Slöjdbiennalen i Linköping

Den 3-4 oktober gick den 14:e slöjdbiennalen av stapeln i Linköping. Nästan 300 slöjdlärare samlades för att lyssna på storföreläsningar, delta i valbara seminarier, ta del av utställningar och för att träffas och diskutera med varandra.

Följande referat från biennalen bygger på de programpunkter vi tre (Emma Gyllerfelt, Peter Hasselskog och Ann Marie Martinson) tog del av, deltagarna på plats hade mer än dubbelt så många aktiviteter som nämns i denna text att välja på. Förhoppningen är att kunna förmedla delar av den klokskap årets biennalprogram bjöd på och att inspirera er som inte var med till vidare sökning via länkar, texter och andra kanaler. Vi hoppas också att rapporteringen kan motivera och bidra till att fler slöjdlärare försöker och ges möjlighet att delta i kommande ämnesspecifika konferenser och kompetensutvecklingstillfällen.

 

Skolverkets nationella utvärdering av slöjdämnet, NÄU13. Anna Ekström & Peter Hasselskog

Utvärderingen som publicerades förra hösten presenterades mycket översiktligt av Anna och Peter som på Skolverkets uppdrag ansvarat för utvärderingen av slöjdämnet i NÄU13. Utöver några nedslag bland resultaten från denna riksrepresentativa och generaliserbara utvärdring poängterades vikten av att alla slöjdlärare tar del av rapporten. Dels för att bli medveten om ”läget” på ett generellt plan, dels för att identifiera frågor och utvecklingsområden som är angelägna om att ta tag i på lokal nivå.

Du hittar hela utvärderingsrapporten på Skolverkets webbplats här Slöjd i grundskolan. De bilder som visades vid presentationen finns tillgängliga på slöjdbiennalens sida http://www.slojdbiennalen.se/.

 

Slöjd – vem bryr sig? Greger Trobäck & Martina Rylander

Seminariet tog utgångspunkt i debatten om slöjdämnet och det så kallade ”smörknivsupproret”. Greger hade undersökt vem eller vilka det var som ifrågasatte ämnet i debatten. Martina hade analyserat de argument för och emot som använts i debatten. Greger konstaterade dels att inget annat skolämne har ifrågasatts på samma sätt som slöjdämnet, dels att slöjdlärarna själva är den grupp som mest funderar över frågan ”Varför slöjd?”. Martina konstaterade att argumenten för slöjdämnet var mångdubbelt flera än argumenten emot. Retoriskt ställdes frågan utifrån hennes analys om ”Blir man verkligen så bra på allt genom slöjdämnet?”. Greger och Martina formulerade elegant utifrån sina undersökningar målsättningen ”Att gå från enskilt tyckande till kollegialt vetande”.

En del av seminarietiden användes till att gruppvis diskutera fram tre korta, tydliga och kärnfulla argument för varför slöjd är ett viktigt skolämne. Greger har lovat att återkomma här på Slöjdlärarportalen när utfallet av gruppdiskussionerna är analyserat.

 

Lust och olust, elever erfarenheter i textilslöjd. Stina Westerlund

Stinas ingång till sin doktorsavhandling var utmaningen med elever som tappar lusten. Vidare påpekade hon vikten av att vi som slöjdlärare pratar om slöjdämnet som meningsfullt istället för roligt. Roligt beskriver erfarenheter i slöjd, men det döljer vad det roliga egentligen handlar om. Stina menar att det handlar om emotioner som i sin tur är relationer, som uppstår i samspel. Roligt handlar om mening. Allt viktigt sker i mellanrummet, mellan elever. I forskningen såg hon hur eleverna hittade mening i mellanrummen och exemplifierar i sin avhandling med en elev som stickar en halsduk. I syfte att eleven ska tycka att stickningen är meningsfull hittar eleven sätt att ta sig igenom processen genom att till exempel aldrig använda sig av måttband utan mäter på kompisar i gruppen. Eleven upptäcker även reliefstickning i syfte att göra stickningen mer meningsfull samt hantera tiden.

