Digitaliseringen och de digitala verktygens närvaro i skolundervisningen har de senaste åren ökat i omfattning. Forskning har dock bedrivits sedan 1950-talet med skiftande perspektiv vad gäller utgångspunkt och användningsområde. Slöjdlärarportalen ger en kortfattad introduktion till forskningsområdet som kan relateras till slöjdundervisning.
Forskning som relaterar till digitala verktyg och undervisning går tillbaka till 1950-talet (Koschmann, 1996; Willermark, 2018). Den tidiga forskningen byggde på tanken av en effektivisering av undervisningen där datorer på sikt skulle ersätta läraren (Coulson, Estavan, Melaragno, & Silberman, 1962; Gilman, 1967). Den tanken försvann dock i takt med att det konstruktivistiska perspektivet inom lärande och pedagogik växte (Piaget, 1985). I boken Mindstorms presenterar Papert (1993) hur digital teknik kan utveckla undervisningen i skolan med utgångspunkt i eleven som utforskare och läraren som handledare. Hiltz (1994) presenterar liknande tankar i boken The Virtual Classroom som beskriver ett forskningsprojekt baserat på datorstöd och kollaborativt lärande. Lindh (1997) och Jedeskog (2005) med flera bidrog också till utforskandet och användandet av digitala verktyg i undervisningen.
Under 2000-talet växte forskningsområdet i takt med utbredningen av digitala verktyg i undervisningen. Diskussionen kring digitala verktygs roll som medel för effektivisering av lärande övergick i en diskussion om hur digitala verktyg förändrar vår syn på lärande och om hur kunskap omvandlas och omkonstrueras genom digitaliseringen. Wyndhamn (2002) och Edstrand (2017) har på var sitt håll undersökt hur digitala verktyg omdefinierar vilka kunskaper och förmågor som är viktiga att behärska och hur den digitala lärprocessen skiljer sig från den traditionella och textbaserade. Utvecklingen av digitala verktyg har också breddat och populariserat ämnesområdet, bland annat i Bergmann & Sams (2012) bok Flip Your Classroom – Reach Every Student in Every Class Every Day där de beskriver hur lärare kan förbereda sina elever på undervisning genom instruktionsfilmer. Willermark (2018) har i sin avhandling undersökt lärares arbete med att utveckla sin undervisningspraktik med digitala verktyg. Forskningen berör de aktiviteter som lärare genomför i sin undervisning och relaterade arbetsuppgifter kopplat till digitala verktyg. Empirin härstammar primärt från ett treårigt aktionsorienterat skolutvecklingsprojekt i nordisk grundskola under projektnamnet Gränsöverskridande Nordisk Undervisning (GNU) som ämnade att utveckla undervisningsmetoder med digitala verktyg. Säljö har också bedrivit forskningsprojekt inom digitala verktyg och lärande, bland annat genom projektet LinCS. Forskningsprojektet som pågick mellan 2007—2014 fokuserade på frågor som rör relationen mellan lärande och nya medier, i synnerhet hur digital teknik och medier förändrar hur kunskap och information cirkulerar i samhället (Göteborgs Universitet, 2015).
I jämförelse med den generella forskningen om digitala verktyg i undervisningen är forskningsfältet kring digitala verktyg och slöjddidaktik än så länge relativt outforskat. Forskning om digitala verktyg och digitalisering har i jämförelse bedrivits i högre utsträckning inom bildämnet, bland annat av Erixon, Marner, Scheid, Strandberg & Örtegren (2012). Bildämnets relation till digitala verktyg har också behandlats i studier av Sutherland et al. (2004), Goodson & Mangan (1995), John (2005), Finlayson & Perry (1995) samt Woods (2004). Marner & Örtegren (2013) har undersökt digitala verktyg i bildundervisningen och då visat att implementeringen av digitala verktyg sker genom motstånd, addering, dominans och inbäddning. Marner, Örtegren och Segerholm (2005) har även visat att trots att digitaliseringen utvecklas i snabb takt så sker implementeringen i bildämnet långsamt. Dessa tankar kan även appliceras på slöjdämnet. Skolverkets nationella ämnesutvärdering, NÄU-13, visar bland annat att tillgången till digitala verktyg, som dator, projektor och mobil, i slöjdämnet är god men inte alltid utnyttjas medvetet som en del i undervisningen (Skolverket, 2015). Studier av Lindström och Ståhl (2014) hävdar vidare att den digitala teknologins karaktär av komplexitet och förändring gör att didaktiska frågor tydliggörs först i konkreta undervisningssituationer.
