Joakim Andersson och Marléne Johansson har publicerat en ny artikel ”Händig, skicklig och konstfärdig ‒ slöjdkunnande i interaktion” i ForskUL:s marsnummer:
Andersson, J. & Johansson, M. (2017). Händig, skicklig och konstfärdig – slöjdkunnande i interaktion, Forskning om undervisning och lärande, ForskUL, 5(1), 26–46.
Lite kort om artikeln:
Som förmodligen många redan känner till finns slöjd omtalat redan på 1300-talet i Östgötalagen. I ordböcker beskrivs att definitionen härstammar från det fornsvenska ordet ”slöghþ” som står för slughet, flitighet, skicklighet, kunnighet och klokhet och av ”slögher”, egenskapen att vara händig, flink, hantverksskicklig, konstfärdig, förfaren, skicklig, fyndig och påhittig.
Flera av betydelserna kan tyckas lika, både för mer eller mindre slöjdkunniga, och kanske kan de uppfattas som ”praktiskt arbete” i allmänhet. I relation till slöjdkunnande kan händighet t.ex. innebära att man med en viss lätthet kan ta sig an olika arbeten (ibland uttryckt som att ”inte ha tummen mitt i handen”). Att vara skicklig i slöjdarbetet kan innefatta en kompetens i att utföra ett arbete med en hög precision. Konstfärdighet kan både innebära att vara påhittig och kreativ och att kunna forma ett slöjdföremål. Hur dessa kompetenser utvecklas i skolslöjden eller under slöjdlärarutbildning är till stora delar obeforskat.
Artikelns studie utgår från en workshop i träsvarvning på en slöjdlärarutbildning och videofilmade situationer har analyserats för att mer ingående beskriva några av slöjdbegreppens betydelser; händig, skicklig och konstfärdig. Utöver hantverkskunnande synliggör studien pedagogiska aspekter om hur det kan gå till att lära sig slöjda. Resultaten inte är tänkta att generaliseras utan menade att lyfta och beskriva det som oreflekterat kan uppfattas som ’praktiskt arbete’. Studiens resultat kan diskuteras och väcka reflektioner i relation till andra material, tekniker och situationer i skolans undervisning, i lärarutbildning och inom andra ämnes- och forskningsområden.
Läs hela artikeln på denna länk.
Text av: Joakim Andersson och Marléne Johansson, författarna till artikeln.
Kommentera