Håndverk og design – nytt slöjdämne i den danska grundskolan

”Från politiskt håll finns en önskan att eleverna när de lämnar grundskolan framöver ska värderas både utifrån sina praktiska kunskaper och färdigheter, och mer traditionellt genom exempelvis betyg. Regeringen vill härigenom synliggöra att praktiska kompetenser är viktiga.” (Lisa Fälling Andersen)

Hösten 2016 infördes det nya skolämnet håndverk og design (HD) i den danska grundskolan. Under perioden 2014-2016 har det varit frivilligt för de danska skolorna att ”prova” ämnet, men nu är det alltså obligatoriskt. Ämnet ersätter de tidigare ämnena slöjd respektive håndarbejde. Förändringen kommer från den politiska nivån efter beslut i det danska folketinget. Beslutet inkluderar bland annat en ny kursplan med nationella mål (Fælles mål) för ämnet. I kursplanen motiveras ämnet bland annat så här:

Eleverne skal i faget håndværk og design gennem praktiske og sansemæssige erfaringer udvikle hånd­værksmæssige kompetencer til at designe, fremstille og vurdere produkter med æstetisk, funktionel og kommunikativ værdi. Eleverne skal tilegne sig viden og færdigheder om håndværk, forarbejdning, mate­rialer og designprocesser gennem praktisk arbejde i værksteder med forskellige håndværk, primært i tekstil, træ og metal. Faget skal styrke elevernes innovative og entreprenante kompetencer.

Införandet av HD kännetecknas i vissa avseenden av en decentraliserad process. Den nya kursplanen framstår som mindre konkret än de tidigare kursplanerna för håndarbejde respektive slöjd. Det blir därmed i högre grad upp till varje enskild skola och lärare att tolka och omsätta läroplanen för ämnet. Det är upp till varje kommun eller skola att ordna med kompetensutveckling för lärarna i relation till den nya läroplanen, hur ämnet ska organiseras, och för att säkra de materiella förutsättningarna för det nya ämnet.

De politiska direktiven ger inga konkreta anvisningar kring hur själva undervisningen i HD ska genomföras. Däremot finns mer anvisningar kring hur ingående kompetensområden, planering, material och design (Håndværk- forarbejdning, håndværk – materialer og design), ska ingå och hur man kan arbeta med målstyrd undervisning i ämnet. Dessutom erbjuds en mängd icke-obligatoriska hjälpmedel från den politiska nivån i form av instruktioner, förslag till undervisningsupplägg och andra undervisningsverktyg i det nya ämnet. Undervisningsministeriet presenterar via Emu, en webbaserad portal, inspirationsmaterial och förslag till undervisningsupplägg att använda i undervisningen. Därutöver finns nationella ämneskonsulenter (læringskonsulenter) knutna till ämnet.

Ovanstående beskrivning av det nya ämnets införande kommer från Lisa Fälling Andersen.

Lisa är doktorand vid DPU, Danmarks institut för Pedagogik och Utbildning, och studerar som sitt Phd-projekt implementeringen av det nya ämnet håndverk og design i den danska grundskolan.

Slöjdlärarportalen har ställt ett antal frågor till Lisa för att få veta mer om det nya ämnet håndverk og design och dess införande.

Berätta om ditt forskningsprojekt, vad är det du studerar?

Jag undersöker håndverk og designs tillblivelse som nytt ämne i grundskolan. Sedan HD för tio år sedan för första gången blev omtalat har olika försök och utvärderingar gjorts innan ämnet infördes på frivillig basis 2014, och som obligatoriskt ämne 2016. Under denna period har ämnesområdet debatterats och diskuterats på politisk nivå, i lärarutbildningen, i ämnesföreningar och bland lärarna i skolan. Med implementeringen som frivilligt ämne 2014-2016 gav man från politiskt håll skolor och lärare möjlighet att i ett didaktiskt perspektiv prova olika sätt att organisera undervisningen och de materiella ramarna. I mitt projekt undersöker jag hur HD-ämnet blir till i övergången från de tidigare ämnena håndarbete och slöjd, fram tills att ämnet blev obligatoriskt. Mitt fokus ligger på de politiska processer, de kulturella processer och de didaktiska processer, som ämnet utvecklas i.

Varför ett nytt ämne, håndverk og design, istället för håndarbejde och slöjd?

