Slöjdlärarportalen uppmärksammar en ny bok om Estetiska ämnen och genus (Gleerups förlag). Antologin består av elva kapitel om skolverksamhet och genus inom ämnesområdena bild, dans, musik och slöjd. Kapitlen är skrivna av åtta författare som arbetar, eller har arbetat, på Institutionen för estetiska ämnen vid Umeå universitet. Dels relaterar texterna till estetiska ämnen och genus utifrån historiska aspekter, dels beskriver kapitlen genusaspekter i nutida undervisning, och dels diskuteras ämnesområdena i relation till politiska styrdokument och samhällsutveckling.
Eva Skåreus, docent i pedagogiskt arbete med inriktning mot bild, är redaktör för antologin. I inledningskapitlet skriver Eva Skåreus tillsammans med Stina Wikberg, bild, om hur vanor, uppfostran och mer eller mindre medvetna handlingar medverkar i människors sätt att röra sig, tala, agera och samverka. I texten hänvisas till att boken om estetiska ämnen och genus är tänkt att komplettera den forskning om genus som framför allt har lagts fram inom skolämnena matematik och naturvetenskap. Begreppen kön, genus och makt ventileras i kapitlet, likaså diskuteras resultat från Skolverkets nationella utvärderingar i bild, musik och slöjd utifrån genusaspekter.
I kapitel 2 behandlar Eva Skåreus och Stina Wikberg historia, skolutveckling och genus med utgångspunkter i samhällsförändringar, kvinnorörelser och pedagogiska reformer. Stina Westerberg skriver om bildämnets historia i kapitel 3. Under 1800-talet sågs teckningsundervisningen – som ämnet då benämndes – som nyttig och praktisk för framför allt pojkarnas kommande yrkesliv. Läraren i teckning var oftast en man då kvinnor inte hade samma möjlighet som män till högre utbildning och yrken. Under 1900-talet lyftes konstbildning och smakforstran och det estetiska sågs som en kvinnlig uppgift och fick därför utrymme i flickskolan. I texten beskrivs hur ämnet byter namn till Bild och att inslag som fotografi, rörlig bild och bildanalys ingår i bildämnet i slutet av 1900- och början av 2000-talet.
Dans finns inskrivet i skolans kursplaner men är inte ett eget ämne i grundskolan. Om danshistoriska nedslag i och utanför skolan skriver Britt Marie Styrke i kapitel 4. Styrke skriver också om dansvideos och Youtube som nya kanaler med tillgänglighet oavsett kön, klass eller etnicitet. Klassisk dans och genus diskuteras i relation till par- och träningsliknande former i skolans gymnastiksalar. I kapitel 5 skriver Tommy Strandberg, musik, om musikämnets historia. I Sverige studerades musik och sång i klosterskolor under 1100- och 1200-talen. Gossarna skulle övas i kyrkosång – som skolämnet benämndes – och när instrumentalmusik och notkunskap tillkom under 1600-talet deltog skoleleverna i kyrkomusiken. Flickorna fick musikundervisning i hemmet, vid privata skolpensioner eller högre flickskolor. I början av 1900-talet användes termer som skolmusik och skolsång. Under 1960-talet fick sociala, politiskt och radikala rörelser stor betydelse för musiken. Manliga förebilder i läromedlen var total. Kapitlet beskriver hur digitalisering och nya medier får genomslag i musikämnet i slutet av 1900- och i början av 2000-talet.
I kapitel 6 skriver Stina Westerlund och Erik Sigurdson om slöjdämnets historia utifrån isärhållande och kön. Skolämnet var uppdelat för gossar och för flickor som ett sätt att försäkra föräldrarna att barnen i skolan lärde sig hantverk och praktiska kunskaper som de annars skulle ha lärt sig i hemmet. Men syftet med folkskolans skolslöjd var inte endast av nyttokaraktär utan framförallt var det karaktärsfostrande. Gosslöjden etablerades före flickslöjden men slöjdpedagogen Otto Salomon argumenterade för båda även om gosslöjd respektive flickslöjd inte var obligatoriska ämnen vid 1800-talets slut. Gosslöjden fick dubbla statsanslag jämfört med flickslöjden, likaså gavs Otto Salomons slöjdseminarium på Nääs större uppmärksamhet än Hulda Lundins och Maria Nordenfelts handarbetsseminarier. I kapitlet beskrivs hur hyvelbänken blev könskodad och att flickslöjden stod för estetiseringen. Under 1960-talet började en förening av slöjdarterna textilslöjd och trä- och metallslöjd för att i slutet av 1900-talet benämnas som ett slöjdämne och med slöjdlärarutbildningar i de tidigare separerade slöjdarterna som flyttade ihop.
Stina Wikbergs teckningar av bildundervisning i boken är intressanta då de visar på flickor och pojkars olika kroppshållningar för att markera sin femininitet eller maskulinitet i undervisningssituationer. I kapitel 7 diskuteras bild som att sitta och rita eller att vara konstnär. Likaså lyfts fritt skapande, identitet och makt i relation till genus i bildundervisningen. Om män, pojkar och dans i förskola och skola skriver Anna Lindqvist om i kapitel 8. Med exempel från grundskolans musikundervisning skriver Linn Hentschel om den könade sången i kapitel 9. Ett genusperspektiv anläggs på flickor och pojkars medverkan i luciatåg, körsång eller att spela i ett band.
Om möjligheter och utmaningar i nutida slöjd skriver Erik Sigurdson i kapitel 10. I texten diskuteras uppfattningar om hur slöjdundervisning ska organiseras och om den ska vara uppdelad enligt material och vad det kan innebära i relation till genus. Likaså problematiseras att det inte finns så många studier om slöjd utifrån ett genusperspektiv. I kvantitativa studier mer generellt, och i slöjd i de nationella utvärderingarna, är indelningen i på förhand definierade i kategorierna pojkar och flickor givna. Sigurdson lyfter att forskning på dessa kategorier ska betraktas med en kritisk blick och ställer frågor om det är eleverna som gör kön eller om det är först i slöjdmiljön som de börjar agera som de gör. Kapitlet avslutas med diskussioner om könade slöjdföremål, slöjdsalars inredning och verktyg.
Boken om estetiska ämnen och genus avslutas med sammanfattande reflektioner i kapitel 11 skrivna av Eva Skåreus, Erik Sigurdson och Stina Wikberg. I avslutningskapitlet diskuteras genusperspektivets relevans för de estetiska ämnena och deras kunskapsområden. Ämnenas likheter, olikheter och gemensamma drag och historiens kompexitet lyfts och framförallt vikten av att arbeta genusmedvetet.
Läs hela boken eller valda kapitel och diskutera gärna med kollegor!
Text skriven av: Marléne Johansson
Kommentera