Siri Homlong har lärarutbildning i kunst og håndverk från Norge. Siri var ordförande i ”Landslaget Forming i skolen” (nu Kunst og design i skolen) och redaktör för föreningens tidning under några år innan hon 1991 flyttade till Sverige för att arbeta vid Uppsala universitets textillärarutbildning. Då utbildningen efter att Siri arbetat där i 20 år lades ner, arbetade Siri några år som pedagog vid Arkitektur och designcentrum (Arkdes) i Stockholm. Parallellt arbetade Siri med ansökan om examensrätt för slöjdlärarutbildning på Konstfack. Sedan 2013 arbetar hon på Konstfack som lektor i slöjd på Institutionen för bild- och slöjdpedagogik (IBIS).
Siri Homlong disputerade 2006 vid Uppsala universitets textilslöjdslärarutbildning med doktorsavhandlingen The Language of Textiles. Description and Judgement on Textile Pattern Composition. Avhandlingens svenska titel är Det textila språket. Beskrivning och bedömning av textila mönster. Slöjdlärarportalen ställde några frågor till Siri om hennes avhandling.
Berätta om hur du blev intresserad av ämnet!
Jag undervisade i design och formgivning vid textillärarutbildningen i Uppsala då jag fick möjlighet att genomgå en forskarutbildning i samarbete med Högskolan i Oslo. 1993 hade jag besökt utställningen Lapptäcken – en kulturskattpå Liljevalchs konsthall i Stockholm. Där fanns några lapptäcken gjorda av amishfolket i Lancaster County, USA – en religiös sekt med rötter i Europa. Quiltarna gjorde ett starkt estetiskt intryck på mig; det var en känsla av att stå framför något fulländat vackert i form och färg. Jag blev nyfiken på vad som gav denna estetiska upplevelse. Om jag kunde fånga det, skulle det kunna användas i egen formgivning?! Vi plöjde ny mark vid Uppsala universitet, och hade som mål att utforskning av hantverk och material skulle vara en del av det undersökande arbetet i den forskning vi utvecklade.
Berätta kort – vad handlar avhandlingen om?
Jag undervisade i formgivning vid en institution med ämneskurser inom lärarutbildningen, så kommunikationsaspekter var och är i fokus. När jag skulle välja undersökningsområde för forskarutbildningen, försökte jag hitta analysmetoder och sätt att beskriva estetiska kvaliteter. Textila mönster blev mitt undersökningsmaterial.
Avhandlingsarbetet startade med analys av amishquiltar från perioden 1890-1940. Quiltarnas färger analyserades och resultatet beskrevs med färgsystemet Natural Color System (NCS) som är utvecklat i Sverige och standard i många länder. En modell för balans i kompositioner av Rudolph Arnheim visade sig passa för beskrivning av quiltarnas kompositionsprincip. Jag använde bl.a. digital teknik, designade och gjorde sedan några föremål utifrån de formgivningsprinciper modellerna visade, samt information som kom fram genom intervjuer med amishkvinnor och litteraturstudier om deras kultur. Arbetet dokumenterades i licenciatrapporten The Old Amish Quilt – Et forsøk på transformering av en tradisjon (2000)
Då forskningsarbetet fortsatte ville jag undersöka hur man med ord beskriver estetiska kvaliteter. Jag tryckte sju systematiskt uppbyggda randiga mönster som presenterades för 72 informanter i fyra olika grupper: professionella designers, textillärare, konsumenter intresserade av textila material och elever i grundskolan (7-15 år). De mönstrade tygerna presenterades i triader (repertory grid-metod), och deltagarnas uppgift var att välja en, välja bort en och att motivera sina två val. Vilka beskrivande ord och facktermer används? Vad är orsakerna till preferens och bortval? Vilka skillnader är det mellan professionell, designutbildad och amatör och mellan vuxna och barn? Resultatet är dokumenterat i doktorsavhandlingen (2006) The Language of Textiles. Description and Judgement on Textile Pattern Composition.
Var det något som överraskade dig i dina resultat?
Det som överraskade mig mest var att facktermer användes i så liten grad, även av professionella designers. Vardagsspråk användes i alla informantgrupper. Vidare blev det så tydligt att barn och ungdomar inte har samma kulturella referenser som vuxna. Först i elevgruppen i åk 9 refererades det av några elever till kulturhistorisk eller kommersiell design.