Orsaken till införande av HD, och nedläggning av håndarbejde och slöjd, beskrivs på olika sätt. Den främsta orsaken kan nog tillskrivas regeringens önskan om större fokus på utveckling av elevernas innovativa och entreprenöriella kompetenser. Här ses de praktiska ämnena som en lämplig grogrund, då ämnesområdet genom sitt hantverksmässiga innehåll i kombiation med designprocesser (som för övrigt också fanns med i de tidigare ämnena håndarbejde och slöjd) inkluderar centrala innehållsdelar i innovativa- och entreprenöriella arbetsprocesser. I de praktiska ämnena har man under många år arbetat med lärprocesser från idé till färdig produkt. Med innovation och entreprenörskap handlar det om att nyttiggöra och framställa den färdiga produkten till värde för tredje part.

Beslutet att införa HD speglar desutom en önskan om att omprioritera och modernisera ämnesområdet, till gagn och glädje för de praktiska ämnesområdets samhälleliga relevans. Men också till glädje för de praktiskt orienterade eleverna samt utifrån behovet av yrkesutbildningar.

Vilka aktörer är med och påverkar utformningen av ämnet?

Förutom regeringen och utbildningsministeriet (som dessutom bytts ut några gånger under beslutsprocessen kring det nya ämnet), har oppositionen spelat en roll i diskussionen om ämnets mål och organisering. Härtill kommer ämnesföreningarna, Danmarks Sløjdlærerforening och Danmarks Håndarbejdslærerforening (vilka nu slagits samman till Den faglige forening håndværk og design) som också försökt påverka beslutsfattarna.

Därutöver har lärarutbidningarnas lektorer i materiel design (nu håndverk och design) varit, och är fortfarande, aktiva debattörer. De är även delaktiga i att utveckla det nya ämnets ”praxisform”, samtidigt som de utbildar nya lärare i HD och genomför kompetensutveckling av tidigare lärare i håndarbejde och slöjd. Efter beslutet om det nya ämnet och att det implementertas i skolan, så är det lärarna i skolan som står för utvecklingen av den konkreta verksamheten. Men också andra aktörer, exempelvis privata organisationer och företag samt kultur- och utbildningsinstitutioner, deltar i utformningen. Det kan bland annat ske genom erbjudande om vidareutbildning av lärare eller genom att marknadsföra färdiga undervisningsupplägg till HD-lärarna. Flera förlag har etablerat ”on-line hantverk” och design-portaler, samt gett ut ämnesdidaktisk litteratur eller läromedel som kan används i undervisningen. Slutligen har det också etablerats ett ämnesforum på facebook, där idéer delas och där ämnets organisering och innehåll diskuteras.

I felles mål (kursplanen) för HD betonas förutom hantverk, också design, innovation och entreprenöriella kompetenser. Är alla inblandade – staten/politiken, lärare, elever och allmänhet – överens om denna inriktning för det nya ämnet?

Å ena sidan har det varit oro för att de nya begreppen innovation och entreprenörskap skulle ta över utrymmet för de hantverksmässiga delarna. Att utveckling av hantverksmässiga färdigheter, vilka eleverna behöver som grund för att arbeta innovativt och entreprenöriellt med skapande i material och med hjälp av tekniker och verktyg, skulle få stå tillbaka. Å andra sidan ses nytänkandet inom ämnet som en uppdatering eller modernisering av ämnet som bidrar till att göra det relevant för eleverna och samhällets krav idag.

Hur har förändringen tagits emot av lärare och elever?

För många slöjd- och handarbetslärare har omläggningen till håndverk og design inneburit att de behöver förhålla sig till ett delvis nytt ämnesinnehåll, bland annat kunskaper i ”den andra” materialinriktningen. Designprocessen är inte ny för lärarna, men i det nya ämnet läggs mera vikt på den, liksom på innovation, vilket medför nya processer och metoder i ämnet. Denna omställning till ett delvis nytt ämnesinnehåll innebär att lärarna också behöver förhålla sig till en ny läraridentitet och till behov av att utveckla nya färdigheter och kompetenser. Jag upplever att denna omställningsprocess har gått lättare för vissa, och varit mer krävande för andra lärare. Utöver det ämnesmässiga innehållet har lärarna också haft att förhålla sig till förändrade villkor för ämnet där sättet att organisera klasserna har förändrats på många skolor. På vissa skolor är det till exempel de bägge tidigare lärarna i håndarbejde och slöjd som tillsammans genomför undervisningen i en hel klass, där traditionen tidigare var att varje lärare undervisat halva klassen i sitt ämne. Det ämnesmässiga samarbetet mellan de två lärarna är på samma gång krävande och berikande. När det gäller eleverna är min uppfattning att många elever uppskattar HD-ämnet genom ett större fokus på deras egna idéer och uttryck, vilket gör ämnet relevant och engagerande.

Vad har införandet av HD konkret inneburit för undervisningen i grundskolan? Går det att beskriva förändringen genom ”ett typiskt” arbetsområde i HD?

