Några tankar efter en seminariedag om konst, kulturarv och hantverk

I slutet av september arrangerade Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet en seminariedag inom temat Konst, kultur och hantverk med forskare från olika discipliner. Seminariet var anordnat som en avslutning på den femåriga gästprofessuren i slöjd och kulturhantverk vid Institutionen för kulturvård. Givetvis infann sig flera från Kulturvård, både de som medverkade i programpunkterna och de som deltog i seminariedagen, men majoriteten kom från andra inriktningar och landsdelar.

Under seminariedagen deltog till exempel textilkonstnärer, hemslöjdskonsulenter och representanter från Nationalmuseum, Sätergläntan, Västarvet, Märta Måås Fjätterström AB, Textilmuseet och Textilhögskolan samt personer från Konstfack och andra universitet. De flesta företrädde konst, hemslöjd och kulturområdet, men det fanns också personer från utbildningsområdet. Själv representerade jag slöjdlärarutbildningen på HDK, Högskolan för design och konsthantverk. Utifrån min bakgrund inom slöjd och hantverk, lärare i skolslöjden, lärarutbildare och slöjdforskare var det intressant att ur ett slöjdpedagogiskt perspektiv reflektera över presentationer och diskussioner om kultur, hantverk och hemslöjd.

Den första presentationen inleddes av textilkonstnär Annika Ekdahl som under sin femåriga gästprofessur arbetat med projekt i gobelängteknik. Projektet finns redovisat i boken Gobelängresan – att följa hjortar. Det var fantastiskt att både se och höra hur Annika inspirerats av hur hjortar har framställts i historiska gobelänger och hur utgångspunker i gammalt kulturarv kan förvandlas till moderna uttryck. Med osäkerhet om upphovsrätt ses bilder på Annika Ekdahls gobelänger bäst genom att googla eller via Annikas hemsida. Givetvis är stora gobelänger långt från slöjdundervisning i skolan, däremot är de utmärkta exempel på hur kulturarv kan inspirera och omvandlas till nutida estetiska och kulturella uttryck.

En presentation som jag har svårt att släppa var konsthantverkaren och HDK-doktoranden Emelie Röndahls tankar kring om hennes textila arbeten som konsthantverkare möjligtvis var för noggrant utförda. Emilie diskuterade slarv och om hon var tillräckligt slarvig i sina arbeten så de fick tillräckligt konstnärliga uttryck. Själv jämförde jag hennes tankar om slarv med ”att lära sig se och känna skillnad” under slöjdarbete i en artikel jag skrivit tillsammans med Viveca Lindberg om att lära sig se trådraken i ett tyg. Vad har en person för kunskap som kan upptäcka ”slarv”? Vem ser om ett arbete är slarvigt utfört? Likaså tänker jag på diskussioner om att ha fokus på produkten eller processen, ett dilemma som ofta diskuteras av slöjdlärare. Jag satt också och tänkte på elever som vill göra färdigt en produkt så fort som möjligt i relation till elevers skaparlust eller slarv.

Seminariedagen fortsatte med än fler presentationer. Universitetslektor Annelie Holmberg från textilvetenskap vid Uppsala universitet hade en presentation om att synliggöra hantverkarna med exempel från Handarbetets vänner, HV. Annelie kommer att berätta mer om praktikgrundad kunskap och textila hantverkstraditioner i en egen text på Slöjdlärarportalen. Medan Annelies presentation inriktade sig på hantverkarna talade universitetslektor Gunnar Almevik från Institutionen för kulturvård om att synliggöra hantverket. Gunnar disputerade 2012 med avhandlingen ”Byggnaden som kunskapskälla”. Presentationen rörde sig inom hantverksvetenskap där forskningen bedrivs i hantverk och genom hantverksarbete, till skillnad från forskning om hantverk. Ett begrepp som särskilt tilltalade mig var ”språklighet” som jag tycker passar väl in på de olika typer av språk som används för att lära sig slöjda. I forskningssammanhang används begreppet ”multimodala språk” som ett av de områden som behöver beforskas i skolslöjden. I relation till slöjdundervisning finns det en lättläst artikel om språklighet, Multimodala resurser för lärande, i Skolverkets Läs & skrivportal i Läslyfts-modulen ”Från vardagsspråk till ämnesspråk, del 8”. Likaså kommer doktorand Emma Gyllerfelt att forska inom multimodalitet i sitt projekt om nyanlända och lärande i slöjdundervisning.

Professor Anneli Palmsköld, som har en bakgrund som etnolog, föreläste om teorier om hantverk och vad hantverket kan inbjuda till i olika sammanhang. Likaså berördes slöjd och hemslöjd som idé och fenomen i relation till genus och hantverkare. Anneli har skrivit flera böcker och kapitel i böcker bland annat om genus och hantverk och om återbruk och kulturellt slitage som kan vara intressanta för slöjdlärare (för mer information, se Anneli Palmskölds publikationslista).

Efter än fler presentationer avslutades seminariedagen om Konst, kultur och hantverk med en dialog mellan Cilla Robach, intendent vid Nationalmuseum i Stockholm, och Love Jönsson, tidigare intendent på Röhsska museet i Göteborg, om utställningar och formdebatter inom konsthantverk och design. Nu var seminariedagens fokus inte inom skolslöjd och lärande, men programmet speglade den framåtanda och nytändning inom slöjd- och hantverksområdet som också går att ta del av i den fantastiska tidskriften Hemslöjden (som jag läser flitigt och har prenumererat på sedan början av 1970-talet). Min egen ”slöjddrift” behöver intryck från flera sammanhang, och så är det förmodligen också för flera oavsett vad man arbetar med inom slöjdområdet.

Text av: Marléne Johansson, professor i slöjd.