Pauliina Maapalo disputerade den 1 november vid Fakultet for samfunns- og utdanningsvitenskap, NTNU, i Trondheim, Norge, med doktorsavhandlingen Øyeblikksbilder fra trearbeidspraksiser. Didaktiske og relasjonelle mulighetsrom for arbeid i materialet tre i kunst- og håndverksfaget. I Norge heter skolämnet Kunst- og håndverk som kan ses som en sammanslagning av de svenska skolämnena slöjd och bild. Professor Marléne Johansson var opponent vid doktorsdisputationen och berättar här kort i Slöjdlärarportalen om doktorsavhandlingen och hur forskningsresultaten kan användas för svensk slöjd.
Avhandlingens forskningsmaterial är insamlat vid skolbesök i norsk slöjdundervisning via enkäter, intervjuer, observationer, videodokumentationer, foton på lokaler för träslöjd och elevers slöjdföremål i trä. Resultaten visar hur skillnader och olika förutsättningar möjliggör eller begränsar elevers arbete i trä dels utifrån lärarbehörighet, dels utifrån lärarens kompeten att undervisa i trä, samt hur skillnader i lokaler, material och redskap begränsar och hur det avspeglas i elevers slöjdföremål. Även om det är en norsk doktorsavhandling, och även om slöjdlärare kan ana och ”veta” att sådana skillnader kan förekomma, finns det nu med Pauliinas doktorsavhandling också forskningsresultat som kan användas på flera vis i argumentationer och inför olika beslut.
Doktorsavhandlingen är skriven som en sammanläggningsavhandling och består av en så kallad kappa på 127 sidor tillsammans med fyra peer-review-bedömda publicerade artiklar. Utöver sammanfattning, abstrakt, innehållsförteckning, referenslista och fyra bilagor har kappan nio kapitel: 1. Innledning, 2. Fagfeltet i tilblivelse – Forskningsgjennomgang, 3. Avhandlingens teoretiske-metodologiske agentialitetet, 4. Påkobkingav teorin om praksisarkitekturer og teorin om praksisøkologier (en delteori) , 5. Påkoblinger – Fleresanselige metoder og studiens design, 6. Flersanselig datamateriele, 7. Sammendrag og syntetisering av avhandlingens fire artikler, 8. Diffraktive oppdagelser gjennom forskningsprosjektet, och, 9. Konklusjon av problemformulering og artikulation av kunnskapsbidraget.
Avhandlingens fyra artiklar beskrivs kortfattat nedan:
Artikel 1, ”Vi rigger til så godt vi kan” ‒ konturer av praksisarkitekturer som muliggjør og hindrer undervisning i materialet tre i kunst- og håndverksfaget i norsk barneskole, är publicerad i Journal for arts and sports education, 2017, och består av 20 sidor inkl. referenslista. Författare är Pauliina Maapalo. Artikelns forskningsfråga är: Hvordan kan konturene av byggeklosser i praksisarkitekturer for arbeid med materailet tre i barneskolan teges opp og kritisk diskuteres gjennom analyse av et empirisk materiale bestående av spørreundersøkelse og skolebesök?
Artikelns grundar sig i Pauliinas intresse av att arbeta i trä och utifrån hennes erfarenheter som lärarutbildare att både praxisfältet och lärarstudenter har för lite kompetens i trämaterial. Även om det i den norska läroplanen står att elever ska arbeta med trä, har hon en undran om, och hur, arbete med trä faktiskt sker ute i skolan. Paulina konstaterar att det finns för lite forskning om användning av trämaterial i den norska grundskolan och utför därför en forskningsstudie med skolbesök på åtta skolor, vilket är artikelns intressanta praktiknära utgångspunkt. Vid skolbesöken samlades empiriskt underlag in genom observation, intervjuer, foto, och video- och ljudupptag. Forskningsresultaten visar på stora skillnader i de undervisande lärarnas kompetens, både lärarnas formella kompetens för skolämnet kunst- og håndverk, och specifikt deras kompetens om trä. Studien visar stora variationer i undervisningslokalernas utformning och vilka material och redskap som finns tillgängliga. Artikelns foton av studiens undervisningslokaler är en styrka i avrapporteringen, tillsammans med de undervisande lärarnas intervjusvar kompletterar och synliggör fotodokumentationerna skillnaderna. Artikelns resultat speglar möjligheter och begränsningar om vad som blir möjligt att lära i olika fysiska miljöer för träarbete och med de lärare och de situationer som därmed skapas, dvs. resultat som kan diskuteras i relation till likartade skillnader i svensk skolslöjd.
Artikel 2, The agency of wood: multisensory interviews with art and craft teachers in a post-humanistic and new-materialistic perspective är publicerad i journalen Education Inquiry, 2018, och består av 18 sidor inkl. referenslista. Författare är Pauliina Maapalo tillsammans med Tone Pernille Østern. Forskningsfrågan är: How do multisensory interviews with some art and crafts teachers’ knowledge, understood from the perspectives of post-humanism and new materialism?