Implementeringen har inneburit att det på många skolor tänkts nytt. Man har provat olika upplägg gällande det nya ämnets innehåll och undervisningsmetoder. Man kan se många olika varianter gällande undervisningens genomförande. I vissa arbetsområden arbetas det enbart med designprocessen, i andra områden ligger fokus på det hantverksmässiga, och slutligen olika uppgifter där dessa två perspektiv kombineras och integreras. Ett typiskt arbetsområde kan till exempel vara design och framställning av en sittmöbel. På Emu beskrivs ett sådant arbetsområde med titeln ”unika pallar” (Unikke skamler). Här skall eleverna genom idéutveckling och prövande designa och framställa sin egen unika pall, med utgångspunkt i ”pallens grundform”. Ramarna för arbetsområdet utgörs av tre krav: Arbetet ska innehålla fyra olika utsmyckningar, ha någon typ av förvaringsmöjlighet inbyggd, och inkludera såväl hårda som mjuka material. HD-ämnets tvååriga införandeperiod har gett goda möjligheter att arbeta experimenterande med det nya ämnet.

Jag menar att i utvecklingen av ett nytt ämne är det essentiellt att olika möjligheter blir undersökta, utprovade och vidareutvecklade i den konkreta verksamheten, både ute på skolorna och i lärarutbildningen.

Hur uppfattar du statusen för HD bland elever, lärare, allmänhet och den politiska nivån i Danmark?

Jag uppfattar att ämnet fortfarande är under utveckling, både didaktiskt, organisatoriskt och i praktiken. Men jag uppfattar samtidigt att ett tidigare motstånd mot det nya ämnet är på väg att vända i takt med att lärarna får möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning, och i takt med att de organisatoriska och materiella villkoren på skolorna hittar sin form. Dock är det stora kommunala och lokala skillnader på i vilken hastighet denna utveckling sker, ekonomi och olika prioriteringar avgör. På vissa skolor och för vissa lärare går implementering snabbare än för andra.

Från politiskt håll finns en önskan att eleverna när de lämnar grundskolan framöver ska värderas både utifrån sina praktiska kunskaper och färdigheter, och mer traditionellt genom exempelvis betyg. Regeringen vill härigenom synliggöra att praktiska kompetenser är viktiga. Utifrån det perspektivet pågår nu en diskussion om hur och på vilka grunder elevernas praktiska färdigheter ska kunna lyftas när det inte är obligatoriskt med undervisning i de praktiska ämnena under de sista åren i grundskolan. Så även om själva HD-ämnet inte står högst på den politiska dagordningen, så fortgår ändå den viktiga diskussionen om den praktiska kunskapens betydelse.

När planerar du att vara färdig med ditt avhandlingsarbete?

Förhoppningsvis under våren 2018.

Finns det några iakttagelser eller resultat så här långt som är extra tydliga eller som förvånar dig?

De markanta ändringarna i och med införandet av HD kräver tid till omställning. De traditionella ämnena håndarbejde och slöjd har en lång tradition med tillhörande väldefinierad praxis bakom sig. En praxis som på vissa områden är tänkt att tas med in i det nya ämnet, och som gällande andra områden är svåra att släppa, trots att just ändringar är ett villkor för det nya ämnets utveckling. Implementeringen av det nya ämnet har dessutom skilda villkor från skola till skola och från kommun till kommun. Därför har det i implementeringsfasen varit stor variation gällande hur skolorna organiserat HD i förhållande till gruppstorlekar och lärarantal, hur lärarnas vidareutbildning har prioriterats, vilka lokal- och verkstadsfaciliteter HD-ämnet har getts, och inte minst vilka ekonomiska ramar lärarna i det nya ämnet har att förhålla sig till.

Berätta lite om dig själv och din bakgrund? Vilken är din ingång till slöjd och ämnet håndverk og design?

Jag är utbildad grundskole- (folkskolelärare) och handarbeteslärare. Jag har arbetat inom teatervärlden med kostymframställning, och senare som lärare i grundskolan. Efter detta har jag kandidatutbildning (motsvarar master i Sverige) i didaktik, materiell kultur, på DPU som tillhör Århus universitet. Genom kandidatutbildningen såg jag en möjlighet att gå på djupet och förena mitt intresse för hantverket med intresset för lärande och didaktik på vetenskaplig nivå. Dessa intressen för jag nu vidare i min doktorsavhandling (Ph.d) som jag skriver inom didaktik i materiell kultur på DPU.

 

Slöjdlärarportalen uppmuntrar läsare att kommentera:

Vilka reflektioner gör du kring själva införandet av håndverk og design i Danmark, i förhållande till införandet av ny läroplan (Lgr11) i Sverige, eller till vår tidigare ihopslagning av textilslöjd och trä- metallslöjd till ämnet slöjd?