I slutet av september, just när den nordiska slöjdkonferensen Make&Learn pågick i Göteborg, publicerades ett specialnummer i den vetenskapliga journalen Nordic Studies in Education, NSE, med temat Sloyd Education, Learning and Sustainability. Det är 20 år sedan, 1999, som slöjd publicerade ett specialnummer i journalen. Det är inte helt enkelt att få tillträde till att publicera slöjdpedagogisk forskning i vetenskapliga journaler inom större vetenskapsområden. I internationella journaler är det vanligare att artiklar har andra utgångspunkter än slöjd för att bli accepterade, men specialnumrets redaktörer Eva Ahlskog Björkman vid Åbo Akademi i Finland och Marie Debora Koch vid Copenhagen institut of interaction design, Danmark, lyckades med att ställa sig i kö i journalens väntelista utifrån sitt projekt SELAS, Sloyd Education Learning and Sustainability. Slöjdlärarportalen redogör här kort om artiklarna som är publicerade i NSE:s specialnummer om slöjd och hållbar utveckling.
I inledningstexten, Editorial, s. 183‒184, beskriver specialnumrets redakörer Eva Ahlskog Björkman och Marie Debora Koch att temanumret vill belysa sambandet mellan FN:s globala mål om hållbar utveckling i relation till utbildning och lärande inom slöjd. Ett syfte är att öka förståelsen av hur lärande om material, processer, produktion och distribution hör samman med social-, teknologisk-, kulturell- och ekonomisk hållbarhet. SELAS, Sloyd Education Learning and Sustainability, är ett nordiskt nätverk under NordFo, Nordiskt forum för Forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd. SELAS syfte är att undersöka och beskriva hur hållbar utveckling i relation till Sloyd Education förmedlas inom skola, utbildningar och bland utövare utanför institutionella ramar i de nordiska länderna. SELAS presenterades under konferensen Make&Learn i Göteborg, projektet fortgår och än flera resultat kommer att presenteras framöver. Utöver inledande text har fyra artiklar om slöjd och hållbar utvecklig publicerats specialnumret i Nordic Studies in Education, 03/2019, volym 39:
Den första artikeln Hållbar utveckling och lärande i slöjd, s. 185‒197, är skriven på svenska av Marie Debora Koch, Danmark, och Eva Ahlskog-Björkman, Finland. I artikeln beskrivs dels SELAS-projektet, dels en studie med studenter och lärare om hur förståelse om hållbar utveckling kan uppmärksammas under arbete med material. I studien användes lera som ett material som inte är typiskt i slöjdundervisning för att visualisera en prototyp som ”en hållbar persona”, dvs. som ett uttryck för en karaktär eller personlighet. De lerfigurer som studiens deltagare gestaltade analyserades i olika steg och nivåer för att urskilja olika ”språk” i figurerna och hur de förhöll sig till begreppet hållbarhet; den sociala, den teknologiska, den kulturella och den ekonomiska dimensionen. Studiens resultat visade att metoden fungerade för att på ett nyskapande sätt öppna upp och nå kunskap om hur undervisning om hållbar utveckling i slöjd kan utvecklas didaktiskt.
Artikeln Narratives on sustainability and sloyd in Finnish ECEC, s. 198‒213, är skriven på engelska av Ann-Christin Furu, Finland. I artikeln undersöks hur hållbarhet och slöjd uttrycks i finsk förskoleverksamhet (ECEC). En kritisk granskning görs utifrån nationella styrdokument gentemot forskning om utbildning inom förskolan. Hållbarhet och slöjd i finsk förskola visar att styrdokumenten öppnar upp för hållbarhetsfrågor på flera sätt. I förskoleplanen framgår tydligt att barn har rätt till utbildning som utvecklar deras etiska medvetenhet och förmåga att handla hållbart. Dessutom synliggörs flera aspekter av social och kulturell hållbarhet. Men FN:s globala mål för hållbar utveckling är bara delvis synliga, även om de ska utgöra ett underlag för läroplanen. Den finska nationella läroplanen ger inte strikt vägledning om innehåll eller metoder, snarare är det öppet för individuella tolkningar och genomförandet är beroende av den enskilda läraren och på arbetskulturen i de specifika förskolemiljöerna. I artikeln lyfts att det behövs välutbildade lärare som har en gedigen kunskap om hållbarhetsfrågor som en förutsättning för att visionerna ska kunna genomföras enligt styrdokumenten.
