Reviderat kommentarmaterial till kursplanen i slöjd – och svar från Skolverket om ”det digitala”

I början av oktober publicerade Skolverket ett reviderat kommentarmaterial till slöjdämnets kursplan i Lgr11. Motsvarande reviderade kommentarmaterial har publicerats i flera av grundskolans ämnen under hösten. Vi som skrivit denna text, Peter Hasselskog och Lotta Hermansson, var båda två med i den grupp som på Skolverkets uppdrag arbetade med kursplanetexten för slöjdämnet inför Lgr11. Därför har vi förstås med stort intresse tagit del av de nyligen gjorda ändringarna i såväl kursplanen som i kommentarmaterialet. Motivet till revideringarna uppfattar vi främst är tilläggen av ”det digitala” i läroplanen och i flera ämnens kursplaner. Kommentarmaterialet utgör inte en del av slöjdämnets kursplan, materialet som vänder sig till lärare och rektorer, syftar till att ”ge en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texterna i kursplanerna” (s 4).

När det gäller själva kursplanen är det sex av punkterna i slöjdämnets centrala innehåll, tre i åk 4-6 och tre i åk 7-9, som förändrats. (En av dessa förändringar har tidigare uppmärksammats här på Slöjdlärarportalen). De nya skrivningarna i kursplanen gäller tidigast från ht 2017 och måste senast vara implementerade från starten av ht 2018, varje skolledare avgör. Här nedan är tilläggen i slöjdämnets reviderade kursplan kursiverade och det som tagits bort är överstruket:

Centralt innehåll, åk 4-6

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.
• Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala Hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.

Slöjdens arbetsprocesser

• Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, såväl med som utan digitala verktyg, till exempel i en loggbok.

Centralt innehåll, åk 7-9

Slöjdens materialredskap och hantverkstekniker

• Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.
• Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.

Slöjdens arbetsprocesser

• Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet, såväl med som utan digitala verktyg.

Ovanstående ändringar är alltså gjorda i kursplanen för slöjdämnet. Utöver ändringar utifrån ”digitaliseringen” (Skolverkets uttryck!), utgör nu ”materialens [metall, textil och trä] kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material” obligatoriskt innehåll i åk 4-6. Innan revideringen av kursplanen fanns detta innehåll med först i åk 7-9.

Vid en jämförelse av det tidigare och det reviderade kommentarmaterialet till slöjdämnets kursplan uppfattar vi att ändringarna är relativt små. Upplevelsen är snarast att man lagt till lite om det digitala på olika ställen i den ursprungliga texten. Dessutom har vissa delar som handlade om övergången från tidigare läroplan till Lgr11 tagits bort.

Här nedan följer en genomgång av vissa tillägg, med fokus på digitaliseringen, som gjorts i det reviderade kommentarmaterialet (tillägg med koppling till det digitala med fet stil, det kursiverade är här precis som i kommentarmaterialet direkta citat från kursplanen)

S7 – under rubriken ”Nyfikenhet och kreativitet”

”Aspekter av slöjdundervisningen som tydligt skrivs fram i kursplanen är att slöjden ska väcka nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt. Material kan vara traditionella slöjdmaterial såsom metall, textil och trä men även nyproducerade och återanvända material. Materialen kan också kombineras med varandra och med digital teknik.”

S7 – en helt ny rubrik: ”Färg, form och konstruktion”

”Eleverna ska enligt kursplanen även ges förutsättningar att utveckla kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion och hur dessa kan kombineras med medvetna val av material och teknik. Detta kan till exempel handla om hur ett uttryck kan ändras genom medvetet val av färg, form och konstruktionssätt eller hur funktionen av ett föremål kan utvecklas och ändras beroende på val av material och teknik.”

I ovanstående stycke framgår det inte om ”teknik” som nämns två gånger syftar på hantverksteknik och/eller någon annan typ av teknik, exempelvis med koppling till ”det digitala”.

