Slöjdlärarportalen är ett forum där slöjdlärare ska ges möjlighet att ta del av forskning. Precis före jul publicerades ett nytt nummer, ”Vol 24, nr 2 (2017)”, med forskningsartiklar i den nordiska journalen Techne serien. Denna gång är de flesta artiklarna skrivna på engelska och publicerade i ett temanummer utifrån presentationer vid NordFo-konferensen Make it NOW! Learning, Exploring, Understanding som hölls vid slöjdlärarutbildningen vid Åbo universitet i Rauma, Finland, hösten 2016.
Det är inte ovanligt att det kan ta både ett till två år att få en vetenskaplig artikel publicerad under en ”peer-review-process”. Utöver forskningsarbetet, som oftast ligger till grund för en vetenskalig artikel, kan en publiceringsprocess till exempel först innebära förberedelser med att bli antagen till en konferens för att få presentera sitt paper vid ett seminarium, Därefter ska presentationen utvecklas till en vetenskaplig artikel som efter skrivarbetet sänds in till redaktionen vid en vetenskaplig journal, till exempel Techne serien som är en vetenskaplig journal för forskning inom slöjdpedagogik och slöjdvetenskap. Efter att artikeln är insänd lämnas den till två oberoende granskare som granskar texten efter vetenskapliga kriterier. Efter värderingarna får författaren tillbaka respons och justerar sin artikel och lämnar därefter in artikeln till journalens redaktör på nytt. Sist i processen tar de tekniska redaktörerna över och publicerar artikeln, dvs. det är ett mödosamt arbete att som forskare få en artikel vetenskapligt antagen, godkänd och publicerad. Utöver Techne seriens äldre tryckta artiklar, 1995‒2011, publiceras numera Techne serien digitalt som ”open access”, dvs. artiklarna kan laddas ner och läsas och användas utan kostnad.
Professor, fil.dr. Eila Lindfors, och universitetslektor, fil.dr. Marja-Leena Rönkkö från Åbo universitet, Finland, har tillsammans med fil.dr. Kari Carlsen från Høgskolen i Sørøst-Norge varit redaktörer för Techne seriens nya temanummer.
Här nedan lite kort om de nio artiklarna:
Den första artikeln Experience as a learning form. A class conscious narrative är skriven av professor emeritus Ron Hansen från Vancouver, Canada. I artikeln problematiserar Hansen praktisk erfarenhet i förhållande till formellt lärande i undervisningssammanhang i relation till att främja kreativitet hos ungdomar. Likaså diskuteras hur kreativitet formuleras i läroplanstexter jämfört med hur meningsfullt lärande som utgår från elevernas engagemang och handlingar gynnar kreativitet. Hansen lyfter fram risken att som lärare tro sig undervisa utifrån strukturerade läroplanstexter medan elever är i behov av att arbeta än mer utifrån egna intressen och engagemang.
Doktorand Sophie Farsy, professor Marjolaine Chatoney vid Aix-Marseille Université, Frankrike, och universitetslektor Eric Tortochot vid Aix-en-Provence School of Teaching and Education in Science Education, Design, Arts and Crafts, Frankrike, skriver i sin artikel Practice and impact of the instruments in the “applied arts” curriculum. The case of the French high schools om förhållandet mellan designuppgifter och aktivitet. Forskningen visar på uppgiftens betydelse för hur elever väljer att arbeta, hur de strukturerar verksamheten utifrån uppgiften, och hur och varför de använder redskapen i relation till det som förväntas.
Temanumrets tredje artikel Pupils’ activities in a multimaterial learning environment in craft subject. A pilot study using an experience sampling method based on a mobile application in classroom settings är skriven av doktorand Juha Jaatinen vid Åbo universitet, Finland, fil. dr. Harri Ketamo, Tammerfors och Åbo universitet, Finland, och professor Eila Lindfors vid Åbo universitet, Finland. Forskningen beskriver möjligheter och begränsningar med en mobilapplikation vid användning av QR-koder, dokumentation och värdering i slöjdundervisningen.
Artikeln The influence of mechatronic learning systems on creative problem solving of pupils participating in technology class. A pilot study är skriven av fil.dr. Kai-Christian Tönnsen och forskaren Patric Schaubrenner vid institutionen för teknik och didaktik, universitetet i Flensburg, Tyskland. I artikeln fokuseras elevers möjligheter att utveckla kreativ problemlösning i grundskolans teknikundervisning. I studien analyserades elevernas sätt att försöka lösa problem på så många olika vis som möjligt utifrån situation, process och produkt.
Fil.dr. universitetslektor Annelie Holmberg, Uppsala universitet, Sverige, PeD, docent, Mia Porko-Hudd, Åbo akademi, Finland, och fil.dr., docent, Marcus Samuelsson, Högskolan Väst, Sverige, har skrivit artikeln Allt kan transformeras till ett användbart läromedel. Artikel redogör för forskning om hur lärare i slöjd i Finland och Sverige uppfattar och använder läromedel i slöjd. Studien visar hur lärarna använder flera olika slags webbaserade delningskulturer för att dela med sig av egenproducerade läromedel och vidareutvecklade läromedel från kolleger.
Doktorand Joakim Andersson och fil.dr. professor Marléne Johansson, Göteborgs universitet, Sverige, fokuserar skillnader i slöjdkunnande ‒ i det som kan uppfattas som samma handlingar ‒ i artikeln Learning situations in Sloyd ‒ to become more handy, dexterous and skillful. Forskningen problematiserar och beskriver olika kommunikationsformer och hur det kan gå till att lära sig bli mer händig, skicklig och konstfärdig, kompetenser som behöver uppmärksammas då de kan tyckas lika, både för mer eller mindre slöjdkunniga.
Artikeln Heritage building as a concept and as a part of technology education conceptions of, structuredness of conceptions of, and conceptual change in students in teacher training during a study module on heritage building är skriven av phd, universitetslektor, Jani Kaasinen vid Universitetet i östra Finland i Savonlinna, Finland. Artikeln fokuserar möjligheter för lärarstudenter och elever att väcka intresse och få ökade kunskaper om de kunskaper som ryms i gamla kulturbyggnader.
Tomi Dufva, doktorand vid Altouniversitetet, Finland, problematiserar Maker-rörelsers intressen av att tillverka föremål för hand i förhållande till digitaliserade tillvägagångsätt i artikeln Maker Movement ‒ creating knowledge through basic intention. Beskrivningen utgår ifrån en populariserad bild om nya former av tillverkning och ekonomisk tillväxt i relation till att utveckla handlingsburna hantverkskunskaper vid tillverkning för hand.
Temanumrets sista artikel, Inexplicit learning: Transferring knowledge through visual and emulative practices, är skriven av bitr. professor Koumudi Patil, Kanpur, Indien. Utifrån en bakgrundsbeskrivning om att det är brist på formellt sätt att förvärva kunskaper, beskrivs i forskningen informellt lärande som en långsam process via mästar-lärling-situationer i familjer och informella kunskapsmiljöer i samhället. De etnografiska studierna visar på situerat lärande och att utöver att lära sig tillverka leksaker socialiseras de lärande i hur man deltar i familje- och samhällsliv.
Ladda ner artiklarna i sin helhet, läs, reflektera, använd och sprid slöjdforskningen!
Kommentera