I analysen av orsaker till preferens och bortval kom jag fram till att de kunde sammanfattas i fyra områden: Form (färg, komposition), Funktion (möjligt användningsområde), Kulturella kopplingar och/eller Emotionella erfarenheter. Preferens för ett mönster kunde ändras beroende av vilka de andra mönstren i triaderna var, men hade man en emotionell (positiv eller negativ) association eller erfarenhet av ett mönster slog det ut den mer rationella argumentationen. Detta gällde även i den professionella designergruppen, där några skiljde mellan hur de skulle valt som designer respektive som privatperson. Det var intressant att se hur personliga, känslomässiga erfarenheter så tydligt påverkade det estetiska omdömet.
Vilken del av resultatet uppfattar du som viktigast?
Då avhandlingen var klar var jag nog lite besviken över att jag inte lyckats få fram ett ”alfabet” – en systematisk begreppsapparat att integrera i undervisning för konstruktiv handledning och förbättrade samtal om estetiska uttryck. Nu har åren gått, och avhandlingen har fått ny aktualitet. I Lgr11 skrivs ju arbete med estetiska och kulturella uttryck fram, och krav på elevers förmåga att motivera, analysera och värdera sätter fokus på kommunikativa aspekter. Här ser jag att mitt resultat, och även forskningsmetod, kan vara ett konkret stöd. I studien av amishquiltarna presenterar jag en analysapparat för kulturella uttryck, och diskuterar möjligheter och begränsningar när man utgår från en identitetspräglad tradition som t.ex. sameslöjd.
För att få syn på estetiska kvaliteter och även utveckla elevernas kommunikativa förmåga, menar jag att den jämförande analysen som repertory grid-metoden bygger på är ett bra redskap för att träna seende och analys. Detta har jag närmare beskrivit i artikeln Samtal om estetiska kvaliteter i textilslöjden. Textila mönster blev mitt undersökningsmaterial, men sättet att arbeta på kan tillämpas på andra föremål och material.
Vilket konkret råd vill du, utifrån ditt forskningsområde, ge till slöjdlärare som vill utveckla sin undervisning och slöjdämnet?
Först vill jag varna för att använda begreppet estetisk synonymt med vacker! Det görs alldeles för ofta och leder oss inte framåt vare sig i kommunikationen eller för förståelsen. Estetiska kvaliteter handlar om det vi upplever med våra sinnen, och kan kopplas till material och föremåls färg, form, taktila egenskaper samt doft, smak och auditiva egenskaper. För att upptäcka de estetiska kvaliteterna är jämförande analys en bra metod – man upptäcker något genom något annat pga. olika grader av likhet eller olikhet.
En annan viktig sak att ha med sig är en medvetenhet om att elevernas erfarenheter av kulturella uttryck är begränsad i tid och rum och inte är densamma som lärarens. Det är viktigt att tänka på i förhållande till vilka krav man ställer på elevens associativa förmåga, men ger också spännande möjligheter till att hjälpa eleverna att få vidgade erfarenheter.
Hur har du fortsatt ditt arbete med och för slöjden efter disputationen?
Det centrala arbetet har bestått i att bygga upp den nya slöjdlärarutbildningen på Konstfack, efter att Uppsala universitet och Stockholms universitet valde att inte ansöka om fortsatt examensrätt för slöjdlärarutbildning. Fram till idag har tre studerandegrupper läst till ämneslärarexamen i bild och slöjd på Konstfack, och kursernas innehåll och struktur börjar falla på plats.
Eftersom forskningsmaterialet fått ny aktualitet genom Lgr11, har jag arbetat vidare med det genom föreläsningar och undervisning under rubriken Tradition som inspiration. En artikel om studien av amishquiltarna är också publicerad på engelska i proceedings från en färgkonferens i Mexico.
Ett område jag nu arbetar med är vad det gör för individen att uttrycka sig genom slöjdens material och tekniker. Jag har insamlat material från en fokusgruppintervju och även inlägg från digitala forum som jag planerar att presentera under sektionstemat Hållbar utveckling & Välbefinnande vid konferensen Make&Learn vid HDK i september 2019. Förhoppningsvis blir det en artikel om detta efter konferensen.
Kommentera