Länk till doktorsavhandlingen: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:790324/FULLTEXT01.pdf.

Du kan även läsa en tidigare intervju med Stina här på Slöjdlärarportalen.

 

Nyanlända elever och slöjdämnet. Emma Gyllerfelt

Emmas seminarium tog upp det kartläggningsmaterial för nyanlända elever som kommer att publiceras på Skolverkets bedömningsportal under hösten. Kartläggningsmaterialet syftar till att ge läraren underlag för att planera undervisningen i slöjdämnet utifrån elevens förutsättningar och behov. Det ger också läraren en bild av vilka områden av kursplanen som eleven kan visa upp kunskaper i. Materialet är uppdelat på tre olika teman, där de två första grundar sig på ett samtal utifrån ett antal frågor och det sista temat handlar om elevens möjlighet att påbörja ett projekt. Uppgifterna bygger på slöjdämnets fyra förmågor samt ett urval utifrån kursplanens centrala innehåll. Det finns inga krav på att elevens påbörjade slöjdföremål ska bli klart inom kartläggningstiden utan eleven kan påbörja och sedan fortsätta arbeta på föremålet i kommande undervisning. Kartläggningen sammanfattas och dokumenteras genom ett observationsschema och ett sammanfattande dokument. Detta blir sedan underlaget för vidare planering av undervisningen. Kartläggningen kan genomföras i grupp och det är du som lärare som bestämmer materialinriktningen för kartläggningen. Mer information om kartläggningsmaterialet kommer du att få här på Slöjdlärarportalen så snart materialet finns på Skolverkets bedömningsportal. De bilder som visades vid seminariet finns tillgängliga på slöjdbiennalens sida.

 

I slöjden är vi alla makers… eller? Eva Söderbergh

Digitala material och makerspace uppmärksammas av allt fler slöjdlärare. Eva, slöjdlärare med utvecklingsuppdrag i Partille kommun, är en av de mest insatta och entusiastiska. I sitt seminarium uppmärksammade hon regeringens uppdrag till Skolverket att ta fram en nationell strategi för digitalisering av skola och förskola. Bland annat nämndes datalogiskt tänkande som är något många vill få in i skolan via införande av programmering på schemat. Evas analys var att det är ju precis det vi redan gör i slöjden; problemlösning, kritiskt tänkande osv. Makerkultur definierades av Eva som att skapa i olika material, men med fler inslag av digitala material än i traditionell slöjd.

För den som vill läsa mer tipsade Eva om ”The hand and the mind” av Carl Heath (https://medium.com/on-learning-making-and-design/the-hand-and-the-mind-efe8ad718024#.j9tu0xf0s. Hon rekommenderade vidare projektet jacquard: https://atap.google.com/jacquard/).

Hela Evas seminarium från biennalen går att ta del av via https://www.youtube.com/channel/UC9t9ucywHRy986E2OF6QktA

 

Slöjd i det finländska utbildningsystemet. Mia Porko-Hudd & Barbro Sjöberg

Föreläsningen bjöd på en spännande inblick i den finska skolans slöjdundervisning. Mia och Barbro som är forskare och lärarutbildare vid den svenskspråkiga lärarutbildningen vid Åbo Akademi i Vasa talade om Finlands slöjdlärarutbildning, läroplaner samt utmaningar och möjligheter i slöjdämet. Slöjd är obligatoriskt i åk 1-7 och ett frivilligt tillval för eleverna i åk 8 och 9. De talade om ”konst- och färdighetsämnen” att jämföra med vårt uttryck praktisk-estetiska ämnen. Slöjdlärarutbildning finns i Finland på fyra olika orter, precis som i Sverige. En skillnad är att slöjdforskningen är större i Finland, bland annat finns det en professor på vart och ett av de fyra lärosätena, vi har ganska nyss fått Marléne Johansson som vår första professor i slöjd i Sverige. En annan skillnad är att alla lärare, oavsett ämne, läser in en magisterexamen i sin finländska lärarutbildning. Precis som hos oss är slöjd ett ämne i den finländska läroplanen, men undervisningen är oftast delad i textil slöjd respektive teknisk slöjd, det senare innehåller utöver trä och metall också elektronik, maskin- och motorlära samt programmering. Mia och Barbro berättade också att innovation har stort utrymme i slöjdundervisningen, och att ämnesövergripande arbete är tänkt att öka i den finska skolan.

