Under sommaren publicerades ett nytt nummer med slöjdforskning i den nordiska journalen Techne serien, Vol 26, nr 1, 2019. I journalen publiceras slöjdrelaterade artiklar inom utbildning och lärande. Artiklarna kan handla om formella-, informella- fysiska- och virtuella lärmiljöer och diskuterar till exempel processer, materialitet och handlingsburen kunskap dels i relation till skola och utbildning, dels inom nya former av slöjdande exempelvis makerkultur, do-it-yourself och craftivism.
Slöjdlärarportalen gör här en kort beskrivning av de sex artiklarna i Techne seriens senaste nummer:
Pauliina Maapalo och Juha Hartvik har skrivit en artikel med rubriken Mulighetsrom for trearbeid med utgangspunkt i øyeblikksbilder av elevarbeider.
Artikeln, på norska, är skriven utifrån en undran om och hur arbetet med träslöjd kan försiggå i den norska grundskolan. I norsk läroplan för ”Kunst og håndverk”, som skolämnet heter i Norge, står det att eleverna också ska arbeta i trä. Men den norska ”Skolefagsundersøkelsen 2011” (Espeland et al., 2013), har bland annat visat att förutsättningarna för undervisning i trä är begränsad i norsk skola. Undersökningen visar att många lärare är obehöriga för skolämnet och att de lärare som är formellt behöriga har för lite komptens inom träarbete. I den norska utvärderingen konstaterar flera lärare att brist på komptens har vridit över skolämnet till att handla om konst och konstteori istället för att också inkludera hantverk och träarbete. I artikeln relateras det sammanslagna skolämnet Kunst og håndverk till Finland och Sverige som istället har två skolämnen; bild respektive slöjd. Med den norska utvärderingen som grund utgår artikelns studie från datamaterial som är insamlat vid skolbesök för att mer ingående studera arbete med trä i skolämnet. I studiens resultat lyfts skillnader i lärarnas undervisning bland annat utifrån observationer, samtal och fotodokumentation på lokaler, verkstäder, verktyg, redskap och elevarbeten. Även om artikeln speglar norska förhållanden är läsningen mycket intressant i relation till svensk skolslöjd. Flera frågor kan ställas om vad ett ämnes namn och innehåll, tillsammans med okunskap och prioriteringar, kan göra med ett skolämne.
Riikka Räisänen och Sirpa Kokko har skrivit en artikel om Craft education in sustaining and developing craft traditions. Reflections from Finnish craft teacher education.
Techne-numrets andra artikel, som är skriven på engelska, beskriver och problematiserar finsk slöjdlärarutbildnings möjligheter och begränsningar att upprätthålla och utveckla hantverkstraditioner. Artikeln redogör för en studie utifrån slöjdlärarstudenters dokumenterade lärandeprocesser i portföljer. Portföljerna bestod av texter och bilder om lärarstudenternas textila slöjdprojekt med reflekterande beskrivningar över lärande och tankar om kommande yrkesarbete. En strävan med studien var att undersöka hur lärarstudenter upprätthåller och utvecklar traditionella hantverkstekniker under slöjdarbeten. Resultaten visade att studenterna använde hantverkstraditioner som främst var relaterade till personlig motivation, upplevelse och idéer (vilket också studier av Anna Ekstöm visade i sin doktorsavhandling 2012). Resultaten i den finska studien beskriver att lärarstudenterna hade en större tonvikt på att utforma, skissa och tillverka prototyper under den senare delen av utbildningstiden. Flera studenter ville snarare experimentera med nya undervisningsmetoder och teamarbete i senare kurser än i början av utbildningen. Artikeln uppmärksammar också hantverkstraditioner utifrån hållbarhet och globalisering som angelägna teman under lärarstudenternas utbildningstid.
Eva Lutnæs har skrivit artikeln Faglige forventninger i grunnskolefaget Kunst og håndverk. Topoi fra læreres oppgavetekster.
Den tredje artikeln, på norska, fokuserar hur slöjdlärare formulerar förväntningar på elevers lärande vid bedömning i gymnasieskolans Kunst- och hantverksundervisning i Norge. Studien problematiserar hur de ord som lärare använder vid bedömning samtidigt beskriver sättet att se på skolämnet. Resultaten ger en bild av hur lärarna tolkar och använder sig av ord och betydelser av kursplanetexter. Utöver att beskriva användning av olika språkbruk vid bedömning vill artikeln bidra till att utveckla ämnesspråket i linje med ny ämnesdidaktisk forskning samt öppna upp för en diskussion om hur språkbruket vid bedömning i ämnet kan förnyas. Artikeln handlar om norska förhållanden men väcker reflektion om slöjdlärares användning av ord från olika styrdokument vid bedömning i svensk skolslöjd.
