Intervju med Britt-Marie Halvorsen, slöjddoktorand vid svenskspråkiga Åbo Akademi i Vasa, Finland

Britt-Marie Halvorsen är doktorand i slöjdpedagogik vid Finlands svenskspråkiga universitet, Åbo Akademi i Vasa. Britt-Marie arbetar som textillärare inom grundskolan i utkanten av en större stad i Sverige, parallellt som hon är antagen som doktorand sedan hösten 2013. Utifrån Britt-Maries forskningsintresse ”om slöjdlärarens bakomliggande arbete vid sidan av undervisningen” presenterade Britt-Marie ett intressant paper med rubriken Slöjdäpplet – en lärares spegling av elevers arbetsprocesser i textilslöjd vid Make&Learn-konferensen på HDK vid Göteborgs universitet. Slöjdlärarportalen ställer här några frågor om doktorandprojektet:

Berätta lite om din bakgrund och hur du blev intresserad av hur du som slöjdlärare väljer att spegla elevers arbetsprocesser i slöjd!

Alltsedan barndomen har mitt största intresse varit att slöjda i mjuka material, flera år innan jag hade slöjd i skolan. Även om jag utbildade mig till textillärare i unga år tog det lång tid innan jag började tjänstgöra i grundskolan. Skälet till detta var helt enkelt att det inte var så lätt att få jobb som textillärare vid den tidpunkten jag examinerades, dvs. tvärt emot hur situationen kan se ut i Sverige idag. Eftersom det var svårt att få jobb som textillärare arbetade jag under flera år inom ekonomi och administration som gav mig värdefulla erfarenheter såsom att t.ex. hantera ett tangentbord vilket odlat mitt intresse för digitala verktyg.

Anledningen till att jag som slöjdlärare vill spegla elevers arbetsprocesser i slöjd hänger ihop med mitt behov att följa elevers lärande i relation till bedömning. Att varje vecka möta över 200 elever fordrar strategier för hur du som lärare ska ”ha koll” på vilken elev som gör vad och hur varje enskild elevs arbetsprocess utvecklas.

Vad är det du forskar om? 

Jag forskar om slöjdlärarens bakomliggande arbete vid sidan av undervisningen, det egna dokumentationsarbetet samt om förändrade arbetssätt kring undervisningen.

Vilka erfarenheter har du med dig in i avhandlingsarbetet?

Jag bär med mig 20 års erfarenhet av slöjdundervisning i grundskolan in i avhandlingsarbetet. Det gör att jag har en mycket god förförståelse för den praktik jag forskar inom. Det innebär också att jag upplevt hur förutsättningar för uppdraget förändrats över tid och vilken inverkan dessa förändringar leder till för slöjdlärarens arbete och undervisningspraktiken.

Hur planerar du att genomföra och skriva om din kommande forskning?

I och med att forskningen utgår från min egen slöjdpraktik väljer jag att skriva och publicera artiklar för att på så sätt utifrån olika aspekter kunna spegla forskningstemat om slöjdlärarens arbete i sin yrkespraktik. Artiklarna sammanställs sedan i en sammanläggningsavhandling.

Du bor och arbetar som slöjdlärare i Sverige, men är samtidigt doktorand i Finland, vad innebär det dubbla arbetet för dig som lärare i skolslöjden?

Min upplevelse är att jag genom mina doktorandstudier i kombination med arbetet i grundskolan på ett filosofiskt plan bygger en bro mellan teori- och praktiklandet. Naturligtvis innebär det stora uppoffringar för både mig själv och familjen. Logistiken i vardagen är inte lätt att förena med det hårda arbete det innebär att vara doktorand. För att klara av det dubbla arbetet sätter jag upp delmål och behöver vara väldigt disciplinerad. Att doktorera tar mycket längre tid för mig än om jag hade varit anställd som doktorand inom det svenska utbildningssystemet. Det jag kan sakna är ”kontinuiteten” – att tidsmässigt få djuploda i litteratur, i forskningsmaterialet och i skrivandet. Det innebär dessutom mycket av ensamarbete där jag i vardagen känner en viss saknad att kunna bolla tankegångar med mina finska forskarvänner på fakulteten. När det gäller arbetet som textillärare inom skolslöjden tillför studierna fantastiskt mycket vilket stärker mig i min profession samt att det gör vardagsarbetet så mycket roligare. Därtill uppskattar jag väldigt mycket det stöd jag finner hos min rektor och kollegorna på skolan.