De bilder som visades vid presentationen finns tillgängliga på slöjdbiennalens sida (http://www.trippus.se/eventus/userfiles/74384.pdf ).

Mia och Barbro tipsade också om boken ”Slöjdfröjd”, textilt inriktad men didaktiskt värdefull för hela slöjdämnet, den finns för läsning här.

 

Håndverk og Design – nytt ämne i danska folkeskole. Bolette Kremmer-Hansen

Vid seminariet fick vi en inblick i det nya ämnet Håndverk og Design i den danska folkeskolan. Ämnet har från detta läsår ersatt de tidigare ämnena Handarbete och Slöjd – parallellerna till vårt svenska slöjdämne är tydliga! Det nya ämnet har ett uttalat fokus på innovation och entreprenörskap. Design i ämnesnamnet innebär enligt Bolette att elevernas slöjdande i större utsträckning handlar om att skapa föremål för andra än dem själva, samhällskopplingen är framträdande. Detta innebär också att arbetet ofta sker i par eller grupper istället för individuellt. Vi fick ta del av ett exempel där elevernas uppgift var att ta fram stolar till ett vikingamuséum, stolar som naturligt skulle passa in i vikingamiljö. De tidigare lärarna i handarbete respektive slöjd förväntas nu arbeta tillsammans med samma elever i ett sammanhållet ämne, en situation som gör att fortbildningsbehovet är mycket stort. Våra danska kollegor försöker lösa detta bland annat med hjälp av ett antal utbildningsfilmer. Film och video används också för att lärare i Håndverk og Design ska kunna dela med sig av olika undervisningsupplägg och arbetsområden, filmer som i sin tur kommenteras av danska lärarutbildare i ämnet.

Du kan läsa mer om det nya Danska ämnet via länken: http://www.emu.dk/omraade/gsk-l%C3%A6rer/ffm/h%C3%A5ndv%C3%A6rk-og-design

 

Slöjdens begrepp för estetiska uttryck. Ett gemensamt yrkesspråk. Ingrid Bergqvist & Katarina Jonsson

Ingrid och Katarina slog ett slag för möjligheten att studera i sin vardag och att det finns pengar att söka för att göra en studie t.ex. i sitt eget klassrum.

Med bakgrund av estetiska och kulturella uttryck ville Ingrid och Katarina få studenterna att använda mer slöjdspecifika och estetiska begrepp vid examinerande redovisningar. Med detta som bakgrund har Ingrid och Katarina gjort en studie i en slöjdkurs för blivande slöjdlärare på Institutionen för kultur och kommunikation vid Linköpings universitet. Syftet med studien var att studenterna, vid redovisning, skulle prata om process men att lägga tyngdpunkten på slöjdspecifika och estetiska utryck. Trots att man hade arbetat mycket med dessa begrepp i undervisningen och att man tydligt angivet, i examinationsuppgiften, att det var viktigt att använda sig av slöjdspecifika och estetiska uttryck vid redovisningen så pratade studenterna ändå mest om process och känslor. Katarina och Ingrids slutsats av undersökningen blev inte vad de förväntade sig. De hade hoppats att det skulle gett bättre resultat. Att studenterna verkligen använde sig av mer slöjdspecifika och estetiska begrepp.

Ingrid och Katarina gjorde också ett rollspel utifrån ett verkligt samtal mellan två studenter som diskuterade kring en produkt och uppgiften var just slöjdspecifika och estetiska uttryck och diskussionen slutade med att produkten var ”snygg”.