Specialnumrets tredje artikel, Materiella och immateriella resurser – hållbar utveckling i och genom slöjd, s. 214‒227, är skriven på svenska av Marléne Johansson, Sverige. FN:s globala mål, som spänner över betydande områden, är både ambitiösa, mäktiga och viktiga. Även om den svenska slöjdundervisningens insats är liten jämfört med Agenda 2030 och FN:s globala mål vill artikeln lyfta hur slöjdkunskaper kan vara med och bidra till hållbar utveckling. Ett antaganade är att om barn och unga i skolans slöjdundervisning ges möjligheter att arbeta med redskap och material till ett fysiskt föremål så kan de utveckla materiella- och immateriella kunskaper för ett hållbart agerande. En huvudsaklig strävan med artikeln är att bringa klarhet i och väcka tankar om hur slöjdkunskaper kan relateras till hållbar utveckling. Inledningsvis presenteras slöjd som mål och medel för hållbar utveckling. Därefter diskuteras hur slöjdkunskaper kan relateras till hållbar utveckling utifrån formuleringar i formella texter, dels i slöjdämnets kursplanetext, dels i FN:s globala mål. Därpå argumenteras behovet av slöjdrelaterad forskning utifrån hållbar utveckling. Vidare förs resonemang om användning av slöjdkunskaper i olika verksamheter utanför skolan. Produktion, konsumtion och välbefinnande diskuteras som del av slöjdundervisning, hemmiljö och fritid. Avslutningsvis diskuteras slöjdens begränsningar och möjlighetet som kunskapsbidrag i nutid och för kommande generationer.
Den sista artikeln, på svenska, Att hantera vardagsnära utmaningar mot ett socialt system: Ur blivande slöjdlärares perspektiv, s. 228‒243, är skriven av Marcus Samuelsson, Sverige. Artikeln utgår ifrån en studie med Facebookinlägg från distansstuderande lärare i slöjd som besvarat ett frågeformulär med öppna frågor. Ett överordnat syfte med artikeln är att beskriva och förstå hur blivande lärare i slöjd resonerar om och hanterar vardagsnära utmaningar mot slöjdundervisningen som ett socialt system. Artikeln vill beskriva och förstå vilka strategier blivande lärare i slöjd har för att upprätthålla en social hållbarhet i mötet med elever som utmanar. Av intresse är att undersöka hur omotiverade eller stökiga elever beter sig i skolslöjden, hur blivande lärare i slöjd bemöter dessa och varför de besväras av elevers omotiverade och stökiga beteende i skolslöjden. I artikeln relateras hållbar utveckling till social hållbarhet och hållbar skolutveckling i betydelse för det som sker i klassrummet, i slöjdsalen och mötet mellan lärare och elever, som emellanåt uppfattas som utmanande för undervisning. Resultaten visar bland annat att de blivande lärarna i slöjd reagerade på provokationer av omotiverade och stökiga elever genom att hindra, stoppa, återföra eller avlägsna eleverna från slöjdundervisningen.
Artiklarna kan läsas i sin helhet i Nordic Studies in Education. Som oftast, när det gäller större journaler, kan de läsas utan kostnad via universitetsbiblioteken för anställda och studerande, men de kan också laddas ner för en mindre kostnad om man inte har tillgång till ett universitetsbibliotek, se exempel nedan.
Till exempel via universitetsbibliotek: Materiella och immateriella resurser – hållbar utveckling i och genom slöjd
Till exempel utanför universitetsbibliotek: Materiella och immateriella resurser – hållbar utveckling i och genom slöjd[
Text: Marléne Johansson
Utöver via olika universitetsbibliotek (dvs. inte bara Göteborgs univ. som endast var ett exempel (!) i texten på ”hur man gör”) kan man ibland få fixat via vanliga bibliotek. Inom slöjdsammanhang är vi lite ”bortskämda” med att vi ska kunna ladda ner artiklar gratis (t.ex. Techne serien, Formakademisk, Forskul, etc.), men för de flesta andra områden är det ofta ”betaljournaler” som gäller. Det kan också vara så att det kan kosta en hel del att få lov (!) att publicera som författare i ansedda journaler… (men så är det iallafall inte för detta specialnummer). Vad som är bra ”ändå” är att slöjdforskning också kan läsas och spridas i större sammanhang utanför slöjdkretsar (vilket inte är extremt vanligt, och speciellt inte med ett specialnummer i slöjd med ”hett” tema om hållbar utveckling heller). Men, men… kul, och bra, om också slöjdfolk läser, använder sig av, och sprider och hänvisar till (oavsett om man kan utnyttja universitetsbibliotek eller måste betala…).