Digitala verktyg i slöjdundervisningen – utmaningar och möjligheter

Slöjdämnet har sin bakgrund i ett analogt arbetssätt där flit, noggrannhet och sinnlighet varit i fokus men är i dagens skola ett transdisciplinärt ämne som berör både design, teknik och samhälle. Forskningsfältet vad gäller digitala verktyg och slöjddidaktik är dock än så länge relativt outforskat. Slöjdlärarportalen tar upp utmaningar och möjligheter med digitala verktyg i slöjdundervisningen.

Slöjdämnets kursplan reviderades under 2017 med tillägg om digitala verktyg och digitalisering och har numera tillsammans med övriga skolämnen i uppdrag att utveckla elevernas digitala kompetens (Hasselskog, 2017). Tilläggen, som gäller från juni 2018, ska i stort bidra till att öka elevernas problemlösningsförmåga, kunskap om programmering samt förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle (Regeringen, 2017). För slöjdämnet innebär det en förstärkning av det centrala innehållet genom skrivningarna ”Hur material kan kombineras med digital teknik”, ”två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg” samt ”Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet, såväl med som utan digitala verktyg” (Skolverket, 2017, s. 248). Ändringarna förstärker kraven på slöjdämnet att utvecklas mot en didaktik i och genom digitala verktyg och deras koppling till dagens samhälle. Förstärkningen ställer också krav på skolledare att ge förutsättningar för slöjdlärare att i sin undervisning arbeta med digitala verktyg.

De didaktiska aspekterna av digitala verktyg inom slöjdämnet behöver beforskas då samhällets digitalisering i längden kommer förändra och utveckla vår syn på kunskap och hur vi lär (jfr Frayling, 2012; Wyndhamn, 2002). Behovet av digital kompetens i samhället är ökande och kommer ge upphov till nya yrken, aktiviteter och möten (Willermark, 2018). Frayling menar exempelvis att ”färdigheter går förlorade om de inte omfördelas och omformas” (2012, s. 80). För att färdigheter och hantverksmässig kunskap inte ska gå förlorade behöver de därför utvecklas och användas inom nya områden. Utbytet av kunskap och färdigheter mellan olika samhällsområden som teknik, design och konst har genom historien möjliggjort att samhällen har utvecklats och hittat nya arbetsmetoder och uttryck, exempelvis utvecklandet av spinnmaskinen Spinning Jenny och den industriella revolutionen under 1800-talet där man gick från handgjorda till maskinella och industriella tekniker (Vihma, 2003). För slöjdens framtid som skolämne är det därför av vikt att slöjdundervisningen kan bidra till ett kunskapsbildande och lärande i och genom digitalisering och digitala verktyg (jfr Säljö, 2008). Frågan är dock på vilka sätt och huruvida ämnet riskerar att tappa delar av sitt traditionella innehåll vid användning av digitala verktyg?

Slöjdlärare kan med stöd av digitala verktyg be elever följa en instruktionsvideo, skissa i ett digitalt skissprogram eller dokumentera sin arbetsprocess (Assmundsson, 2017). Ett flertal studier visar dock att det trots en satsning på inköp av digitala verktyg inom svensk skola finns svårigheter och problematik vid implementeringen i undervisningen (Jedeskog, 2005; Krange & Ludvigsen, 2009; McGarr, 2009; Olofsson, Lindberg, Fransson, & Hauge, 2011). Detta stöds även av Skolverkets rapport IT-användning och IT-kompetens i skolan. Skolverkets IT-uppföljning 2015 (2016) där det framkommer att även om användandet av digitala verktyg i grundskolan generellt har ökat så kvarstår lärarnas behov av kompetensutveckling i digitala verktyg kopplat till didaktik. Tidigare erfarenheter av undervisning i digitala verktyg på högskolenivå stödjer det påståendet då förutsättningarna, tillgängligheten och användningen av digitala verktyg verkar skilja sig mellan olika lärosäten och olika slöjdlärare.

Problematiken vid implementering av digitala verktyg i skolundervisningen bekräftas av andra studier, bland annat Hutchison (2012) och Stolle (2008). Den reviderade kursplanen för slöjdämnet innebär förväntningar på skolledare och lärare att köpa in digitala verktyg utan att egentligen veta hur och i vilket syfte de ska användas. Den nationella utvärderingen i slöjd presenterar dessutom en bild av att slöjdlärare i högre grad än sina övriga skolkollegor efterfrågar kompetensutveckling (Skolverket, 2015). Porko-Hudd (2005) hävdar att det har varit begränsat med skolanpassade läromedel inom slöjden, vilket resulterat i att slöjdlärare utvecklat egna instruktioner utifrån egen erfarenhet och smak. Det finns visserligen ett antal bra läromedel, men ett flertal av de digitala verktyg som finns tillgängliga för slöjdämnet är inte utformade för en slöjdundervisning utan snarare för professionella kreatörer vilket skapar hinder för lärande och kunskapsbildning. Det ställer även krav på slöjdlärare att skapa pedagogiskt och didaktiskt material utan att ha tillräcklig digital utbildning eller förutsättningar vad gäller tekniken. Ytterligare en frågeställning är huruvida de digitala verktygen ska placeras i de traditionella materialinriktningarna eller skapa en egen inriktning och arbetssal mot exempelvis plaster? Hasselskog (2010) och Jeansson (2017) visar i sina avhandlingar att slöjdlärares grundläggande förståelse för det egna ämnet är avgörande för utformandet av undervisningen. Utebliven kompetensutveckling i digital kompetens för slöjdlärare kan på sikt bidra till en förskjutning av ämnets syfte vilket tydliggör behovet utav forskning och utveckling av undervisningsmaterial i digitala verktyg mot slöjdämnet.

