Nämnden för hemslöjdsfrågor

”Slöjd, när den är som bäst, är ett klokt och klurigt sätt att hantera sin vardag, och innefattar också frågor som social och materiell hållbarhet samt inkludering av de som står utanför majoritetssamhället.” (Marie Fagerlind)

Vi på Slöjdlärarportalen har ställt några frågor till Marie Fagerlind som arbetar som nationell utvecklare vid Nämnden för hemslöjdsfrågor i Stockholm.

Vad är Nämnden för hemslöjdsfrågor?

Nämnden för hemslöjdsfrågor, NFH, är en statlig myndighet under Kulturdepartementet med målet att främja hemslöjd. NFH stärker hemslöjden i hela Sverige genom att planera, driva och följa upp aktiviteter med såväl kulturella som ekonomiska perspektiv. Nämnden fördelar även statligt stöd till hemslöjdsverksamhet samt delar ut projektmedel till utvecklingsprojekt. Vi sitter i lokaler på Söder i Stockholm men har hela landet som verksamhetsområde.

Berätta lite om din bakgrund:

Jag har en bakgrund som textillärare, tog examen 1991. Efter ett antal år i grundskolan kände jag behov av ny inspiration och läste till en filosofie magisterexamen i textilvetenskap vid Uppsala universitet. Utifrån min bakgrund ser jag slöjden, och de lärprocesser som den rymmer, som viktiga för att ge utrymme för variationer i individens utvecklande av kunskap. Slöjdämnet utförs fortfarande till största delen praktiskt. Ämnet är ett rum för en konkret, klurig, taktil praktik som ger eleven omedelbara resultat.

Vilken är din roll som nationell utvecklare?

Min roll är att informera, initiera processer och kunskapsutveckla kring slöjd för, av och inte minst med barn och unga. Det handlar till stor del om att informera tjänstemän och beslutsfattare så att de fattar kloka och genomtänkta beslut när de planerar för barn och ungas kultur och fritid. Min arbetsvecka kan innehålla allt från planering av utbildning för hemslöjdskonsulenter och arrangerande av seminarier för regionala tjänstemän till bedömning av projekt och besök i verksamheter som driver utveckling av slöjd.

Kan du berätta lite om verksamheterna med slöjd, barn och unga?

Vi ser slöjd som en kulturform för, av och med barn och unga på deras egna villkor. Verksamheter för barn och unga ska hålla en hög kvalitet därför har vi utvecklat en slöjdhandledarutbildning som används av landets regionala hemslöjdskonsulenter sedan drygt tio år tillbaka. En slöjdhandledare kan ha bakgrund som slöjdare eller hantverkare eller från fritidsverksamheter och grundskolan. Lärdomarna från slöjdhandledarutbildningen kan användas både som fortbildning inom slöjdämnet och för utveckling och inspiration till fritidsaktiviteter för barn och unga. Utbildade slöjdhandledare engageras ofta i projekt finansierade genom Skapande skola och i Kulturskolan.

I Nämnden för hemslöjdsfrågors uppdrag ingår även att initiera insatser för slöjdföretagande. Vi har en utbildningsmodell som vi kallar Slöjdinkubator där nyexaminerade slöjdare, hantverkare och kreatörer ges tillfälle att utforska sina drivkrafter, skapa nätverk och prövar olika sätt att implementera sina kunskaper genom bland annat utställningar och publika uppdrag.

Framtida visioner för slöjdämnet?

Vi ser att det finns ett kontinuerligt och starkt engagemang i samhället för slöjd, hantverk och handgjort görande. Befolkningen i Sverige har med hjälp av både skolslöjdens och hemslöjdens inflytande haft ett nära förhållande till och goda kunskaper om slöjdens material, tekniker och redskap.

Statistiska undersökningar, Kulturvanor – socioekonomiska analyser och trender samt Var när hur? om ungas kultur, visar att hälften av landets befolkning slöjdar eller sysslar med något hantverk varje vecka. Vävmässor och hantverksutställningar drar mångdubbelt fler besökare än de flesta arrangemang i samma lokaler.

Yngre generationer är nya bärare av slöjdens uttryck. I kölvattnet av surdegsbakande, biodling, re-make och ölbryggning ökar också intresset för slöjd. Slöjd i makerspaces, resor och retreats med hantverksteman, möta nyanlända genom hantverket och utryck av politiskt engagemang med hjälp av slöjd banar vägen för slöjdade som offentliga verk och slöjd som exportvara.

Slöjd är och kommer alltid att vara en deltagardriven kultur. Slöjden bär ett immateriellt kulturarv som i högsta grad lever och förändras utifrån de behov människor har och den ständigt föränderliga omvärld vi lever i. Slöjd, när den är som bäst, är ett klokt och klurigt sätt att hantera sin vardag, och innefattar också frågor som social och materiell hållbarhet samt inkludering av de som står utanför majoritetssamhället.

Marie Fagerlind:

Utbildning och arbete:

Textillärare samt fil. mag. i textilvetenskap. Nationell utvecklare hemslöjd.

Aktuell med:

Slöjdfrämjande – att berätta vad hemslöjd och slöjd är och kan vara. Vad det handgjorda görandet betyder i människors vardag. Att slöjd är en deltagardriven kulturaktivitet som sker med relativt enkla medel. Just nu ligger fokus på att hjälpa kulturskolor som vill utveckla sin verksamhet med slöjd, hantverk och handgjort görande.