Intervju med Göran Lundborg, läkare och forskare, som skrivit boken ”Handen och hjärnan”

Först om dig själv: Vem är du och vilken är din relation till grundskolans slöjdämne?

Jag har en bakgrund som forskare vid Lunds Universitet och läkare vid Handkirurgiska kliniken i Malmö. I min forskning har jag intresserat mig framför allt för handens funktioner och handens samspel med hjärnan. Mitt stora intresse har varit handens känselfunktioner och hur man bäst behandlar nervskador. I mitt arbete har jag behandlat små och stora skador inom händer och armar. Då inser man lätt hur beroende vi är av våra händer i vardagslivet, på våra arbeten och på vår fritid. Numera är jag pensionär men fortfarande aktiv med en hel del föreläsningar, artiklar och böcker. Mina fritidsintressen är framför allt musik och målning, jag målar främst akvareller, gärna i kombination med tuschteckningar.

Min relation till skolans slöjdämne kommer av en ökad insikt om att händernas kreativitet, kunskap och möjligheter är i fara och håller på att nedprioriteras i vårt digitaliserade samhälle. Våra händer är gjorda för att skapa, gripa och känna, de spelar en huvudroll i våra liv och vår interaktion med vår omvärld. Grundläggande materialkännedom och hantverkskunskaper är av fundamental betydelse i ett hållbart samhälle. I den digitala världen utför datorer många av de sysslor som tidigare utförts av mänskliga händer. Det handlar ofta mer om enskilda fingrars tryck på en skärm än aktiviteter där hela handen är engagerad. I skolmiljön måste handens intelligens – liksom huvudets intelligens – främjas och få en möjlighet att utvecklas. Skolslöjden har här en viktig funktion att fylla. 

Du har skrivit en bok om handen och hjärnan. Varför behövs en sådan bok?

Våra händer ses som självskrivna – vi förutsätter att de alltid finns där och alltid fungerar utan att vi egentligen förstår hur det går till. Det är först när vi skadar våra händer som vi inser hur viktiga de är – även en mycket liten handskada kan få mycket stora konsekvenser. Min bok syftar till att öka kunskapen om händernas betydelse, deras samspel med hjärnan och deras roll i varje människas liv. Kreativa händer är en grund för vår civilisation, vårt samhälle och vår kultur. 

Vem vänder sig boken till?

Boken vänder sig till i första hand till en intresserad allmänhet med fokus på lärare, skolpolitiker, psykologer, kulturarbetare och alla som är intresserade av konst, konsthantverk och musik. 

Du intresserar dig för handen som hjärnans förlängning. Vad innebär det?

Händernas rörelser i kroppsspråket speglar mycket av vår identitet, och i gesterna uttrycks också våra känslor och sinnesstämningar. Händernas rörelser initieras av nervaktivitet i hjärnans motoriska områden, och taktila upplevelser i handen aktiverar hjärnans sensoriska områden. Man skulle kunna säga att handen börjar i hjärnan. Handen har i hjärnan mycket stora representationsområden. Det betyder att när händerna aktiveras så aktiveras också mycket stora delar av hjärnan.

Du skriver att ”Handen som hjärnans förlängning kan gälla även för föremål som handen greppar om”. Hur kan vi förstå det i relation till slöjd och slöjdande?

När en van musiker håller om och spelar på ett musikinstrument behöver inte instrumentet i längden upplevas som ett främmande föremål – det kan upplevas som kroppseget, som en del av den egna kroppen. Instrumentet blir till en förlängning av handen, och får sin egen plats i hjärnan. Samma fenomen kan uppträda hos en van hantverkare som kan uppleva ett välbekant verktyg som en naturlig del av kroppen. Beröringar av verktyget fortplantas till handen – verktyget ”får sin egen känsel”. I trä- och textilslöjden kan på så sätt handens känsel förläggas ut i slöjd- eller syverktyget som används. 

Idag använder vi kanske våra händer mindre, eller åtminstone annorlunda, än för bara 10–20 år sedan. Vilken påverkan har det på oss och våra hjärnor?

Att använda sina händer innebär att stora delar hjärnans motoriska och sensoriska delar aktiveras. Aktiva händer gör att händernas representationsområden i hjärnan expanderar medan passiva händer blir ”mindre” i hjärnan. Det finns tecken på att dagens digitala generation ungdomar inte tränar sina händer lika mycket som förr.  En tänkbar följd skulle kunna vara att händernas representation i hjärnan i längden förändras. Många slöjdlärare upplever hos sina elever en försämring i händernas finmotorik och känsel jämfört med tidigare. Det har också noterats av internationellt välkända kirurger att ”händigheten” och finmotoriken hos dagens unga kirurger är försämrats under senare år, kanske som en följd av att händerna användes mindre i den dagliga tillvaron än tidigare.