Vad innebär det att vara doktorand i Finland? 

Jag är doktorand i slöjdpedagogik på Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi. Det innebär att jag går ett doktorandprogram i ”Pedagogiska vetenskaper” där flera olika ämneskategorier ingår. Inom detta program läser samtliga doktorander ett antal gemensamma kurser. Utöver detta läser varje doktorand ett antal valfria kurser utifrån sin forskningsinriktning. Doktoranderna har gemensamma seminarier över ämnesgränserna, men även inom sitt eget forskningsämne. Vi läser varandras texter, ger varandra respons – feedback och feedforward – samt presenterar vår forskning i mindre och större sammanhang. Läsåret är upplagt med tre campusdagar i Vasa per månad, dock styr doktoranden i samråd med sin handledare hur tiden bäst ska fördelas. Dagarna i Vasa är upplyftande, atmosfären är fantastiskt vänlig och bemötandet är alltid trevligt och respektfullt. Tillvaron tillsammans med likasinnade för mig framåt och gör att jag får inspiration att fortsätta kämpa vidare. Jag kallar dessa dagar ”kvalitets tid” – en ynnest att få uppleva. Att vara en praktiserande lärare inom grundskolans kontext i kombination med rollen som doktorand är något jag upplever som mycket unikt.

Framtida visioner, för din forskning, för slöjdämnet?

Visionen är att min forskning kan tillföra lärarstuderande, lärarutbildare och yrkesverksamma lärare en inblick i att arbeta forskningsbaserat i grundskolan. Förstelärarna kan också ha stor nytta av att ta del av min forskning. Att gemensamt identifiera ett utvecklingsområde och finna arbetssätt i syfte att förbättra skolverksamheten är mycket viktiga inslag för att på ett professionellt sätt bedriva skolutveckling.

Förhoppningen är att min forskning kommer att synliggöra slöjdlärarens bakomliggande arbete, hur en slöjdlärare kan forska i sin egen yrkespraktik och hur en slöjdpraktik ter sig när nya arbetssätt prövas. På så sätt hoppas jag kunna tillföra mer kunskap om slöjdens potential för lärande till alla intresserade både inom och utom den vanliga skolkontexten. Dessutom hoppas jag kunna inspirera fler nyfikna att våga ta steget ut i okänd terräng och utmana sig själva till egen utveckling som på sikt kan leda till ökad kunskap om vårt fantastiska slöjdämne eller inom något annat ämnesområde.

(Aktuell med: Doktorand i slöjdpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa, Finland, och textillärare inom grundskolan i Sverige. Jag presenterade nyligen ett paper med rubriken Slöjdäpplet – en lärares spegling av elevers arbetsprocesser i textilslöjdvid Make&Learn-konferensen på HDK vid Göteborgs universitet.

Bästa slöjdminne: Jag har så många underbara slöjdminnen, både när det gäller personliga minnen och av elever från min egen undervisning. Om jag ska välja ett eget slöjdminne så vill jag slå ett slag för slöjdpåsen – detta ljuvliga slöjdalster som innefattar så mycket! Jag gick i lågstadiet och minns med stolthet när påsen, som var sydd som ett midjeförkläde, var färdig och jag knöt fast den runt midjan. Jag fick ta med mig den påbörjade stickningen i påsen för att sätta mig utomhus och sticka. Jag kommer ihåg att jag tyckte slöjdpåsen var praktisk och att jag var väldigt glad över den. Ännu idag kommer slöjdpåsen till användning och när jag tittar på den så förundras jag över kvalitén jag lyckades genomföra den med vid 8-9 års ålder. Slöjdpåsen är broderad med mitt monogram i stjälkstygn som sedan syddes med både hand- och maskinsömnad. Den innehåller allt – både som slöjduppgift och som berättelse om vem jag var – just där och då.