Som jag skrivit om på Slöjdlärarportalen tidigare är Techne serien en nordisk vetenskaplig journal för forskning inom slöjdpedagogik och slöjdvetenskap. Artiklarna är skrivna på nordiska språk eller engelska. Techne startades 1996 dels som en B-serie för artiklar, dels som en A-serie för vetenskapligt granskade artiklar. Sedan 2011 publiceras A-serien online som ”open access”, dvs. artiklarna kan laddas ner och läsas och användas utan kostnad. Plattformen distribueras via Norge (därför är de förtryckta anvisningstexterna i journalen på norska medan övriga texter är på svenska eller engelska).
Under försommaren har det publicerats ett nytt nummer i Techne: ”Vol 24, nr 1, 2017”. Öppna Techne serien och klicka på ”Innholdsfortegnelse” för att se de nya artiklarna, välj därefter önskad artikel för att ta del av sammanfattningen, och klicka därefter på symbolen för pdf-dokumentet för att läsa hela artikeln. Läs, använd och sprid!
Här nedan lite kort om artiklarna i det nya numret av Techne serien:
Marléne Johansson och Viveca Lindberg har skrivit en artikel med rubriken: Att lära sig se trådraken – om tvekan och fokusförskjutning på väg mot förändrat kunnande.
I artikeln, som är på svenska, problematiseras hur elever ”ser” skillnader utifrån olika erfarenheter. Artikeln utgår ifrån en vanligt förekommande handling i arbete med slöjdens textila material, att ta hänsyn till ett tygs trådar; trådraken. Att uppmärksamma tygets trådrak är utgångspunkten i exemplen som är hämtade från videoinspelningar i svensk grundskola och gymnasieskola. Skillnader i kunnande beskrivs och vad som framstår som svårt för elever med liten eller ingen erfarenhet av att lägga ut mönsterdelar i papper trådrakt på ett tyg inför tillklippning och hur kunnandet förändras med ökande erfarenhet, liksom vilka nya svårigheter som följer med att elever arbetar med mer komplexa mönster och tyger. Med ökat kunnande flyttas fokus till något annat och i avvikelsen ligger möjligheterna till fortsatt lärande. I texten diskuteras vad det är man kan när man kan placera mönsterdelar trådrakt på ett tyg i relation till det som av en mindre kunnig person kanske oreflekterat kan tyckas ”samma” och som en enkel handling. Artikeln utgår från exempel om att lära sig se trådraken, men artikeln kan också väcka reflektioner om vad skillnader i slöjdkunnande kan innefatta när de studeras mer ingående.
Ossi Autio, Janez Jamsek och Milan Gaberšek har skrivit en artikel med rubriken: Students’ attitudes towards craft and technology in the context of Finnish and Slovenian comprehensive schools.
Artikeln, som är på engelska, beskriver likheter och skillnader i hantverks- och teknikutbildning i Finland och Slovenien. I studien jämförs läroplaner för hantverk/slöjd och teknik och dessutom genomförs en enkätundersökning med skolelever i Finland och i Slovenien om deras uppfattningar om hantverk/slöjd och teknik. I Finland benämns skolämnet för teknisk slöjd. Likheter finns mellan de finska och sloveniska läroplanerna, men jämförelsen visar att teknikundervisningen i Slovenien är mer inriktad mot design och experiment än mot hantverk och praktiskt arbete som istället främst förekommer i skolans valbara kurser i Sloveninen. Enkätundersökningen visade på stora skillnader i elevernas attityder till ämnena. Pojkarna hade en mer positiv inställning till teknik än flickorna. Flickorna ansåg inte att de kom att ha någon nytta av sin teknikundervisning medan pojkarnas inställning till framtid och yrken var positiv. Resultaten förklaras bland annat av att ländernas läroplaner är olika men också utifrån pedagogiska skoltraditioner och kulturella skillnader.
Antti Jaakko Hilmola och Eila Lindfors har skrivit en artikel med rubriken: Pupils’ performance in managing the holistic craft process.
Artikeln, som är på engelska, tar utgångspunkt i en större nationell utvärdering i årskurs 9 som genomförts av utbildningsstyrelsen i Finland. Fokus i artikeln är bedömningen av en uppgift som ingick i utvärderingen. Författarna har granskat utvärderingen ur ett nytt perspektiv för att få veta mer om i vilken utstäckning eleverna kunde hantera en hel slöjdprocess, vilka slöjdkunskaper de hade och vilka attityder de kunde ha till slöjdämnet. Bedömningarna utfördes kvantitativt och delade in datamaterialet i tre grupper där 43% av eleverna visade positiva resultat, 29% var på god väg, och 28% visade negativa resultat. I resultaten framkom också att de som hade deltagit i slöjdundervisningen under tre år på högstadiet visade mer positiva utvärderingsresultat mer positiva än de elever som endast hade haft slöjd under ett läsår. Men studien speglade samtidigt att det i utvärderingens uppgift inte gick att bedöma slöjdprocessen utifrån slöjdkunskaper och attityder utan snarare att faktorer som genus och tidigare hantverkskunskaper hade betydelse för resultaten.
Else Marie Halvorsen har skrivit en artikel med rubriken: Kulturarvens ulike ansikt.
Artikeln, på norska, fokuserar kulturarvet i norsk skola. Halvorsen har under många år intresserat sig för begreppet kulturarv, både i skolsammanhang och i ett större kulturellt sammanhang. Frågan om överföring av kulturarvet är av intresse i diskussioner om skolans innehåll. I artikeln problematiseras dels att skola och samhälle vill värna om identitet och kulturella rötter, dels att det pågår en mångkulturell förändring i ett än mer flexibelt samhälle. Forskningen har visat hur skolans styrdokument har betonat kulturella arv i relation till vad som går att finna inom andra texter, bilder, musik både i religiösa och i andra sammanhang. Vidare avspeglar sig formuleringarna i skolans styrdokument vid intervjuer med lärarna om den kulturella förståelsen då lärarna främst återupprepar det som står skrivit om kulturarvet. Konstnärer och kulturarbetare förmedlar också kulturarvet utanför skolan. Resultaten från intervjuerna med konstnärerna och kulturarbetarna skiljer sig från lärarnas uppfattningar då de uppfattar kulturarv som en kraft för kreativitet och förändring. Utifrån forskningen menar Halvorsen att det är angeläget att diskutera innehållet i en framtida skola för alla. Artikeln bygger på flera studier och än mer går att läsa i en nyutkommen bok (våren 2017) från norska Universitetsförlaget om ”Kulturarven i skolen. Felleskultur og elevmangfold. Spenningen mellom kulturforankring og kulturforandring”.
Ladda ner artiklarna i sin helhet, läs, använd och sprid slöjdforskningen!
Text skriven av: Marléne Johansson, fil. dr., Professor. Ordförande i Techne seriens redaktionsråd.
Diskutera gärna!
Vad i artiklarna, och på vilket sätt kan resultaten användas i undervisning, för utveckling av slöjdämnet eller vid argumentation i olika sammanhang?
Kommentera