Brynjolfsson & McAffe (2014) betonar den digitala teknologins kraftfulla och lockande sida och förmåga att bryta ny mark för barn och unga och jämför den med den nya maskinåldern. Westerlund (2017) hävdar dock att lärare inte bara behöver kunna hantera digitala verktyg för att bryta ny mark utan också kunna använda dem i deras skapande och slöjdande. Johanssons (2002) och Sigurdsons (2014) studier betonar vidare vikten av de kroppsliga, sinnliga och taktila erfarenheter man erfar vid arbete i slöjdsalen. Digitala verktyg är i kontrast produktiva, men för att inte förlora slöjdämnets historiska innehåll av taktil och konkret arbete med verktyg, redskap och material behövs ett fokus på kopplingen mellan hand och tanke (Adamson, 2015). Slöjdlärare kan därför reflektera över de digitala verktyg de på sikt inför i sin undervisning och hur de bäst kan nyttjas.

Diskutera och dela gärna med dig av dina tankar och de sätt du arbetar med digitala verktyg!

Text av: Mikaela Assmundsson 

Universitetsadjunkt vid HDK, Göteborgs universitet

 

Referenser

Adamson, G. (2015). Craft in the digital age. I J. Openshaw (Red.), Postdigital artesans: Craftmanship with a New Aestetic in Fashion, Art, Design and Architecture(s. 286–288). Holland: Frame Publishers.

Brynolfsson, E. & McAffe, A. (2014). Den andra maskinåldern: arbete, utveckling och välstånd i en tid av lysande teknologi. Göteborg: Daidalos.

Frayling, C. (2012). On Craftmanship. Towards a new Bauhaus. London: Obreon Masters

Hasselskog, P. (2017) ”Hur material kan kombineras med digital teknik” – invänta direktiv eller lita på den egna kompetensen? Hämtad 2018-07-06 från: http://slojdlararportalen.se/hur-material-kan-kombineras-med-digital-teknik-invanta-direktiv-eller-lita-pa-den-egna-kompetensen/

Hasselskog, P. (2010) Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen (Doctoral thesis, Göteborg Studies in Educational Science, 289). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Hutchison, A. (2012). Literacy teachers’ perceptions of professional development that increases integration of technology into literacy instruction. I Technology, Pedagogy and Education, 21(1), 37–56.

Johansson, M. (2002). Slöjdpraktik i skolan – hand, tanke, kommunikation och andra medierande redskap (Doctoral thesis, Göteborg Studies in Educational Science, 183). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Jedeskog, G. (2005). Ch@nging School.: Implementation of ICT in Swedish School, Campaigns and Experiences 1984–2004. Uppsala: Uppsala universitet.

Jeansson, Å. (2017) Vad, hur och varför i slöjdämnet; Textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen(Doctoral thesis, Umeå Studies in Educational Science, 74). Umeå: Umeå Universitet.

Krange, I., & Ludvigsen, S. (2009). The historical and situated nature design experiments – Implications for data analysis. Journal of Computer Assisted Learning, 25(3), 268–279.

Lindh, J. (1997) Datorstödd undervisning i skolan – möjligheter och problem. Lund: Studentlitteratur.

McGarr, O. (2009). The development of ICT across the curriculum in Irish schools: A historical perspective. British Journal of Educational Technology, 40(6), 1094–1108.

Olofsson, A. D., Lindberg, J. O., Fransson, G., & Hauge, T. E. (2015). Uptake and Use of Digital Technologies in Primary and Secondary Schools–a Thematic Review of Research. Nordic Journal of Digital Literacy, 10 (Jubileumsnummer), 103–121.

Porko-Hudd, Mia (2005). Under ytan, vid ytan och ovanför ytan. Analys av tanken bakom tre läromedel i slöjd. (Åbo Studies in Educational Science). Åbo: Åbo Akademi.

Regeringen (2017). Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Hämtad 2018-07-08, från: http://www.regeringen.se/493c41/contentassets/acd9a3987a8e4619bd6ed95c26ada236/informationsmaterial-starkt-digital- kompetens-i-skolans-styrdokument.pdf

Stolle, E. (2008). Teachers, literacy, and technology: Tensions, complexities, conceptualizations, and practice. Paper presented at the 57th yearbook of the National Reading Conference.

Sigurdson, E. (2014) Det sitter i väggarna; En studie av trä- och metallslöjdsalens materialitet, maskulinitet och förkroppsliganden. (Doctoral thesis, Umeå Studies in Educational Science). Umeå: Umeå Universitet.

Skolverket. (2015). Nationella utvärderingen av grundskolan 2015. Slöjd. Skolverket: Fritzes.

Skolverket (2016). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Skolverkets IT-uppföljning 2015. Hämtad 2018-07-08, från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3617

Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Reviderad 2017). Stockholm: Wolters Kluwer.

Stolle, E. (2008). Teachers, literacy, and technology: Tensions, complexities, conceptualizations, and practice. Paper presented at the 57th yearbook of the National Reading Conference.

Westerlund, S. (2017) Inledning. I M. Rylander Lindström (red.), Slöjd i en digital skola. Stockholm: Lärarförlaget.

Vihma, S. (2003). Designhistoria – en introduktion.Helsingfors: Raster Förlag

Willermark, S. (2018) Digital Didaktisk Design. Att utveckla undervisningspraktiken i och för en digitaliserad skola (Doctoral thesis, Informatics with Specialization in Work-Integrated Learning, 13). Trollhättan: Högskolan Väst.

Wyndhamn, J. (2002). Att lära med ett datorprogram- En explorativ studie. I R. Säljö & J. Linderoth (Red.), Utm@ningar och e-frestelser: IT och skolans lärkultur(s.97–119). Prisma.