Jostein Sandven har skrivit en artikel på norska om Å kjenne seg i slekt med jorden. Natursløyd og økosofi i fremtidens tverrfaglige skole.
I artikeln om naturslöjd beskrivs slöjdverksamheten ute i naturen utifrån pedagogisk synvinkel. Naturslöjden har hämtat inspiration från ”Environmental Art” där konstnärer skapar installationer i naturen med naturmaterial. Artikeln innehåller olika filosofiska utgångspunkter om sambandet mellan människa och natur. Naturslöjd behandlas utifrån ekologi, klimatdebatter och pedagogiska utgångspunkter i skolämnen i Norge och Finland. Ansvar för naturen och vikten av framåtblickande reflektion betonas som kan förändra levnadsstandard och livsstil. I artikeln beskrivs strategier för lärande, ämnesdidaktiska modeller och tvärvetenskapligt förhållningssätt utifrån praktiknära exempel från naturslöjd och ämnesövergripande arbete. Materialen i naturslöjdens installationer, även snö, följer naturens kretslopp. Naturslöjdprojekten visar att det gemensamma slöjdandet och samarbetet skapar goda relationer. Studierna vill uppmärksamma hur naturen skapar upplevelser och blir en arena med kvalitéer som inbjuder till att slöjda och lära, vilket är angeläget även utifrån hållbarhetsaspekter.
Ingvill Gjerdrum Maus har skrivit en artikel med rubriken Enhancing design literacy for sustainability among youth in crafts – based design education.
I artikeln, som är skriven på engelska, används ”Design literacy” som ett begrepp för att beskriva design med fysiska material i förhållande till hållbar miljö. I artikeln redogörs för fallstudier som genomförts med aktionsforskning för att undersöka kompetens om hantverksbaserad design i en norsk skola. Utifrån projektböcker, videoinspelningar och observationsanteckningar studerades elevgrupper i olika faser under arbetets gång under arbetet med att tillverka svepaskar. I projektet tillverkade varje elev traditionella svepaskar men utifrån egen design och materialval. Elevernas självreflektion, och i diskussioner med lärarna, visade att eleverna uppfattade att de hade stor nytta av det de lärt sig om material, design, funktion, tradition och värde i relation till hållbar miljö i kommande hantverksutövande och framtida arbete. Samtidigt speglade resultaten att eleverna hade kommit längre i sin designkompetens än inom miljö och produktens hållbarhet.
Annika Larsson och Kerstin Lind har skrivit Techne-numrets avslutande artikel om Myten om Ronja Vikingadotter.
Artikeln, som är skriven på svenska, diskuterar hur berättelser kan användas i utbildning om textilt kulturarv. Astrid Lindgrens berättelse om Ronja Rövardotter problematiseras utifrån textilhistorisk forskning om vad som är möjligt att lära om textil från berättelser. Ronja Rövardotters utseende och rånarnas dräkter har jämförts i två filmer som är inspelade med 30 års mellanrum. Resultaten visar hur textilierna har anpassats efter den tid filmerna spelades in snarare än vilka textiler som användes under den tid som berättelsen skildrar i de ord som används i filmerna, vilket gör att utbildningssyftet blir felaktigt i relation till att lära sig om vilka textilier som användes vid Ronja Rövardotters tid. Däremot är orden i filmerna direkt tagna från Astrid Lindgrens bok. Analyserna av den animerade produktionen av Ronja Rövardotter lyfter att tittaren tenderar att fokusera bilden mer än att lyssna på berättelsens ursprungliga text. Formen får betydelse för hur innehållet uppfattas och egna värderingar som inte är relevanta för annan tid och andra kulturer riskerar att läras felaktigt. Artikeln beskriver intressanta textilhistoriska infallsvinklar utifrån tolkningar och lärande.
Läs, använd och sprid de nya artiklarna om slöjdforskning! Antingen kan artiklarna läsas som egen kompetensutveckling, eller kan till exempel en eller några artiklar användas som utgångspunkter i didaktiska diskussioner med kollegor.
Text skriven av: Marléne Johansson, ordförande i Techne seriens redaktionsråd
[…] 27/12 Nya artiklar med slöjdforskning i Techne serien […]