S8 – under rubriken ”Välja och hantera material för en hållbar utveckling” (texten är flyttad från annan plats i det tidigare kommentarmaterialet)

”Genom att utveckla kunskaper om våra vanligaste material och digital teknik underlättas människans anpassning till ett mer miljövänligt samhälle där jordens resurser kan tas tillvara på ett bättre sätt. Slöjdundervisningen har därigenom tydliga kopplingar till en hållbar utveckling. Det är ett perspektiv som belyser kopplingen mellan resursfrågor, samhällsfrågor, och utvecklingsfrågor. Undervisningen i frågorna syftar till att utveckla en förmåga att reflektera och handla såväl lokalt som globalt med hänsyn tagen till framtida generationers behov”.

S10 – under rubriken ”Material”

”Materialen skrivs i bokstavsordning: metall, textil och trä. Det är ett sätt att markera materialens självständighet och att olika material kan kombineras på många sätt. I årskurserna 4–9 är materialens kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material ett område undervisningen ska behandla. Det är samma skrivning för årskurserna 4–6 som för 7–9, dock kan progressionen vidgas och fördjupas, exempelvis i användandet av olika material, vilka verktyg, redskap och maskiner som används och vilken svårighetsgrad av hantverksteknik som eleverna får möta. Här kan även många materialkombinationer förekomma, till exempel ull och plåt, textil och glas, betong och trä, eller återbrukade elektronikkomponenter och plaster av olika slag. Eleverna, i årskurs 4–9, ska även arbeta med hur material kan kombineras med digital teknik. Digital teknik används i läro- och kursplaner som ett övergripande begrepp. Det omfattar olika sorters material, redskap eller system, men kan också omfatta programvara. Digital teknik i kombination med material kan till exempel vara konduktiv tråd, dioder eller kretsar och elektronikkomponenter, medan exempelvis 3D-skrivare eller CNC-fräsar är verktyg eller redskap i slöjden. För att kunna kombinera olika material med varandra behöver eleverna utveckla sin problemlösningsförmåga samt söka nya sätt att utforma slöjdföremål och utveckla sitt formspråk. Kursplanen anger dock inte vilka andra material som ska föras in i slöjdundervisningen under årskurserna 4–9. Det lämnas till beslut på lokal nivå”.

Det nya här ovan om digital teknik uppfattar vi som svårtolkat. Betyder formuleringen att 3D-skrivare ska ses som redskap eller verktyg och då jämställas med symaskin eller bågfil, men inte anses utgöra den sortens digital teknik som ska kombineras med material? Se Skolverkets svar längre ned i texten!

S11 – under rubriken ”Skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar”

”Undervisningen för årskurserna 4-9 ska även behandla två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. – – – Exempel på digitala verktyg kan vara ritprogram, 3D-animering och modellering och verktyg för designskapande.

Eleverna ska också möta hur skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar kopplas till matematiska beräkningar. Det kan till exempel handla om beräkningar av materialåtgång, skala och geometriska figurer och kan ske såväl med som utan digitala verktyg”.

– – –

”Exempelvis kan en skalenlig modell av en hylla utgöra ett bra redskap för att överväga proportioner mellan delar, medan ett blivande klädesplagg bättre skissas och planeras genom att jämföra olika färgkombinationer med hjälp av ett digitalt ritprogram eller program för designskapande.”

Ovanstående lyfter tydligt fram digitala verktyg och program som hjälpmedel i elevernas skissande, formgivnings-, modell- och designarbete. Skrivningen borde vara till stor hjälp för att motivera inköp av denna typ av digitala redskap i och för slöjdundervisningen.

S 4 – under rubriken ”Dokumentation av slöjdens arbetsprocesser” (ny rubrik och ny text)

”När det gäller slöjdens arbetsprocess ska dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, såväl med som utan digitala verktyg ske. Detta gäller för årskurs 4–6 men även för 7–9 med det tillägget att eleverna även ska dokumentera resultatet. I detta sammanhang kan digitala verktyg till exempel vara olika ord- och bildbehandlingsprogram, bildspel, film och olika webbaserade plattformar”.

Ytterligare en förändring i det reviderade kommentarmaterialet är att skrivningarna om den tidigare slöjdprocessen (från Lpo94), som ersattes med ”arbetsprocessen” i och med införandet av Lgr11, har tagits bort. Också den inledande beskrivningen av läro- och kursplanens olika delar, samt texten som beskrev förändringar jämfört med tidigare kursplan, har tagits bort. Sådana förändringar känns naturliga efter sex år med Lgr11.

