag bara ville slå den i bitar samtidigt som jag inte begrep att det faktiskt var jag som hade byggt den. Slöjd kan verkligen beröra.

Lärarens guide till slöjd – teori, praktik, bedömning – hittar du här i mitten av december: