Ett av de få grundskoleämnen som behandlar hantverk och design är slöjdämnet. Ämnet infördes i den svenska skolan år 1878 som ett sätt att ombesörja den svenska industrin med arbetare samt främja husbehovsslöjd (Borg, 2008). Idag syftar undervisningen bland annat till att utveckla elevernas kunskap om färg, form, design och hantverk. I slöjdundervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att lära sig om material, materialhantering och hur de utifrån ett samhällsperspektiv kan bidra till en hållbar utveckling. Att kunna utveckla ett föremål efter egen idé och lösningsförmåga får oss att växa som människor och utvecklar vår förståelse och kunskap om materialen runtomkring oss (Skolverket, 2018). Förståelsen kan också ge oss en känsla av respekt inför hur hantverk och design påverkar oss och antingen underlättar eller försvårar vår vardag.
Liksom andra skolämnen har slöjdämnets centrala innehåll och syfte ändrats i takt med ändrade kursplaner och samhällets utveckling. Slöjdämnets kursplan reviderades under 2017 med tillägg om digitala verktyg och digitalisering och har numera tillsammans med övriga skolämnen i uppdrag att utveckla elevernas digitala kompetens (Hasselskog, 2017). I nuläget revideras kursplanerna och vad som kommer finnas kvar vad gäller de digitala aspekterna av ämnet tål att väntas på. Det preliminära arbetsmaterial som Skolverket släppt visar dock på en minskning av det digitala innehållet till förmån för ett fokus på materialitet och hållbarhet.
Undervisning i material som trä, textil och metall är av tradition vanligt förekommande i jämförelse med undervisning i syntetiska material som plast. Plast berör och upprör i den rådande samhällsdebatten och har sedan länge funnits i slöjdsalarna i form av syntetmaterial som polyester, akryl, elastan och lycra men också i form av verktygshandtag och maskindelar. När man pratar om ”plast” menar man egentligen en stor grupp av olika material. De kan ha varierande egenskaper, till exempel vara hårda och starka som i en cykelhjälm eller mjuka som i en fuskpäls. Plast är idag ett av våra vanligaste material med en årlig produktion av 300 miljoner ton och bör därför vara ett material högst angeläget att diskutera och problematisera inom slöjdämnet. Det plast som material har gemensamt är att det är lätt, oftast billigt, rostfritt och isolerande. Materialet kan formas och med lätthet imitera andra material som päls, stål och glas. Ett problem är att plast inte kan återvinnas till samma form den en gång varit i utan måste omformas till något mindre än tidigare. De olika plastsorternas uppbyggnad gör också återvinning svårt och energikrävande. På grund av materialets låga kostnad används det ofta till engångsartiklar eller produkter med kort levnadstid, detta trots materialets tålighet mot slitage och oförmåga att brytas ner (Naturskyddsföreningen, 2017).
Inom den textila produktionen så har användningen av konstgjorda fibrer ökat under de senaste 30 åren, framförallt syntetfibrer utvecklade från fossila råvaror. Mellan 1980 och 2011 har den globala produktionen av syntetfiber nästan femdubblats till ca 50 miljoner ton per år, varav 91% utgörs av polyester (Naturskyddsföreningen, 2014). Vår ökade användning av plast i kombination med dess oförmåga att brytas ner påverkar vår miljö och bör på grund av detta problematiseras. Läs gärna Slöjdlärarportalens tidigare artikel om plast för mer information.
Slöjdämnet skulle med sin grund i skapande och undervisning om färg, form, design och hantverk kunna möjliggöra en god undervisningsmiljö om och med plast och dess påverkan på miljö och människor. Med tanke på den nya kursplanen, plastens miljöpåverkan och rådande klimatdebatt borde det därför ges undervisning om plast som en del av slöjdämnet.
Av
Mikaela Karimi Assmundsson
Föreläsare i slöjddidaktik och slöjdlärare på Ekens Skola i Stockholm
Källor:
Borg, K. (2008). Slöjd för flickor och slöjd för gossar, i K. Borg & L. Lindström (Red.) Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Hasselskog, P. (2017). Hur material kan kombineras med digital teknik” – invänta direktiv eller lita på den egna kompetensen? Hämtad 2018-07-06 från: http://slojdlararportalen.se/hur-material-kan-kombineras-med-digital-teknik-invanta-direktiv-eller-lita-pa-den-egna-kompetensen/
Naturskyddsföreningen. (2017). Rätt plast på rätt plats. Hämtad 2019-10-01 från: https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/ratt_plast_pa_ratt_plats_0.pdf
Naturskyddsföreningen. (2014). Allt du (inte) vill veta om plast. Hämtad 2019-09-21 från: https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/rapporter/Plastrapporten.pdf
Skolverket. (2018). Läroplan och kursplan för grundskolan. Hämtad 2019-09-21 från: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRSLJ01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor2
Kommentera