Föreläsarna tipsade i slutet av seminariet om en metod, att använda, för att dela in estetiska uttryck utifrån olika aspekter – formella, funktionella, kulturellt och känsla.

 

Framtidens slöjd. Fredrik Lindgren, Annika Lorensson & Jennie Haraldsson

Under det gemensamma namnet ”Team Slöjd”, och med underrubriken ”Tre entusiastiska slöjdlärare berättar hur de vågade bryta gamla mönster i en traditionell slöjdundervisning”, visade och berättade Fredrik, Annika och Jennie om sin gemensamma undervisning i ämnet slöjd på Nordlyckeskolan i Göteborg. 2014 lade de, inspirerade av Dylan William och BFL (bedömning för lärande), sin traditionella slöjdundervisning åt sidan. Alla planeringar gjordes om med utgångspunkt i förmågorna i slöjdkursplanens långsiktiga mål. Undervisningen bedrivs i helklass, drygt 30 elever, två slöjdlärare och två slöjdsalar där lärare och eleverna arbetar tillsammans i bägge salarna. I undervisningen använder de många digitala verktyg, exempelvis för inspiration, skissprogram och för redovisning. Lärarna ger också eleverna feedback via Google-drive. Som exempel vi fick ta del av ett arbetsområde som presenteras för eleverna utifrån vilka förmågor som ska utvecklas, vilka delar av kursplanens centrala innehåll som ingår, och vilka delar av kunskapskraven som är aktuella. Själva ”görandet” bestod i gjutning med betong. Fredrik, Annika och Jennie utvecklar hela tiden sin undervisning, nu står 3d-printer, laserskärare, filmade inslag i elevernas redovisning och föräldrakvällar på deras önskelista.

Du kan läsa mer om Team Slöjd i senaste numret av tidningen Uttryck http://www.lararnasnyheter.se/uttryck/2016/09/09/samarbete-ger-sakerhet

 

1 av 20 slöjdlärare deltog, var fanns resten?

Omkring var 20:e slöjdlärare deltog i biennalen, knappt 300 av den svenska grundskolans 6.000 slöjdlärare. Att 19 av 20 slöjdlärare därmed valt att inte närvara, eller mer troligt inte fått okej från sin arbetsgivare att delta, är synd och förvånande. Skolverkets nationella ämnesutvärdering pekar dels på behov av kompetensutveckling, dels på ett mycket starkt intresse från slöjdlärare själva att delta i sådan. Är det verkligen så att rektorer nekar sina slöjdlärare att ta del av det begränsade utbudet av slöjdspecifik kompetensutveckling som erbjuds? Fortbildning som behövs för att utveckla slöjdlärarna och därmed slöjdundervisingen. Ta diskussionen med ansvariga på skolan eller i kommunen, hänvisa gärna till Skolverkets nationella ämnesutvärdering.

Har du tips på kommande fortbildningstillfällen för slöjdlärare så hör gärna av dig till webbansvarig på Slöjdlärarportalen för kostnadsfri utannonsering.

Hänvisningarna till Slöjdbiennalens hemsida och de presentationer som enligt texten ovan lagts ut där är preliminär. Alla föreläsarna har inte skickat in sina ppt-bilder och vi vet inte hur länge de som finns där förblir tillgängliga.

 

Text av: Emma Gyllerfelt, Peter Hasselskog, Ann Marie Martinson, slöjdlärarutbildare på HDK, Göteborgs universitet

 

Kommentera gärna nedan:

Var du med på biennalen? Dela gärna med dig av sådant du tog med dig i form av en kommentar i fältet nedan.

 

Fråga att diskutera i Slöjdlärarportalens forum ”Fortbildning”

Vilken typ av kompetensutveckling önskar du? Vad krävs för att du ska vilja och få delta – geografisk placering, kostnad, datum, innehåll, annat?