Under sommaren publicerades fem artiklar i ett nytt nummer av Techne serien, Vol 25, nr 1, 2018. För er som inte känner till är Techne serien en nordisk journal som sedan 1995 publicerar vetenskapligt granskade artiklar. Sedan 2011 görs all publicering som ”open access” som bland annat innebär att det är fritt att ladda ner och läsa artiklarna. Här nedan görs en kort beskrivning av det nya numrets artiklar. Läs, använd och sprid!
Kort om de fem artiklarna i Techne seriens Vol 25, nr 1, 2018:
Päivi Marjanen, Eila Lindfors och Sirpa Ketola har skrivit en artikel på engelska med rubriken: School craft in memories of three generations.
Utifrån 15 personer från fem familjer har författarna undersökt tre generationers minnen från skolslöjd i Finland mellan 1940‒2010. Studiens fokus var till vilka slöjdminnen de olika generationerna relaterade. I Finland har skolslöjden varit obligatorisk under drygt 150 år. För att kunna jämföra slöjdminnena över tid görs en kort redogörelse för finska läroplansförändringar mellan 1866‒2014. Studies intervjuer utfördes både individuellt och i grupp mellan olika generationer där förhållandena kring slöjdundervisning, elever och lärare samt slöjdföremål och processen bakom dem tolkades. Analyserna av intervjuerna gjordes dels utifrån de slöjdföremål som tillverkades i skolslöjden, dels utifrån positiva och negativa minnesbilder som kunde kopplas till slöjden. Egentillverkade slöjdföremål, slöjdbegrepp och slöjdtekniker var sådant som personerna kunde beskriva personligt och detaljerat. Däremot förekom det inte så många diskussioner om material eller tekniker som användes vid tillverkningen av slöjdföremålen, även om de äldsta minnena var förknippade med bristen på material. De minnen personerna från den yngre generationsgruppen hade om slöjd var kopplade till flera olika material då de hade haft både textil- och teknisk slöjd i skolan. Skolslöjden väckte starka känslor, majoriteten hade positiva minnen medan en tredjedel också associerade till negativa minnen till exempel att det var svårt och pilligt. Utöver resultaten från slöjdminnena visade studien dessutom de fysiska slöjdföremålens potential för att komma ihåg positiva och negativa minnen. Ladda ner och läs hela artikeln här.
Marie Koch har skrivit en artikel på engelska om The rebellious teacher or a rebel with a cause. An interdisciplinary view on sloyd science.
Slöjdforskning kan vara kopplad till institutionella och normativa politiska ramar med definierade ändamål, medan forskning i det offentliga rummet inte är föremål för samma styrning. Koch hänvisar till sin doktorsavhandling om forskning i det offentliga rummet som beskriver ”craftivism” (hantverk och aktivism) som kulturfenomen. I avhandlingen beskrivs bland annat hur kvinnor delar erfarenheter via sociala medier för att sedan i smyg exempelvis brodera korsstygn på tågsäten eller hänga upp stickning i offentliga miljöer i nordiska städer. Sådana aktiviteter är oftast inte tillåtna och över tid har kvinnligt hantverk vanligtvis inte använts på sådant vis. Artikeln om den rebelliske läraren fokuserar på craftivism utifrån tre perspektiv: ”craftivism som medlare mellan artefakt och sammanhang”; ”craftivism som ett lärandeperspektiv”; och ”craftivism som en identitetsaktivitet”. I skolsammanhang kan en aktivist istället benämnas som en rebellisk lärare som inte tar hänsyn till ämnesgränser utan använder delelement från skolslöjd tillsammans med ett annat skolämne, t.ex. naturvetenskap, för att lära och uttrycka sig. Artikelns studie är genomförd i Danmark på en Freinetskola i en undervisningspraktik där material och tekniker kombineras med syfte att lära och uttrycka sig genom att utgå från hantverket. Undervisningens tema var ”trådar och linjer”, exempelvis hur en tråd kan se ut i ett mikroskop eller hur den ändrar form till ett gran och när den bildar maskor och blir till ett föremål vid virkning. Undersökningen visade hur ämnesintegreringen gav eleverna förståelse av materia, textila material och matematiska frågor såsom längd, avstånd utifrån textilt material och hantverkstekniker. I artikeln diskuteras möjliga perspektiv på lärande utifrån resultaten och introducerar begreppet rebell som en gränsöverskridande roll för lärare att anta. Ladda ner och läs hela artikeln här.
Ulla Häsänen, Jaana Lepistö och Marja-Leena Rönkkö har skrivit en artikel på engelska om Students confronting risks during holistic craft processes.