Inom slöjdforskningen har studier av digitala verktyg i relation till slöjddidaktik varit relativt sparsamma. Slöjdundervisningens användande av digitala verktyg har dokumenterats i antalogin Slöjd i en digital skola (Rylander Lundström, 2017). Antologin behandlar digitala verktyg i slöjdämnet med artiklar av forskare och slöjdlärare inom Norden. Den tar även upp utmaningar och möjligheter med att använda digitala verktyg i slöjdundervisningen med exempel på uppgifter och projekt utförda inom undervisningspraktiker. Användandet av digitala verktyg i slöjdundervisningen har även behandlats i artikeln Smart slöjd med smarta mobiltelefoner? – om didaktiska dimensioner i digitalt lärande av Johansson & Porko-Hudd (2013). Artikeln diskuterar användningen av digitala läromedel inom slöjdundervisningen men tar även upp hur ny teknik förändrar sätten för lärande och kunskapsbildning samt utvecklandet av projektet Talking Tools, en smarttelefonbaserad applikation där modern teknik förs samman med traditionella hantverkstekniker. Talking Tools-studierna har också presenterats i artiklar av Wiklund-Engblom et al (2014, 2015). Porko-Hudd har tillsammans med Degerfält behandlat liknande tankegångar i artikeln Informationsteknik – ett redskap i slöjden (2008). I artikeln beskrivs Degerfälts inledande arbete och utveckling av videobaserade instruktioner under 1990-talet som sedermera mynnade ut i websidan slöjd.nu, en webbaserad slöjdportfolio till förmån för elever och slöjdlärare. Porko-Hudd och Degerfälts artikel behandlar också portfoliometodik och informationsteknik kopplat till samhällsutveckling och lärande.
Slöjdämnets transdisciplinära karaktär och relation till digitala verktyg har också undersökts inom det gestaltande projektet Elektroslöjd genom Högskolan för Design och Konsthantverk vid Göteborgs Universitet i samarbete med Konstnärernas Kollektivverkstad och Vinnova. Projektet syftade till att undergräva idén om att hantverk och teknik är motsatser till varandra och istället se det som olika delar av samma praktik (Essvik & Gyllerfelt, 2016). Vidare har Assmundsson undersökt digitala verktyg i slöjdundervisning i utvecklingsartiklarna Videoinstruera mera! Ett digitaliseringsprojekt av slöjdens arbetsinstruktioner (Assmundsson & Pierrou, 2016) och 3D-modellera mera! En undersökning av 3D-modellering inom slöjdämnet (Assmundsson, 2017). I artiklarna, som tagits upp i tidigare texter på Slöjdlärarportalen, beskrivs utvecklingsprojekt med digitala verktyg inom slöjdundervisningen. Artiklarna diskuterar och problematiserar slöjdämnets fortsatta framtid i en digital samtid med koppling till lärarrollen och tidningsartiklar av Lundin (2016), Mannila (2015) och Danielsson (2016) med flera. Söderberg (2016) har även bidragit till fältet med magisteruppsatsen Den digitala slöjden med undersökningar om slöjdlärares syn på möjligheterna och begränsningarna med digitala verktyg inom slöjdundervisningen kopplat till makerkulturen. Makerkulturen inkluderar alla former av hantverk och teknik i en gör-det-själv anda med viljan att undersöka hur saker fungerar och sitter ihop. Rörelsen organiserar sig i olika Makerspaces eller Fab labs, fabrication laboratories, både på nätet och i verkligheten och för med sig insikter om att ny teknik och traditionellt hantverk är två sidor av samma mynt (Olsson Jeffery, 2013).