Vad skulle du säga är slöjdundervisningens största bidrag till nästa vuxengeneration?

Bättre materialkännedom och bättre förmåga att tillgodose de krav som ställs på varje individ i ett hållbart samhälle. God förmåga att klara vardagens reparationer och rekonstruktioner som är viktiga i varje hem. Slöjden bildar en bas för att kunna glädjas åt handens skapande kraft i ett samhälle där det digitala och abstrakta konkurrerar med det konkreta, handfasta och hållbara.

Vad är ditt budskap till beslutsfattare kring skolämnen som involverar våra händers aktivitet?

Att aktivera händerna är att aktivera hjärnan, aktiva händer bidrar därför till att hålla igång de synaptiska nätverken i vår hjärna. Händernas kunskap och intelligens måste i skolan bevakas, främjas och utvecklas lika väl som huvudets intelligens. I ett modernt hållbart samhälle är det av fundamental betydelse att utveckla en god materialkännedom och att kunna reparera och återvinna i tillräcklig grad. Datorer och digitala hjälpmedel kan aldrig ersätta händernas funktioner – det är därför av fundamental betydelse att ge slöjden och övriga kreativa och estetiska ämnen tillräckligt stort utrymme i schemat. Att lägga merparten av skolans ekonomiska resurser på inköp av digitala hjälpmedel har inte visat sig vara relaterat till förbättrade skolresultat. Skolslöjden bör ha en prioriterad plats i skolundervisningen. 

Vilket konkret råd eller tips skulle du vilja ge till slöjdlärare avseende undervisning som involverar händers aktivitet?

Att skapa en kreativ och stimulerande miljö i samband med slöjdundervisningen. Det finns visat att all inlärning allt skapande underlättas av en kreativ miljö som ofta karaktäriseras av stimulans av alla våra sinnen och arbete i en positiv gruppmiljö.

Din bok fick stort genomslag i slöjdvärlden och slöjdlärarkåren. Var det något du hade räknat med eller blev du förvånad?

Jag blev positivt överraskad av uppmärksamheten kring boken, inte minst det stora intresse som följt i svallvågorna. Boken resulterade i mängder av inbjudningar att utveckla ämnet kring handen och hjärnan i skolsammanhang och i olika kulturella sammanhang. Boken är tyvärr slutsåld och går inte att få tag i, men den engelska versionen finns fortfarande tillgänglig på Springers förlag. Senare i år kommer det ut en ny bok om Handen i den digitala världen.

I en artikel i Pedagogiska magasinet skriver du att: ”Händernas rörelser styrs av handens motoriska område i hjärnan, men vi vet i dag att handens område i hjärnan blir aktivt inte bara vid rörelser i den egna handen utan också vid blotta åsynen av andras aktiva händer.Bakgrunden är förekomsten i hjärnan av ”spegelnervceller” som aktiveras både när man utför en rörelse och när man betraktar en rörelse utförd av någon annan – det vi ser speglas i våra egna hjärnor. Det sker i särskilt hög grad när vi betraktar aktiviteter som vi upplever som positiva och meningsfulla. Häri ligger mycket av inlärning genom imitation, något som kan spela stor roll vid undervisningen i såväl praktiska som estetiska ämnen, särskilt bild och musik.”

I citatet uppmärksammar du särskilt bild och musik, men inte till slöjd. Vilka skillnader ser du mellan ämnena?

Det är ett rent förbiseende att slöjden inte nämndes i sammanhanget. Jag menar att spegelnervcellerna har en särskilt viktig funktion att fylla i instruktionssammanhang inom trä- och textilslöjden.

Göran Lundborgs bok ”Handen och hjärnan, från Lucys tumme till den tankestyrda robothanden”kan vara svår att få tag i men går ju att låna!

Du kan höra mer av Göran Lundborg i Filosofiska rummet i P1 – ”Handen och tanken” från 25 dec 2016

Vi vill också redan nu göra reklam för att Göran Lundborg deltar vid ett seminarium under Vetenskapsfestivalen i Göteborg den 5 april. Mer om detta hittar du här. 

Lotta Hermansson har ställt frågorna till Göran Lundborg

Photo credit: ”Studio Knit Brain Hat”