Artikelns studier genomfördes för att undersöka risktagande situationer bland elever under holistiska slöjdprocesser. Studierna genomfördes i slöjdundervisning i Finland med 400 elever i årskurs 7 och omfattade dels intervjuer för att beskriva de lösningar eleverna använde sig av under sina design- och produktionsprocesser, dels digitala dagböcker där eleverna själva värderade sina design-, produktions- och värderingsprocesser. Forskningsfrågor ställdes om hur eleverna konfronterades med risktagande under sina slöjdarbeten och hur risktagandena kunde relateras till ekonomiska, psykologiska och sociala aspekter. I artikeln kopplas resultaten samman med entreprenörskap och visar hur slöjdarbete innefattar risktagningar under varje fas i arbetsprocessen, både i situationer där eleverna antingen tar risker eller undviker dem. Undersökningen visade att risksituationer som kunde relateras till ”ekonomisk risk” betonades i konstruktions- och produktionsfaserna där eleverna fattade beslut om vilken produkt som skulle tillverkas och vilka tekniker som skulle användas. ”Psykologisk risktagning” kopplades särskilt till tillverkningsfasen i slöjdprocessen när eleverna började utveckla och producera och sina föremål. ”Sociala risker” relaterades till design- och värderingsfaserna när eleverna interagerade med sin grupp och den sociala miljön. Studien visar hur utveckling av entreprenörskap och slöjdande hör samman på flera vis och hur slöjdaktiviteter kan bidra till att elever får arbeta med egen problemlösning, lära sig att våga ta risker och att vara uthållig. Ladda ner och läs hela artikeln här.
Åsta Rimstad har skrivit en artikel på norska om Handlingsrammer og handlingsrom i kunst og handverksfaget. Korleis institusjonelle mønster medverkar i studentars skapande prosessar med installasjonar.
Artikeln relaterar bland annat till resultat från Rimstads avhandling om ”Teikn- og meiningsskaping i studentars arbeid med installasjonar”. I case-studierna arbetade ämneslärarstudenterna för det norska skolämnet kunst- og håndverk med olika undervisningsupplägg när de skapade sina installationer. Studenterna fick bland annat i uppgift att utifrån givna föremål föra fram olika budskap genom att i grupp välja hur föremålen exempelvis skulle placeras för önskat uttryck i installationerna. Sociokulturella- och multimodala perspektiv användes för att dels belysa hur personer, förförståelser och situationer medverkade i den skapande processen, dels hur föremålen ensamma och tillsammans medierade (signalerade) olika mening i installationerna. Även om studenternas tillvägagångssätt eller sätt att arbeta inte är föremål i fysisk bemärkelse fick de ändå materiella konservenser i installationerna. Studenternas förståelser med traditioner och mönster blev framträdande i uppgifternas upplägg och i det handlingsrum och sammanhang de ville och hade möjliget att skapa i sina installationer. Av tradition valde en studentgrupp exempelvis penna och papper för att skissa upp hur föremålen skulle placeras i installationen. Under skissprocessen försvann diskussioner om hur föremålen kunde placeras och installationen blev tecknad utifrån en bildrelaterad tankegång. I artikeln diskuteras uppgiftens betydelse och föremåls mediering i relation till förförståelse, situation och lärande. Ladda ner och läs hela artikeln här.
Joakim Andersson, Lone Brøns-Pedersen, Peter Hasselskog och Bent Illum har skrivit en artikel på danska om Kommunikative ressourcer i håndværksmæssig undervisning. Hvordan underviserens handlinger bliver til den lærendes handlinger.
Artikeln redogör för kommunikativa resursers olika former av handlingar såsom konkreta, fiktiva, kroppsliga, verbala eller hur de kan andvändas i en kombination vid hantverkslärande. Under kommunikationen sker dels tredimensionella instruktioner som i artikeln benämns som ”3D”, dels tvådimensionell information, ”2D”, exempelvis med hjälp av bilder eller skriftlig instruktion. Studien är genomförd med videoinspelningar där sex hantverksmässiga lärsituationer från trä respektive textil har valt ut för mikroanalyser. Situationer från den gemensamma empirin analyserades utifrån fyra olika utgångspunkter; neurologiska aspekter, undervisningsaspekter, läraraspekter och kommunikativa aspekter. En forskningsfråga som ställs är vilka kommunikativa resurser som ger de bästa förutsättningarna för att undervisa i hantverksmässigt lärande. Studiens resultat visar att undervisande lärare generellt använder sig av konkreta handlingar framför fiktiva, likaså att de i större utsträckning använder kroppslig kommunikation framför verbal kommunikation som resurs. Samtidigt lyfts att kommunikationen ger det bästa resultatet när verbalisering används som en stöttande resurs till konkreta hantverkmässiga handlingar för den lärandes samlade förståelse för material, redskap och handlingar. Att som hantverkslärare kunna välja lämplig kommunikationsform ska ses som en didaktisk och pedagogisk kompetens som också behöver kombineras med hantverksmässig kompetens, dvs. en hantverkslärare behöver vara medveten om att kunna behärska båda. Ladda ner och läs hela artikeln här.
Läs, använd och sprid de nya artiklarna om slöjdforskning! Antingen kan artiklarna läsas som egen kompetensutveckling, eller kan t.ex. en eller några artiklar användas som utgångspunkter i didaktiska diskussioner med kollegor.
Text skriven av: Marléne Johansson, ordförande i Techne seriens redaktionsråd
Kommentera