Sammanfattningsvis har forskningsfältet om digitala verktyg i undervisningen utvecklats i takt med samhällets förändrade syn på kunskap. Diskussionen har gått från ett fokus på effektivisering till ett undersökande av hur digitala verktyg förändrar vår syn på lärande och om hur kunskap omvandlas och omkonstrueras genom digitaliseringen. Forskning i och om digitala verktyg och slöjddidaktik har ännu förekommit i relativt låg utsträckning vilket tydliggör behovet av forskning i ämnet. Se gärna referenslistan för vidare läsning.
Diskutera och dela gärna med dig av dina tankar!
Text av:
Mikaela Assmundsson
Universitetsadjunkt vid HDK
Referenser
Assmundsson, M. (2017). 3D-Modellera mera! En undersökning av 3d-modellering inom slöjdämnet. Stockholm: Skolporten.
Assmundsson, M & Pierrou, E. (2016). Videoinstruera mera! Ett digitaliseringsprojekt av slöjdens arbetsinstruktioner. Stockholm: Skolporten.
Bergmann, J. & Sams, A. (2012). Flip your classroom: Reach every student in every class everyday. Washington: International Society for Technology in Education.
Coulson, J. E., Estavan, D. P., Melaragno, R. J., & Silberman, H. F. (1962). Effects of branching in a computer controlled autoinstructional device. I Journal of Applied Psychology, 46(6), 389.
Degerfält, I. & Porko-Hudd, M. (2008). Informationsteknik – ett redskap i slöjden. I Borg, K. & Lindström, L. (Red.) Slöjda för livet – Om pedagogisk slöjd (s. 113–123). Stockholm: Lärarförbundets Förlag.
Edstrand, E. (2017) Learning to reason in environmental education: Digital tools, access points to knowledge and science literacy (Docktoral thesis, Göteborg Studies in Educational Science, 395). Göteborg: Göteborgs Universitet
Erixon, P., Marner, A., Scheid, M., Strandberg, T., Örtegren, H. (2012) School Subject Paradigms and Teaching Practice in the Screen Culture: art, music and the mother tongue (Swedish) under pressure. I European Educational Research Journal(11) https://www.researchgate.net/publication/273935540_School_Subject_Paradigms_and_Teaching_Practice_in_the_Screen_Culture_Art_Music_and_the_Mother_Tongue_Swedish_under_Pressure
Essvik, O. & Gyllerfelt, E. (2016). Elektroslöjd. Hämtad 2018-07-08, från: http://slojdlararportalen.se/elektroslojd/
Finlayson, H. M., Perry, A. (1995) Turning skeptics into missionaries: the case for compulsory information technology courses. I Journal of Information Technology for Teacher Education, 4(3), 351–361.
Gilman, D. A. (1967). Feedback, Prompting, and Overt Correction Procedures in Nonbranching Computer Assisted Instructed Programs. I The Journal of Educational Research, 60(9), 423–426.
Goodson, I. F., Mangan, J. M. (1995). Subject cultures and the introduction of classroom computers. I British Educational Research Journal(21)5, 613–528.
Göteborgs Universitet (2015) Lärande, interaktion och medierad kommunikation i det moderna samhället (LinCS). Hämtad 2018-07-08, från: https://ipkl.gu.se/forskning/forskningsmiljoer/larande_it/lincs.
Hiltz, S. R. (1994). The virtual classroom: Learning without limits via computer networks. Bristol: Intellect Books.
Jedeskog, G. (2005). Ch@nging School.: Implementation of ICT in Swedish School, Campaigns and Experiences 1984–2004. Uppsala: Uppsala universitet.
Johansson, M. & Porko-Hudd, M. (2013). Smart slöjd med smarta mobiltelefoner? – om didaktiska dimensioner i digitalt lärande. I A. Marner & H. Örtegren (Red.), KLÄM. Konferenstexter om Lärande, Ämnesdidaktik och Mediebruk (Tilde- skriftserie, 1/2013, s. 106–119). Umeå: Umeå universitet.
