Mellan den 6–9 mars hölls den nordiska pedagogiska kongressen NERA2019 i år vid Uppsala universitet. Årets tema var Education in a globalized world. Tillsammans med 700 deltagare var Slöjdlärarportalen på plats för att ta del av ny forskning från förskola till lärar-, och vuxenutbildning.
NERA, The Nordic Educational Research Association, är en organisation med flera olika aktiviteter och nätverk inom pedagogisk forskning. Varje år arrangeras en nordisk kongress. I år var intresset extra stort då anmälan fick stängas vid 700 personer eftersom det inte var möjligt att arrangera en än större kongress. Utöver storföreläsningar med intressanta ”Keynote speakers” fanns det 25 olika nätverk att välja mellan där det presenterades ”papers” om ny och pågående forskning. Slöjdrelaterad forskning presenterades dels i olika nätverk, dels i nätverket Arts culture and education.
En storföreläsning som berörde extra var föreläsningen av Agnés van Zanten från Frankrike och Marcelo Caruso från Tyskland. Utifrån globala, sociala och historiska utgångspunkter belyste forskarna elevers möjligheter och begränsningar vid privat- och elitskolor och förstatligande av skolor, dels i relation till klass och kön, dels utifrån nyanländas erfarenheter och härkomst. Föreläsarna gjorde också intressanta nordiska jämförelser utifrån segregering och mer eller mindre privata friskolor.
I de 25 nätverkssessionerna presenterades papers inom hem och fritid, förskola, grund- och gymnasieskola, lärar- och vuxenutbildning, exempelvis utifrån politik, ledarskap, genus och digitalisering. Under två dagar, i nätverkessessionen Arts culture and education, presenterades bland annat forskning av slöjdforskarna Eva Ahlskog Björkman, Finland, och Marie Koch, Danmark. Deras paperspresentation, Arts and crafts/sloyd, education, learning and sustainability, utgick ifrån ett nordiskt projekt om slöjd och hållbar utveckling, SELAS, diskuterades i relation till hur hållbarhetsaspekter kan uttryckas i egentillverkade föremål. Doktorand Ingrid Bergkvist, Sverige, redogjorde för ett pilotprojekt, How teachers apply the concept sustainable development in the subject Sloyd, utifrån hur slöjdlärare kan relatera till hållbar utveckling i sin kommunikation med elever. Från Island presenterade Rannveig Thorkelsdóttir och Hanna Ólafsdóttir ett paper, Creativity in the digital word: Art teacher´s perspectiv,utifrån begränsningar och möjligheter om hur bildlärare använder iphones och ipads i sin undervisning. Hanna Ólafsdóttir presenterade också ett projekt, How to learn to live together? Innovative and sustainable aesthetic methods for citizenship education, om utländska studenters villkor att medverka i ett globalt samarbetsprojekt i lärarutbildning. Slöjdforskaren Stina Westerlund, Sverige, presenterade ett paper utifrån några första resultat från ett projekt om förstelärares karriärvägar, Career teachers in sloyd – assignment, contradictions and dilemmas. Speciellt tänkvärt var skillnaderna i grunderna för förstelärarnas tjänster som speglades med intervjucitat. Det ska bli intressant att följa forskningen och ta del av resultaten när de blir publicerade.
Intrycken är åtskillig från en stor kongress. Som forskare är det en fantastisk möjlighet att dels få ta del av ny och pågående forskning, dels få möta andra forskare inför samarbeten. Det är också betydelsefullt att slöjdforskning ”syns”, och finns med, i större forskningssammanhang.
Text av: Marléne Johansson
Tack Marléne
Det är intressant att få ta del av vad som erbjuds och vad som är på gång inom slöjdrelaterad forskning. Dagens text lockar tyvärr mest till mer information. En del av de ”papers” som du nämner är troligtvis sökbara för oss som inte var där, men det vore ändå intressant att få en lite djupare bild från dig. På ”paper”-stadiet är det oftast få resultat publicerade som vi andra kan fördjupa oss i.
Berätta gärna vidare i en text om, exempelvis, varför de fransk/tyska forskarnas resultat var intressant och på vilket vis det kopplas till svensk skolslöjd.
För mig som lärare är det ju verkligt intressant att läsa dina erfarna reflektioner och de kopplingar du kan bidra med för att tydliggöra aktuell forskning för oss oinvigda. Nu kändes det lite som att få en godispåse under näsan, men inse att jag kanske får ta del av den senare om det verkligen finns något i den.
Fortsätt skriv, men fördjupa dig gärna mer och förklara med all din erfarenhet och kloka kunskap.