Slöjdlärarportalen ställde några frågor om förändringarna i kursplanen och det reviderade kommentarmaterialet till Skolverket:

Vilka har formulerat förändringarna i slöjdämnets kursplan och kommentarmaterial?

Skolverket har tagit fram konkreta förslag i flera steg. I processen medverkar bland annat personer från Skolverket med relevant ämneskunskap och lärarerfarenhet. Det har också varit en transparent process där Skolverket presenterat förslag externt och uppmuntrat till synpunkter, till exempel genom webbenkäter och kontakter med lärosäten. I en remiss våren 2016 inbjöds bl.a. representanter för huvudmän, fackliga organisationer och universitet. Vi har fått svar från till exempel Sveriges kommuner och landsting, lärarorganisationer, universiteten i Göteborg och Umeå. Skolverket har bearbetat synpunkterna och lämnat förslag till regeringen. När det gäller ämnet slöjd valde regeringen att göra en justering i det centrala innehållet i den slutliga versionen.

Kan 3D-skrivare och CNC-fräsar rymmas inom kursplanens formulering ”hur material kan kombineras med digital teknik”?

Nej, det gör det inte. Den första innehållspunkten i kunskapsområdet ”Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker” handlar om material. Digital teknik i den innehållspunkten handlar då om material, till exempel konduktiv tråd, dioder eller kretsar och elektronikkomponenter. I läroplanens andra del som gäller all undervisning framgår dock att läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling. 3D-skrivare eller CNC-fräsar är exempel på digitala verktyg eller redskap för att skapa och framställa i slöjden.

Vad ligger bakom ändringen i slöjdämnets kursplan, i det centrala innehållet för åk 4-6, att de traditionella slöjdmaterialen metall, textil och trä nu ska kombineras med varandra och med andra material redan från åk 4?

Idag omger vi oss alltmer med kombinationer av olika material för att till exempel få fram andra egenskaper, användningsområden och estetiska uttryck. Det är viktigt att elever tidigt möter fler material än de traditionella slöjdmaterialen metall, textil och trä. Skrivningen öppnar för fler kombinationsmöjligheter med digital teknik och tillför även fler aspekter i lärandet. Det handlar till exempel om att återanvända material kan kopplas till hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling.

Planerar Skolverket med anledning av digitaliseringen något ämnesspecifikt stödmaterial eller kompetensutveckling för slöjdlärare?

Det finns inget ämnesspecifikt för närvarande utöver kommentarmaterialet. Däremot gör Skolverket många generella insatser angående digitaliseringen i skolan. Skolverket följer upp och utvärderar implementeringsprocessen och kan göra justeringar när vi ser behov. 

Vad erbjuder Skolverket för insatser när det gäller programmering?

Skolverket har bedömt att det finns flera olika behov bland lärare. Exempelvis erbjuder vi en webbkurs som heter ”Om programmering” som riktar sig till alla som arbetar i skolan. Där finns inga krav på förkunskaper men webbkursen ger en bild av vad programmering kan vara och vilken betydelse programmering har i samhället. Deltagarna får också prova på enklare programmering. Det finns också reviderade och nya moduler med mer didaktiskt innehåll kring digitala verktyg, inklusive programmering, på Skolverkets lärportal. Dessutom har Skolverket bedömt att många lärare i framförallt matematik och teknik i grundskolan har behov av en kortare högskolekurs i programmering. Sådana högskolekurser har redan startat och fler tillfällen till att läsa sådana kommer nästa år.

Avslutningsvis: Tänk på att kommentarmaterialet, såväl det tidigare som det reviderade, inte utgör en del av själva kursplanen. Syftet med materialet är att ge en bredare och djupare förståelse för innehållet i kursplanen. I stort är kommentarmaterialet ett viktigt redskap i slöjdlärares arbete, ett material som inte bara läses en gång och sedan läggs åt sidan.. Vi hoppas att denna text snarare gjort dig nyfiken på att ta del av hela det reviderade kommentarmaterialet till slöjdämnets kursplan, än bidragit till uppfattningen att du efter läsningen här inte behöver läsa ”originalet”!

Peter Hasselskog                Lotta Hermansson

Slöjdlärarutbildningen, HDK

 

Kommentera gärna!