John, P. (2005). The sacred and the profane: subject sub-culture, pedagogical practice and teachers’ perceptions of the classroom uses of ICT. I Educational Review, 57(4),471–490.
Koschmann, T. D. (1996). CSCL, theory and practice of an emerging paradigm: London: Routledge.
Lindh, J. (1997) Datorstödd undervisning i skolan – möjligheter och problem. Lund: Studentlitteratur.
Lindström, K & Ståhl, Å. (2014). Patchworking publics-in-the-making; Design, media and public engagement. Malmö: Malmö Universitet.
Lundin, F. (2016). 3D-skrivarens tillämpning i undervisningen – Undervisningsmetod i teknisk slöjd. Helsingfors: Arcada.
Mannila, L. (2015). Slöjd + kod = sant i Finland. Hämtad 2018-07-08, från: http://lararnastidning.se/slojd-kod-sant-i-finland/.
Marner, A., Örtegren, H. & Segerholm, C. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU –03) Bild. Ämnesrapport till Rapport 253 2005. Skolverket: Fritzes.
Marner, Anders och Örtegren, Hans (2013). Digitala medier i bildämnet– möten och spänningar. I Marner, Anders & Örtegren, Hans (red.). KLÄM Konferenstexter om Lärande, Ämnesdidaktik och Mediebruk. Umeå: Umeå universitet.
Olsson J, M. (2013). Tre röster om maker-rörelsen. Hämtad 2018-07-08, från: https://internetworld.idg.se/2.22802/1.502455/ tre-roster-om-maker-rorelsen.
Papert, S. (1993). Mindstorms: Children, Computers, and Powerful Ideas (Vol. 2). New York: Basic Books. Piaget, J. (1985). The equilibration of cognitive structures: The central problem of intellectual development. Chicago: University of Chicago Press.
Rylander Lundström, M. (2017) Slöjd i en digital skola. Stockholm: Lärarförlaget.
Skolverket (2015). Slöjd i grundskolan: en nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9. Stockholm: Fritzes.
Sutherland, R., Armstrong, V., Barnes, S., Brawn, R., Breeze, N., Gall, M., Matthewman, S., Olivero, F., Taylor A., Triggs, P., Wishart, J., & John, P. (2004). Transforming teaching and learning: embedding ICT into everyday classroom practices. I Journal of Computer Assisted Learning, 20.
Söderberg, E. (2016) Den digitala slöjden (Master’s thesis, Göteborg Studies in Educational Science, 167). Göteborg: Göteborgs Universitet.
Wiklund-Engblom, A., Hartvik, J., Hiltunen, K., Johansson, M. & Porko-Hudd, M. (2015). Process documentation in Sloyd: Pilot study of the ‘Talking Tools’ app. International Journal of Interactive Mobile Technologies (iJIM), 9(3), 11–17.
Wiklund-Engblom, A. Hiltunen, K. Hartvik, J. Porko-Hudd, M. & Johansson, M. (2014). ‘Talking Tools’: Sloyd Processes Become Multimodal Stories with Smartphone Documentation. International Journal of Mobile and Blended Learning (IJMBL), 6(2), 41–57.
Willermark, S. (2018) Digital Didaktisk Design. Att utveckla undervisningspraktiken i och för en digitaliserad skola.(Doctoral thesis, Informatics with Specialization in Work-Integrated Learning, 13) Trollhättan: Högskolan Väst.
Wood, J. (2004). Open Minds and a Sense of Adventure: How Teachers of Art & Design approach Technology. I Journal of Art & Design Education23(2). 179–191.
Wyndhamn, J. (2002). Att lära med ett datorprogram- En explorativ studie. I R. Säljö & J. Linderoth (Red.), Utm@ningar och e-frestelser: IT och skolans lärkultur(s. 97–119). Prisma.
Kommentera