Artikeln, som är skriven på engelska, utgår från samma studie som i avhandlingens övriga artiklar med skolbesöken i åtta skolor. Multisensoriska intervjuer har använts som forskningsmetod, där elevernas material och slöjdföremål blir centrala och betydande för lärarnas upplevelser under intervjuerna. I artikeln visas foto på material och redskap för träarbete för att spegla dess betydelse. Vad lärare och elever gör med materialet och vad materielet gör med lärarna och eleverna i olika sammanhang diskuteras. Fotodokumentationen berikar rapporteringen i artikeln. Speciellt intressant i artikeln är användningen av den multisensoriska intervjumetoden.
Artikel 3, Åtte læreres trearbeidspraksiser. En diffraktiv analyse är publicerad i journalen FormAkademisk, 2018, och består av 21 sidor inkl. referenslista. Författare är Pauliina Maapalo. Forskningsfrågan är: Hvilke performative agenter kan synliggjøres gjennom en diffraktiv analyse og hvordan er de med på å skape lærernes projekt for trearbeidspraksisen?
Artikeln utgår från datamaterial från skolbesökens intervjuer, foton och observationer. Analyserna är inspirerade av etnologi där det sinnliga blir centralt. I artikeln beskrivs åtta lärares undervisning i de lokaler som används för kunst- og håndverksämnets undervisning i trä. Varje lärares praktik beskrivs och kompletteras med foton från träarbete. Beskrivningen av studiens metod- och analysstrategi får ett stort utrymme i artikeln, men resultatrapporteringen av konsekvenserna av skolornas förutsättningar för arbete med trä är ämnesmässigt intressant.
Artikel 4, Mulighetsrom for trearbeid med utgangspunkt i øyeblikksbilder av elevarbeider, är publicerad i journalen Techne serien, 2019, och består av 26 sidor inkl. referenslista. Författare är Pauliina Maapalo tillsammans med Juha Hartvik. Forskningsfrågan är: Hvilke mulighetsrom for elevers trearbeid skaper kunst- og håndverkslærere, analyser tog diskutert gjennom øyeblikksbilder av elevartefakter? Slöjdlärarportalen har skrivit om denna artikel i samband med artiklar i Techne serien.
I artikeln lyfts fotodokumentation av lokaler, verkstäder, verktyg, redskap, elevarbeten samt samtalen med lärarna och egen forskarloggbok. Artikeln bygger på forskningsresultat från avhandlingens övriga artiklar som bland annat redogör för att de lärare som har liten kompetens också är de som undervisar minst i trämaterial. Resultaten relateras till den norska nationella skolundersökningen från 2011 som visade att då flera lärare saknade kompetens och utrusning så blev kunst- og håndverksämnet istället till ett rent konst- och teoriämne i skolan. I artikeln diskuteras det sammanslagna skolämnet kunst- og håndverks innehåll i relation till Sverige och Finland där ämnesområdet istället finns i de två separata skolämnena slöjd och bild. Även om artikeln innehåller en lite väl lång text om vetenskapsteoretiska utgångspunketer så bidrar den rika praktiknära avrapporteringen med dess foton till att artikeln blir användbar i diskussioner och inför olika ställningstaganden.
Avhandlingens fyra artiklar bygger på varandra. Den stegvisa utvecklingen är till fördel för avhandlingen som gör att kappa och artiklar skapar en helhet, å andra sidan kommer varje artikel också att läsas separat i de olika journalerna. Kappans text är lite väl teoritung och kommer kanske främst att läsas av forskare. Givetvis är avhandlingens teoretiska utgångspunkter av allmänt pedagogiskt och didaktiskt intresse, men ‒ precis som Pauliina själv skriver ‒ är forskning som mer relaterar till hantverksdelarna i skolans kunst- och håndverksämne mycket sparsam. För kunst- och håndverksfältets forskning, och som bidrag till hela slöjdforskningsområdet, blir avhandlingens artiklar viktiga bidrag till ämnesområdet både i Norge och i de nordiska länderna. Även om verksamma slöjdlärare känner till likartade skillnader om lärares kompetenser och skillnader i lokaler och utrustning för slöjdundervisningen, så finns det nu med Pauliina Maapalos doktorsavhandling också forskningsresultat som visar på konsekvenserna, dvs. nu finns det forskningsresultat som kan diskuteras och användas på flera vis. Men än mer forsknings behövs, jag konstaterar ”som vanligt” att det mesta ännu är obeforskat om slöjd och slöjdundervisning.
I Norge blir doktorsavhandlingar tillgängliga först efter formellt godkänd examen (som kan dröja lite efter själva doktorsdisputationen), men avhandlingens fyra publicerade artiklar går att läsa redan nu, se länkar ovan till varje artikel.
Text av: Marléne Johansson
[…] 2/1 Ny norsk doktorsavhandling om möjligheter och hinder för elevers arbete med trä i slöjden […]